Moderaketen Nakd förlängde sin rekonstruktion i våras. Bolaget hade då länge kämpat med rörelseförluster och en sjunkande omsättning. Under fredagen landade rekonstruktionsplanen på Göteborgs tingsrätt, vilket branschtidningen Market var först med att uppmärksamma. Och här står det klart: aktieägarna förlorar allt de lagt in i bolaget i planen som föreslås. “Nuvarande aktieägare kommer inte att behålla några av sina aktier eller rättigheter i bolaget. Bolagets aktiekapital kommer tillfälligt att reduceras till noll”, står det att läsa. Rent konkret innebär det att aktiekapitalet minskar med 7,8 miljoner kronor. Bland de aktieägare som får se sina aktier ryka finns Nakd:s grundare Jarno Vanhatapio, tillsammans med riskkapitalfirmorna Neudi, Eequity och Northzone. När Nakd gick in i rekonstruktionen i december 2024 hade de skulder på 1272 miljoner kronor. Idag är den största skulden till USA-baserade Triplepoint Capital på 855 miljoner kronor. Vid nästa nyemission är det bara Triplepoint Capital som har rätt att teckna aktier, skriver Market vidare, vilket innebär att de blir ensam ägare till bolaget. Triplepoint kommer att köpa 50 miljoner stamaktier och betala genom att stryka ett streck över ett lån på 25 miljoner kronor. Dessutom: Triplepoint kommer låna ut ytterligare 100 miljoner kronor om rekonstruktionsplanen fastställs. Övriga aktörer, som som Nakd är skyldiga 589 miljoner kronor, kommer att få tillbaka 25 procent av skulden. Detta sker genom fyra delbetalningar. Detsamma gäller även Skatteverket och utländska skattemyndigheter som Na-kd är skyldig totalt 106 miljoner kronor. Men än är ingenting klart. För att Nakd ska kunna kliva ur rekonstruktionen krävs att planen godkänns vid en så kallad planförhandling, vilket blir nästa steg. Nakd:s intäkter under 2024 landade på 1,7 miljarder kronor, vilket kan jämföras med 1 miljard 2023. Rörelseförlusten växte från 175 miljoner kronor 2023 till 191 miljoner kronor i fjol. LÄS MER: Nakd-grundaren Jarno Vanhatapio slår ifrån sig: “Under min tid hade bolaget noll i långfristiga skulder”
