Han är nyss fyllda 35 men killen på scenen några meter framför oss skulle lika gärna kunna vara 25. Det vilar något till synes väldigt oskyldigt över Anton Osika. Ett ungt ansikte i kombination med ett ursäktande kroppsspråk. Publiken är fullsatt. Det är första scenpunkten under andra dagen av techkonferensen TechBBQ i Köpenhamn och Lovable-grundaren ska bli intervjuad av riskkapitalisten Sara Rywe från Byfounders, de som tillsammans med Hummingbird var första externa investerare i Lovable för knappt två år sedan. Det var så sent som i somras som Lovable blev Sveriges första AI-unicorn när startupen stängde en runda på 1,9 miljarder kronor till en värdering på 17 miljarder. Knappt en månad senare ryktas det redan om att bolaget uppvaktas med erbjudanden som skulle värdera det till det dubbla. Så vem är killen bakom techvärldens senaste älsklingsbolag? Det är det programpunkten på TechBBQ ska ge svar på. Kanske är det ett spel för galleriet men Lovable-vd:n verkar inte helt bekväm med att fokus ska ligga på honom som privatperson. Men efter att ha skruvat på sig börjar han ändå berätta om uppväxten och det som format honom. “När jag bestämde mig för att starta Lovable var det tydligt för mig att det nu finns en unik möjlighet att starta ett företag och göra det framgångsrikt på grund av alla möjligheter att utnyttja AI. Det kommer aldrig att bli en bättre tid eftersom AI i framtiden kommer att kunna göra det mesta av det jag är väldigt bra på idag”, säger han och fortsätter: “Så jag ska arbeta riktigt jävla hårt och sätta ihop ett team av människor som också verkligen bryr sig. Skapa en generationsprodukt och ett generationsföretag för att bevisa att man kan göra det från Europa.” Pre-seed-rundan i oktober 2023 låg på 7 miljoner dollar. Men trots den ganska stora säcken pengar valde både Anton Osika och hans medgrundare Fabian Hedin att fortsätta jobba utan lön. På Sara Rywes fråga om varför svarar Anton Osika att man inte ska underskatta känslan av att ha “en symbolisk brådska”. “Om man har tagit in så mycket kapital så tickar inte bolagets runway lika mycket. Så om vi inte tar ut någon lön har vi en annan mekanism som tvingar fram brådska för oss själva. En personlig runway. Det var tanken.” “Jag är superotålig. Låt oss lösa allt direkt, och jag tror att det också har gynnat både företaget och kulturen.” FAMILJEN FICK SOCIALBIDRAG Anton Osika växte upp i Stockholm, som ett av fyra syskon. Föräldrarna var unga – pappan bara 19 år när första barnet kom. På scenen berättar han om att föräldrarna inte hade några regelrätta karriärer men att familjen bodde i villa och att uppväxten var “superkul”. “Min pappa var den här roliga, galna killen som byggde saker. Vi byggde bland annat en lådbil, jag och min bror. Och sedan tänkte vi: vi kan ju sätta en motor på den här bilen. Och just det där, att bygga saker med teknik, var en stor del av min uppväxt och gav mig erfarenheter av att man faktiskt kan skapa saker, man kan bygga saker – något jag varit besatt av sedan jag var ung”, säger han och fortsätter: “Det var förmodligen en uppväxt som formade mig. Jag antar att vi var fattiga sett till svensk standard. Vi fick liksom socialbidrag när jag gick i skolan.” “Jag skämdes över att jag inte hade lika fina kläder som andra.” Han berättar att han gick i Waldorfskola och att han där fick med sig att det är okej att vara annorlunda. “Jag tror nog att det kommer från den här skolan där allt är lite annorlunda. Det är mycket mindre av “du måste göra så här, det finns bara ett rätt svar”. Det är mycket mer hippie, man lär sig inte så mycket naturvetenskap som jag önskar att jag hade lärt mig. Men det var min uppväxt.” “Och jag tror att sen när jag gick från förskolan till skolan, så blev jag ganska introvert. Sedan någon gång när jag var tonåring började jag inse att om jag bara går ut och gör pinsamma saker, eller vågar kliva utanför min bekvämlighetszon, då händer det saker och man får mycket fler datapunkter för att förstå vad som är möjligt, hur man kan agera i världen. Och den här benägenheten till handling är nog något som har varit viktigt för det jag har uppnått.” Han får en rak fråga om vad som var lätt för honom som liten, och vad som var svårt? “Det som var lätt för mig var att jag var lite introvert och funderade på hur saker fungerar, och jag har alltid varit besatt av hur saker fungerar. Så när det än var ett tekniskt ämne eller något liknande tror jag att andra barn eller vuxna alltid blev förvånade över hur mycket jag redan hade tänkt på det ämnet och hur mycket jag förstod.” Han säger att han hade lätt för att lära sig – men samtidigt en förmåga att ofta skjuta upp skolarbetet för att istället spela datorspel. Gärna Warcraft 3. “Jag spelade väldigt mycket dataspel. Jag har faktiskt en farbror som sa till mig: ‘Anton, du har så jävla mycket potential. Men det verkar som att du inte har några framtidsplaner.’ Jag svarade typ att “ja, så kanske det är”. Och han sa: ”Okej, om du får bra betyg ska du få en bonus. Så det gjorde faktiskt att jag fick toppbetyg från gymnasiet.” Och från det drar han slutsatsen att incitamentssystem fungerar. HYLLAR NÖRDARNA Från att i början av scentiden, framför smått bakfulla eventbesökare (dag två är alltid dag två – plus att vi som sagt befinner oss i Köpenhamn), obekvämt skruvat på sig rinner nu orden ur munnen på honom. “När jag sedan började på universitetet så tänkte jag: okej, jag kan läsa datavetenskap, vilket jag redan höll på med och trodde skulle vara kul. Men jag blev taggad på den här svåra utbildningen, teknisk fysik, där man bokstavligen måste lära sig allt. Och det är också bra för då kan man göra vilken typ av forskning som helst. Jag var väldigt nyfiken på världen och forskning var något jag trodde att jag skulle ägna mig åt.” Så det blev teknisk fysik. “Du vet, Max Tegmark (AI-forskare och professor på MIT reds anm) han hade samma erfarenhet: han kom från Waldorfskola där man är lite svältfödd på kunskap och sedan kommer man till fysiken och inser: fan, det finns massor av människor runt omkring mig som är supernördiga och det finns så mycket man kan lära sig. Så jag pluggade helt enkelt väldigt mycket när jag var där och fick toppbetyg även där.” Och med det vill han slå ett slag för nördarna. “Att inte vara rädd för att gå emot strömmen har, tror jag har varit helt avgörande. Och det kommer nog från mina vänner – när jag växte upp var de inte heller rädda för att vara udda”. LÄS MER: Lovables doldisgrundare Fabian Hedin i stor intervju: “Bankade huvudet i väggen tills det funkade” LÄS MER: God för miljarder – bor i kollektivet Hus24 med 12 andra: “Sex bäddar i ett rum” Vill du vara först med det senaste? Ladda ner Breakits app här och aktivera pushar – då missar du aldrig en viktig nyhet.
