Oskar Sjölund har varit skogsbrukare sedan han vid 22 års ålder köpte en skogsfastighet i hembyn Svedjan utanför Malå. Västerbottningen blev då en av Sveriges över 300 000 familjeskogsbrukare, som tillsammans förvaltar 48 procent av landets produktiva skogsmark. I dag äger Oskar Sjölund totalt 340 hektar skog, som han och familjen förvaltar tillsammans. ”I vår skog värnar vi skogsproduktion och biologisk mångfald, erbjuder naturupplevelser i form av vandringsled, utflyktsmål och möjlighet att vistas där, oavsett årstid. Och jag är väldigt stolt över det jag åstadkommit i samklang med naturen och kommunicerar skogsbruksåtgärder jag gör på skyltar på olika ställen i skogen. När det är planterat, röjt eller gallrat till exempel. Det uppskattar folk och det skapar förståelse för skogens långsiktighet”, berättar han. LÄS MER: Så arbetar Sveriges familjeskogsbrukare Skogsbruket är ett långsiktigt projekt, som sträcker sig över generationer. Men precis som inom så många andra yrken har datainsamling och den generella AI-trenden borgat för en stor förändring i hur man närmar sig uppdraget. ”Vi ser hela tiden en teknikutveckling ur olika perspektiv. Det kan handla om lönsamhet, markpåverkan, effektivitet och dokumentation, men också om att öka produktionen och ge de som jobbar i skogen en bättre arbetsmiljö”, säger Oskar Sjölund. Här är exempel på teknik som kan förändra skogsbruket i grunden: * Gallring, gödsling och inventering med hjälp av drönare Modern drönarteknik kan ge skogsägare en bättre överblick över marken. Dessutom kan skogen gödslas med hjälp av en drönare i stället för en helikopter, något som sänker både utsläppen och gör processen mer kostnadseffektiv. Svenska företag går också i bräschen när det gäller utveckling av gallring från luften. Något som kan värna den biologiska mångfalden när skogsmaskinerna inte behöver rulla in på marken vid förstagallringar. * Autonoma system för markberedning, plantering och skotning I Oskar Sjölunds hembygd Malå presenterades i fjol ett världsunikt projekt utvecklat av forskare vid Luleå tekniska universitet. Målet med den AI-drivna markberedaren är att hela processen kring plantering av ny skog ska ske med så låg miljö- och markpåverkan som möjligt. Redan 2021 presenterade också Luleå tekniska universitet ett automatiserat system för skotning, utförseln av rundvirke från skogen. * AI-drivna sågverk som känner av stockens ”fingeravtryck” Med hjälp av AI kan sågverk skanna varje individuell stock och automatiskt sortera den utifrån vilken slutprodukt den lämpar sig bäst för. Där man tidigare endast sorterat efter dimensioner kan man nu tidigt sålla bort stockar som har dolda skador, och skicka rätt stock till rätt plats direkt. Något som minskar svinnet betydligt. AI-ANALYS GÖR SKOGSBRUKET MER HÅLLBART I ALLA LED ”Sedan bedrivs det även arbete med att låta AI analysera var i skogen man bör dra vägar vid avverkning, för att ytterligare minska den markpåverkan som maskinerna gör i skogen. Samma data kan också användas för att analysera vattenflöden och fuktigare områden i skogen, något som är jätteviktigt för att planera skogsbruket och exempelvis plantera rätt trädslag på rätt mark”, berättar Oskar Sjölund. Som familjeskogsägare ser han ett stort värde i den nya tekniken. Dels i hur den underlättar det enskilda arbetet, dels också hur den kommer att ge oss en starkare, mer hållbar och robust skog, som i slutändan ger en bättre produkt. ”Med hjälp av AI-teknik och teknikutveckling kan vi idag förbruka mindre bränsle under arbetet, göra mindre markpåverkan och varje enskild planta vi planterar har förutsättningar att bli ett grövre träd. I framtiden jag nog följa vart i världen som plankor och brädor från mina träd som vuxit under 100 år tar vägen efter avverkning och förädling. Men riktigt så långt har tekniken nog inte kommit ännu”, säger Oskar Sjölund och skrattar. LÄS MER: Det här är Skogslandslaget
