När jag kom till New York började jag skriva ner ord som jag aldrig hade hört förut, eller inte förstått innebörden av. Listan växte snabbt, och jag insåg att den kan vara intressant för fler. Så direkt från mina anteckningar kommer här engelska ord som vi säkert kommer få höra i Sverige mer framöver. Disclaimer: Majoriteten av begreppen kan vi såklart använda rakt av (som många andra engelska ord i “techsvenskan”), men jag har ändå försökt översätta det mesta. Om du har förslag på bättre översättningar – hör av dig. SUNSETTING I New York pratas det sällan om konkurser ("bankruptcy"), utan snarare hör du entreprenörer säga “we ended up winding it down” med hänvisning till sin nedlagda startup. Vi har sett många svenska bolag likvideras de senaste åren, men det sker ju oftast under väldigt strukturerade former och utan arga miner (även om det sker många fler “sansade” likvidationer än de vi får läsa om). Ändå använder vi ofta hårda ord för att beskriva likvidationen – och tolkar fortfarande en konkurs som ett misslyckande. Det här ligger nära mitt hjärta eftersom jag själv gått igenom en konkurs. Något som ses som en styrka här i USA men som en svaghet i Sverige, vilket jag skrivit om tidigare i en krönika på Breakit. Nu har jag fått lära mig ett nytt ord för detta, nämligen “Sunsetting” som beskriver processen att lägga ner sitt bolag på ett strukturerat sätt. Bolag som Sunset HQ och SimpleClosure gör detta för startups, och representanter presenterar sig ofta genom att säga: "Jag hoppas att ni aldrig kommer behöva mig, men jag jobbar med att lägga ned bolag”. Jag älskar det här ordet, för solnedgångar är ju vackra. Och det symboliserar hur amerikanerna tänker kring entreprenörers startupresor – de går inte alltid hela vägen, men det är okej ändå. Solen gick ned, men den går upp igen imorgon. Förslag på svensk översättning: Solnedgång I en mening: “Solen gick ned”. BELLWETHER CUSTOMER Första gången jag hörde det här ordet var när en investerare sa det i en panel. Jag var tvungen att gå fram efteråt för att fråga vad det betydde. En “bellwether customer” är en kund som blir ett bolags första stora kontrakt. Uttrycket kommer från ledarfåret i en flock, som ofta bär en bjällra. Att en stor kund med ett starkt varumärke validerar intresset för produkten (och betalningsviljan) har ofta ett signalvärde för både andra kunder och potentiella investerare, som en sorts referenskund. Däremot kom det på tal för att det inte alltid är bra att bara luta sig mot en stor kund – som ofta plötsligt även står för en stor del av omsättningen. Det riskerar att göra bolaget sårbart eftersom kunden ofta får mycket inflytande över produktutvecklingen och även kan nyttja sin särställning på andra sätt. Dessutom kan bolagets tillväxtsiffror påverkas hårt av en eventuell uppsägning av ett sådant kontrakt. Förslag på svensk översättning: Referenskund eller ledarfågel I en mening: “Vi skickade precis en offert till vår första ledarfågel.” DEPLOYED ENGINEER Rollen “deployed engineer” har gjort sig känd från bolaget Palantir, som bygger och skalar komplexa dataanalyssystem inom exempelvis försvaret. Där var utvecklare med titeln både tekniskt kompetenta och ofta djupt insatta i kundens operativa verksamhet. För att ens kunna sälja produkten placerades dessa utvecklare på köparens kontor i några månader (eller till och med år) för att implementera produkten och identifiera möjligheter för att förbättra den. På SSE Business Lab brukade vi alltid coacha entreprenörer att sitta på sina kunders kontor för att lära sig hur de arbetar, för att bättre kunna lösa deras problem. Denna roll är en version av det, en hybridroll mellan customer success och tech där en teknisk person har det specifika syftet att kunna lösa tekniska problem i realtid och lära sig av hur kunden använder produkten. Flera andra startups har implementerat rollen, såsom Retool och Stripe. Förslag på svensk översättning: Kundingenjör I en mening: “Vi låter gärna en av våra kundingenjörer sitta hos er under implementeringen.” TARPIT IDEA Begreppet har nog blivit känt från San Francisco-baserade acceleratorn Y Combinator, och används numera friskt för att beskriva en idé som verkar lösa ett stort problem, med en stor marknad, men som många redan försökt lösa och ingen lyckats med. Ofta eftersom det antingen är svårt att ta betalt för, eller kräver beteendeförändringar som inte är lika lätta i praktiken. Ordet kommer från att idéerna stannar på marken och inte kommer upp, som om de vore fast i en grop av tjära. Jag och min medgrundare Andreas Johansson har tidigare tillägnat ett avsnitt av vår podd Startup Syndrome om idéer vi har sett flera gånger bland ansökningarna till SSE Business Lab som aldrig lyckas. Vi nämner bland annat uthyrning av kläder mellan privatpersoner, en app för att dela upp notan och matlådor på prenumeration. Här hörde jag det nämnas återigen när en entreprenör pitchade en app för att hjälpa minglare byta kontaktuppgifter smidigt på event. Detta är kanske typiskt ett sådant problem många av oss stött på, som känns enkelt att lösa, men som kräver att många förändrar sitt beteende. Linkedins QR-koder verkar trots allt vara tillräckligt bra, och därmed det som dominerar, både i Stockholm och New York. Förslag på svensk översättning: Gyttje-idé I en mening: “Det låter som en gyttje-idé tyvärr.” SEED-STRAPPING Efter en tuff tid för entreprenörer att resa riskkapital är det flera som valt att resa en eller två rundor och sedan ta sig till lönsamhet för att komma bort från beroendet av riskkapital framåt. En investerare jag lyssnat på varnade dock för att om du väljer denna väg, se till att existerande investerare och ägare är med på det. Jag har hört flera skräckhistorier om att fel investerare (och det kan ju vara en investerare som förväntar sig en 100x exit om 7 år) kan förstöra för en startup. En sådan strategi från start kan dock vara en bra idé för ett bolag som kanske inte har potential att ge 100 gånger pengarna om 7 år men ändå behöver startkapital i början. Det finns många änglar och family offices som gärna investerar i startups med mindre risk även om det ger en mindre ROI. Förslag på svensk översättning: Seed-strappa (vi använder ju seed-runda och bootstrapping på svenska) I en mening: “Vi har bestämt oss för att seed-strappa bolaget, så detta är den sista rundan före lönsamhet.” DECELERATOR Mitt favoritbegrepp på den här listan. Min enda anteckning på detta ord är citatet “where tech bros go to unwind”. En marknadsförare berättade att konceptet nu finns på flera platser runt om i USA där tidigare entreprenörer eller investerare kan komma för att hantera stress eller utbrändhet. Ett exempel på decelerator är den tidigare VC-investeraren Steve Schlafmans Downshift som har coaching och workshops precis som en accelerator men med motsatt effekt alltså. Förslag på svensk översättning: Decelerator (som accelerator) I en mening: “Efter vårt bolags solnedgång ska jag gå ett 8-veckors deceleratorsprogram.” Oavsett vilka ord vi använder, säger de något om vad vi prioriterar och hur vi ser på entreprenörskapet i Sverige. Om fler svenskar pratar om solnedgångar istället för konkurser, eller om hur seed-strapping är en framgång det med, kanske det också bidrar till att ekosystemet mognar – och vi får fler som vågar ta steget att starta något eget. JULIA DELIN, grundare Cheque Pay och styrelseproffs som bland annat sitter i Breakits styrelse. Få de senaste nyheterna före alla andra – följ Breakits kostnadsfria nyhetsbrev!
