Redan 2022 stod det inom batteribolaget Northvolt klart att den ursprungliga produktionsplanen inte skulle hålla, enligt den nya boken. Men den officiella versionen var att problemen var en del av en normal uppstartsfas.
“Vi visste att vi skulle hamna efter, men vi kunde inte gå ut och säga det rakt ut. Det skulle ha påverkat investerarnas förtroende och kunnat hota hela projektet”, säger en före detta anställd i Northvolts projektledning i boken.
Det första riktigt stora bakslaget i produktionen kom sommaren 2022, skriver författaren Mikaela Lundh. Då visade ett internt test att de första tillverkade battericellerna hade en felprocent som låg långt över vad som kunde accepteras.
I samma veva började problemen hopa sig. Utöver utmaningar med luftfuktigheten i fabriken och med robotarna som skulle sköta den automatiserade produktionen drabbades Northvolt av förseningar av kritiska komponenter och allt dyrare råvaror.
Parallellt skapade problemen, enligt vittnesmål i boken, en beslutsamhet och sammanhållning bland personalen. Tempot beskrivs som extremt och flera medarbetare går in i väggen. Andra sporrades av startupkänslan och vd:n och medgrundaren Peter Carlsson var skicklig på att skapa lojalitet och hängivenhet.
“Vi tappade håret, vi gick ner i vikt, vi såg våra relationer krascha. Men ingen vill vara den som gav upp, vi tyckte att det var så kul”, säger en projektledare i boken.
Två versioner
Något senare, hösten 2023, började det gå upp för styrelsen att bolaget snart även skulle ha finansiella problem.
“Kostnaderna skenade, och pengarna kom in långsammare än vi räknat med”, citeras en av Northvolts finansanalytiker.
Batteribolagets ledning höll i början av 2024 en lång rad krismöten. En icke namngiven deltagare beskriver stämningen som “en slags tyst panik”. Samtidigt var Northvolt noga med att inte visa svaghet utåt, enligt bokens källor.
Northvolt brände då cirka 500 miljoner dollar, eller runt 5 miljarder kronor, per kvartal. Bolaget behövde nytt kapital inom sex månader, men samtidigt hade investerarna börjat dra öronen åt sig gällande gröna industriprojekt i allmänhet.
“Om vi börjar signalera att vi behöver pengar, kan det uppfattas som att vi är svagare än vad vi faktiskt är. Och då kan få en negativ spiral där investerare blir rädda och avvaktar”, säger en av bolagets rådgivare i boken.
Det uppstår två versioner gällande i vilket skick Northvolt var vid den här tidpunkten, en officiell och inofficiell. Enligt den förstnämnda går allt enligt plan, men enligt den andra, den interna, är “sanningen att bolaget levde på lånad tid”. Ekonomer försökte varna i interna kanaler och försökte få ledningen att inse allvaret, enligt bokens beskrivning.
Northvolt gick efter läckorna
Under den första delen av 2024 visar interna rapporter att bolaget låg minst sex månader efter sin produktionsplan. Men officiellt höll man fast vid tidslinjen. Därutöver började efterfrågan på elbilar svaja och dessutom hade alltså bolaget problem med komponenter, råvaror och finansiering.
Till slut går det inte att hålla de två versionerna av bolagets status åtskilda. En källa inom bolaget läcker en rapport till Financial Times och i dokumentet beskrivs problemen svart på vitt.
När andra medier hakar på, bland andra Dagens Industri och Breakit, försöker kommunikationsavdelningen på Northvolt ta kontroll över situationen. Vissa problem medges men budskapet är annars att situationen är under kontroll.
Men anonyma källor inom bolaget ger medierna en helt annan bild och flera visselblåsare slog larm. Läckorna betraktades som illojalitet och en högt uppsatt chef uppmanade personal att ta upp problemen internt, och inte med pressen. Ledningen varnade de anställda för att prata med medierna.
“Flera av dem som misstänktes ha läckt information ombads att sluta frivilligt – annars skulle deras framtid inom företaget vara osäker”, skriver Mikaela Lundh.
Några månader senare var Northvolts problem helt uppenbara och under hösten 2024 ansökte bolaget om rekonstruktion enligt de amerikanska “chapter 11”-reglerna. I mars 2025 är konkursen ett faktum.
Författaren Mikaela Lundh jobbade på Northvolt från december 2023 till april i år. Hon var anställd på bolagets strategiavdelning med ansvar för tillväxt och expansion gällande verksamheten i Tyskland.
"Syftet är vare sig att hylla eller kritisera. Förhoppningen är att ge ett annat perspektiv och en mer nyanserad bild av vad som egentligen hände", säger hon i samband med lanseringen.
Mikaela Lundh tror att det finns flera anledningar till att det gick som det gjorde.
"Först och främst tror jag att man missbedömde hur svårt det är att tillverka batterier. De asiatiska tillverkarna, inte minst de i Kina, har ju nästan fyra decenniers försprång. Batteritillverkning i den här formen har ju aldrig tidigare skett i i Europa".
Efter att den ursprungliga artikeln publicerats har den gamla Northvolt-chefen Peter Carlsson kraftigt tillbakavisat uppgifterna i boken som Breakit refererar.
“Att vi skulle gå efter personer som använt denna kanal eller ‘slagit larm’ är oss helt främmande och emot den kultur vi jobbade många år på att bygga. En kultur där ifrågasättande är en naturlig del av problemlösning och framskridande”, skriver Peter Carlsson i en kommentar.
Läs hela Peter Carlssons replik här.