Kriget i Ukraina, det svenska Nato-inträdet och Donald Trump. Det är några av faktorerna bakom att Sverige, ja egentligen hela Europa, har börjat skramla med vapen och att upprustning är på agendan.
I slutet av mars gick regeringen och Sverigedemokraterna ut med att de med hjälp av lånefinansiering ska höja anslagen till Försvarsmakten med 300 miljarder kronor fram till 2030. Det skulle innebära att Sverige lägger 3,5 procent av BNP på försvaret.
Med alla dessa nya pengar som strömmar in i försvaret väcks naturligtvis frågan, vad ska pengarna gå till?
“Om jag var ÖB skulle jag hellre anställa 100 riktigt vassa datavetare än 10.000 nya soldater”, sa den svenske överstelöjtnanten och forskaren Peter Bovet Emanuel på Försvarshögskolan på ett seminarium i Tierp nyligen, enligt Svenska Dagbladet.
Han har tagit fram två AI-modeller som kan användas i strid. Det ena underlättar och förbättrar underrättelseinhämtning mot viktiga mål och det andra riktar in sig på att optimera och samordna attackalternativ då många mål dyker upp samtidigt.
“Att besluta vilka vapensystem som ska nyttjas mot vilka mål kan vara utmanande. Det är något som kan ta en grupp experter mellan 30 minuter och två timmar. Modellen gör det på en sekund”, säger Peter Bovet Emanuel till tidningen.
Han är medveten om att han provocerar lite när han uttalar sig som han gör, men säger också att han tycker att vi måste fundera på vad vi ska använda alla miljarder till.
“Ska vi sätta upp ytterligare två regementen, eller anställa 100 datavetare som bygger något riktigt smart? Jag tror att effekten och vår krigföringsförmåga kommer bli mycket större jämfört med att ta in fler värnpliktiga”.
Är du nyfiken på mer om försvar och tech? 22 maj samlar Breakit Sveriges ledande entreprenörer, beslutsfattare, organisationer, institutioner och investerare för att djupdyka i de viktigaste frågorna kopplade till säkerhet, försvar och hur vi formar motståndskraftiga bolag och strukturer. Fixa dina biljetter här!