Superagency är en ambitiös bok. Linkedin-grundaren Reid Hoffman har skrivit boken tillsammans med Greg Beato som skrivit om Internet och ny teknik sedan webben var ny. Hoffman och Beato har en mängd historiska exempel på teknikutveckling och hur den initialt hårt reglerats och utvecklats för att sedermera bli allmängods. Det handlar givetvis om den industriella revolutionen, men också om sådant som hur bilar initialt reglerades och såldes samt hur GPS:en inte fick nå allmänheten i början. Det är vanligt med scenarier som beskriver världens undergång om vi når AGI, men det finns utmaningar närmare i tiden än så. Det räcker med att en person med dåliga värderingar använder den teknik som redan finns i dag för att handlingar med väldigt allvarliga effekter skulle kunna inträffa. Det som är intressant med Hoffman och Beatos bok är emellertid att de tydligt påvisar att det finns avvägningar att göra. De negativa potentiella sidorna med AI behöver vägas mot de positiva. Exempel som individuellt anpassade lärare och viktiga medicinska framsteg avseende alzheimer och cancer är några exempel på tillämpning som ligger nära i tiden med AI-stöd. Du kan utvärdera kontraktsförslag i länder där du aldrig gjort affärer, utan att ens anlita en advokat. Vad vi ska göra med alla advokater framöver framgår inte av boken. Hoffman och Beato är noga med att påpeka de utmaningar AI innebär, såsom stora, snabba omställningar på arbetsmarknaden. Inte bara för advokater. Här går det att göra en jämförelse med den industriella revolutionen och den agrara revolutionen som båda innebar enorma konsekvenser för de samtida arbetstagarna, även om det över tid också ledde till fantastiska förbättringar och ökad levnadsstandard för alla på jorden. AI är emellertid mer omvälvande än så, enligt författarna. AI kan påverka vårt sätt att se på grundläggande filosofiska begrepp som ”frihet”. Det kan även göra att ”intelligens” i sig inte längre är en begränsad resurs. Här är det lite svårare att köpa Hoffman och Beatos resonemang. Alla resurser blir till slut alltid knappa. Antingen är det ont om chip och beräkningsförmåga eller så är det energi eller någonting annat. Hoffman och Beato är emellertid så teknikpositiva att de tror att AI kan hantera en stor del av dessa problem också. Det låter lite som cyberpunkarnas ”information wants to be free” när Internet var nytt, men nu ersatt med ”intelligence wants to be free”. > Viljan att se AI som ett verktyg för samarbete mellan människa och maskin Det som är nytt med Hoffman och Beatos bok är viljan att se AI som ett verktyg för samarbete mellan människa och maskin. Istället för förbud vill de se en framtid där vi aktivt nyttjar vår historiska kunskap från tidigare teknikskiften och formerar en framtid som är bra för både människa och maskin. Det här ligger nära det som AI-kommissionen presenterade i Färdplan för Sverige, SOU 2025:12. Kanske kan det vara värt att påminna om att AI-kommissionen valde att presentera utmaningen kring AI som ett ”ekosystem” som bestod av: ”elektricitet, telekom, beräkningskraft, data, säkerhet, spetsforskning, tillgång till utländska AI-resurser, AI-kompetens för alla, innovation och riskkapital samt ledarskap.” AI-kommissionen var väldigt konkret i dess slutsatser, till och med mer konkret än vad författarna Hoffman och Beato väljer att vara i sin bok, men ligger i praktiken nära vad författarna till Superagency föreslår. Hoffman och Beato anser att det omgående behöver göras omfattande investeringar i utbildning och omskolning samt att man behöver satsa på inkluderande tillgång till AI så att det inte endast blir ett privilegium för ett fåtal. Det här har AI-kommissionen också föreslagit, till och med så konkret att staten ska köpa in licenser till medborgarna. Jag har personligen varit tveksam till det, Farbror Statens satsning blir gärna av slaget ”den nya plastcykeln”, men vi behöver kanske en Hem-PC-reform för AI för att få fart på AI i Sverige. Även om effekterna av Hem-PC-reformen är lite snåriga att utreda på lång sikt är det uppenbart att Sverige fick en skjuts av det. > Kanske är det rimligt att omgående avkräva varje myndighet dess AI-strategi Hoffman och Beato anser även att man ska omfamna AI som ett samarbetsverktyg istället för att se det som en konkurrent till mänsklig arbetskraft eller för den delen kreativitet. Här finns det mycket att göra lokalt i Sverige med anpassade personliga agenter och problemlösare. Vi ligger dessutom ännu inte efter resten av världen här. Hoffman och Beato anser även att vi ska använda AI för att lösa akuta och konkreta utmaningar inom hälsa, utbildning och miljö. Här kan man notera att AI-kommissionen konstaterade att AI är en fråga som spänner över alla discipliner samtidigt. Kanske är det därmed rimligt att omgående avkräva varje myndighet dess AI-strategi. Skatteverket ligger föga förvånande långt fram på detta område. Kanske övriga myndigheter inspireras av dessa exempel? Det kanske viktigaste som Hoffman och Beato skriver om är experimentlusta. Företag, myndigheter, individer och kanske till och med politiker måste leka och testa att använda AI. Vi behöver lära oss av leken och ta en aktiv roll i att styra teknikens inriktning mot en positiv framtid. Först då kan vi nå ”superagency” med AI och få en signifikant ökad förmåga att påverka våra liv och världen omkring oss. AI-kommissionen vill att alla ska få access till AI-verktyg. Jag skulle i tillägg till detta vilja föreslå att alla i riksdagen omgående läser Reid Hoffman och Greg Beatos bok. En bättre framtid är möjlig. MIKAEL PAWLO, Bokio-grundare, entreprenör och investerare
