”Att vara entreprenör är den sämsta livsstil man kan ha"

Breakit - ”Att vara entreprenör är den sämsta livsstil man kan ha"

Pär-Jörgen Pärson på Northzone. Foto: Johanna Ekström

Johanna Ekström

Reporter

Spotifys förste investerare Pär-Jörgen Pärson talar ut om entreprenörskapets baksida, varför han säger nej till 99 av 100 startups och vilken sektor inom tech som är hetast just nu.

På 16:e våningen i en av hötorgsskraporna i Stockholm finns en liten vädringsbalkong med fritt fall nedåt och utsikt över hela staden. Här har en av Sveriges mest meriterade investerare trängt in sig för att bli fotograferad.

Några timmar tidigare har han börjat dagen med att ta båten in till Djurgården, från skärgårdsön där han bor på sommaren, för att dricka kaffe i spårvagnshallarna.

På Northzones kontor i Stockholm, riskkapitalbolaget där Pär-Jörgen Pärson jobbat i tolv år, är det relativt tomt den här förmiddagen så när på två personer och en hund.

“Vi försöker alltid träffa bolagen hos dem istället. Jag brukar lägga mötena vid olika tidpunkter på dagen. Då får man en känsla för hur de jobbar och vad det är för stämning. Är de kvar på kvällarna eller är det tomt?”, säger han på plats i bolagets konferensrum, med samma hisnande utsikt som från balkongen.

Då har han precis konstaterat att det är den sämsta livsstilen man kan ha att vara entreprenör.

“Det är otroligt krävande, en del har det i sig, de behöver inte ens låtsas om att det är svårt utan det är naturligt för dem. För andra är det inte lika självklart”, säger han.

För att Pär-Jörgen Pärson ska satsa på ett bolag måste alltså personerna bakom vara rätt, det ska också röra sig om en produkt eller tjänst som det går att bygga något hållbart av  - och det ska finnas en stor marknad. Just det där sista är något som han ofta hamnar i diskussioner med startup-grundare om.

Så sent som förra veckan beslutade han att tacka nej till att investera i en svensk startup som han hade tittat på under en längre tid, just på grund av det.

“De hade ett starkt team och en jättesnygg produkt, men jag får inte ihop marknadsstorleken".

Han rekommenderade bolaget att inte ta in något riskkapital, utan istället bygga upp bolaget steg för steg.

"De tycker säkert att jag har fel, och det kanske jag har, men jag sa till dem att: Ni kanske inte kommer kunna bli ett bolag som omsätter 3-4 miljarder, men däremot 500 miljoner. Men det blir för lite för oss”, säger han.

Efter 20 år som investerare har han sett hur det under olika perioder varit en trend att vara entreprenör. I slutet av 90-talet var det många som ville prova vingarna och driva eget, men alla var kanske inte så lämpade.

“Vissa gillade mest konceptet, men de ramlade ur när härdsmältan slog till i början av 2000-talet. Sedan fanns det ett gäng som aldrig gav upp utan de var envetna och fortsatte att göra sin grej oavsett vad omgivningen sa”.

“Att vara entreprenör är att 99 gånger av 100 få höra att du är en idiot, att du aldrig kommer lyckas. Det är få som fattar hur svårt det verkligen är. Det skrivs fina artiklar om Sebastian Siemiatkowski, Daniel Ek och Sebastian Knutsson med flera som har lyckats, och många ser upp till dem, men det som inte alltid framgår är att de ju har slitit som djur på vägen dit”, säger han.

Något han vet säkert efter att ha suttit i Spotifys styrelse från början. Historien om hur Pär-Jörgen Pärson var den första investeraren som trodde på musikstreamingtjänsten har berättats förut. Han hade haft kontakt med både Daniel Ek och Martin Lorentzon sedan slutet på 90-talet.

När de presenterade sin idé för honom 2008 blev den före detta heavy metal-musikern slagen av genialiteten i att bara kunna trycka på en knapp för att kunna lyssna på all möjlig musik.

Northzone kunde inte ta hela investeringen på egen hand och han försökte få med sig europeiska vc-firmor. Men intresset var svalt för bolaget, som nu värderas till miljarder.

“Spotify har ett otroligt starkt ledarteam och de överraskar mig nästan varje styrelsemöte. De lyckas titta runt hörnen varje gång. De har extremt starkt självförtroende i att det de gör är rätt, men de är också extremt motiverade av att göra det bättre. Det är ett privilegium att få vara med där”, säger han.

De senaste tre åren har Pär-Jörgen Pärson varit bosatt i New York, för att driva upp Northzones verksamhet där. Där börjar hans dagar tidigt på morgonen med telefonsamtal till Europa-baserade bolag. Sedan träffar han flera startups dagligen. En period hade han bolag i tolv olika tidzoner, som han var tvungen att resa runt mellan. Nu har det lugnat ner sig något.

De senaste åren har han lagt allt mer fokus på fintech. Han säger att om han hade varit 26 år och entreprenör idag så hade han hållit på med en fintech-startup.

“Jag har aldrig sett ett så öppet mål tidigare, det är fenomenalt”.

“Nio procent av BNP i hela världen läggs på finanstjänster, när man tänker efter är det bara olja i maskineriet. Att det ska kosta så mycket är anmärkningsvärt. För 30 år sedan kostade det 3 procent, samtidigt har världen gått igenom en fjärde industriell revolution”, säger han.

De fintechbolag som Northzone investerat i, bland dem återfinns bland annat Klarna och Izettle, ser snarare andra startups än banker som främsta konkurrenter, menar han.

“Vilket är häpnadsväckande med tanke på att 99,5 procent av affärsvolymen fortfarande ligger hos de gamla spelarna. Att det fortfarande är svårt att utmana bankerna beror på att det är ett väldigt regleringstungt område. Bankerna har därför kunnat ha en bättre produkt”.

“Men de senaste åren känns det som startups har blivit starkare än bankerna. De levererar bättre och billigare produkter, samtidigt som bankerna bara tittar inåt och försöker rädda det som räddas kan”, säger han.

Pär-Jörgen Pärson har tidigare haft en stark tro på bitcoin och blockchain-tekniken. Northzone har investerat i Cryex, som från början skulle vara en marknadsplats för kryptovalutor. En idé man tvingades släppa för att istället vara en marknadsplats för valutor i allmänhet.

Har din syn på området påverkats av konkursen i KNC Miner?

“Vi tittade på det i  två lager, dels på tekniken som möjliggör underliggande förändringar av transaktionskostnader, och dels på själva valutan. Det är två helt olika skäl att investera och två helt olika risker”.

“Vi har trott på båda men haft lite olika tidsperspektiv. Vi trodde väl att bitcoin skulle få en större acceptans från finansmarknaden än vad det fick, det förblev en marginalföreteelse som låg och skvalpade”.

Fanns  det en övertro på bitcoin?

“Jag tror att det är ett tidsperspektiv. Vi har sagt så många gånger att vi överskattar det i närtid och underskattar det på lång sikt. Konvulsionerna på valutamarkanden som vi upplever just nu är till exempel en sådan sak som kommer öka intresset för kryptovalutor. Det är inte så att hela England gått i konkurs, utan det är bara det att vårt förtroende för dem har sjunkit. Den faktorn finns inte hos bitcoin, utan där handlar det bara om utbud och efterfrågan”, säger han.

I våras tog Northzone in rekosumman 2,8 miljarder kronor i en ny fond. Något som Di Digital var först med att berätta. Det finns just nu också rekordmycket riskkapital i Norden och Europa, enligt Pär-Jörgen Pärson. Samtidigt har det paradoxalt nog blivit svårare för bolag att resa kapital.

“Det har alltid varit svårt att resa kapital, under alla år som vi hållit på har vi investerat i en procent av alla bolag vi tittat på, och vi är inte unika jämfört med våra branschkollegor”.

“Men med det sagt så har det blivit svårare. När det var som hetast för 18 månader sedan var det på gränsen till osunt, då kunde man resa en a-runda på 30-40 miljoner kronor utan några bevis på annat än att man hade en produkt som snart var klar. Nu måste man ha en produkt som är klar och bevis på att folk faktiskt gillar den. Bolagen måste vara mognare nu för att resa en a-runda”, säger han.

I Stockholm upplever dessutom Northzone att utbudet av startups att investera i har minskat.

“Det är ett enormt rekryteringstryck från Spotify, Klarna, King och Izettle med flera nu. De suger upp mycket talanger, vilket gör att det blir en lite lägre volym av nya startups. Men det kommer ändra sig snart igen".

Kanske om Spotify flyttar sitt kontor till New York?

“Det tror jag inte de kommer göra”.

“Men det går upp och ner hela tiden. De senaste åren har det till exempel varit helt tomt i Oslo, det har inte funnits en människa som velat starta en startup där - tills oljepriset började vända neråt. Nu börjar det komma startups i Oslo igen vilket är spännande”.

Situationen betyder att många bolag istället för att resa nytt kapital nu kan få fokusera på att ställa om mot vinst. Det har Pär-Jörgen Pärson själv varit med och drivit igenom i adtechbolaget Widespace där han sitter i styrelsen. Nyligen kunde Breakit berätta att bolaget tvingades säga upp 30 personer samt lägga USA-planerna på is.

“Vi kunde konstatera, eller de konstaterade själva, att det är ett tuffare fundingklimat nu. För att inte riskera att stå utan finansiering bestämde de sig för att optimera mot lönsamhet istället”.

“När hela fundingmarknaden svalnar drabbar det alla samtidigt, vilket innebär att ingen annan kommer köra om dig. Det är då man kan fatta ett sådant beslut”, säger han.

Kommer vi se mer sånt framöver?

“I och med att klimatet är sådant att investerarna kräver mer bevis kommer många att få ställa om sina planer. Men sedan kanske fundingmarknaden kommer tillbaka igen - det kanske tar ett halvår, eller två år”.

En annan sak som kan göra det svårare för bolag att resa kapital är Brexit. Omvälvande händelser gör investringsklimatet osäkrare. Pär-Jörgen Pärson tror dessutom att Londons fintech-scen kommer påverkas negativt.

“London har varit världsledande när det kommer till fintech, och har mest funding av fintechbolag i världen. Det tror jag kommer få sig en smäll nu vilket är synd. Jag tycker att det är så sorgligt det som har hänt”, säger han.

I New York bor Pär-Jörgen Pärson på 16:e gatan på Manhattan, i området Chelsea, med tre barn och sin fru Annika Sten. Hon har själv en fragångsrik chefskarriär bakom sig och börjar snart ett nytt chefsjobb på en psykiatrisk klinik.

Hur ser ditt liv ut när du inte jobbar?

“Min 15-åring dansar sex dagar i veckan så jag går mycket på hennes föreställningar. Yngsta tjejen som är 12 håller på med gymnastik, så det blir det också en del”.

“Jag och 23-åringen har nästan exakt samma musiksmak så vi går ofta på konserter ihop i New York, han bor också där och läser kreativt skrivande”.

När Pär-Jörgen Pärson pluggade på handels finansierade han studierna genom att spela i ett heavy metal-band.

Är det fortfarande heavy metal som gäller?

“Framförallt är det progressive metal som är min grej, men jag säger inte det eftersum det inte är någon som vet vad det är. Det är metals motsvarighet till jazz kan man säga”, säger han.

Läs fler artiklar
LÄS MER