Sök

Nils von Heijne och Amit Paul har fått nog – lanserar modell för syftesdrivet företagande: “Vinst blir ett medel”

Innrwrks

Nils von Heijne och Amit Paul. Foto: Press/Montage.

Åsa Johansson

Åsa Johansson

Reporter

Efter egna entreprenörsresor har Amit Paul och Nils von Heijne fått nog av bolagsbyggande där poängen är att maximera vinst.

Nu lanserar duon en ny organisationsmodell för syftesdrivet företagande – men hela samhället är ännu inte moget för det nya tänket.

“Många av entreprenörerna vi pratar med säger att det är svårt att värna om ett större syfte över tid. Strukturen, systemet och kulturen som vi befinner oss i gör att det successivt oftast förflyttas till att pengarna blir syftet.”

“Det är inte bara vi som vill bygga något som är hållbart på riktigt.”

Citatet kommer från Amit Paul. När Breakit når honom i ett videomöte befinner sig han i Reykjavik, Island, där han är bosatt sedan några år tillbaka. Med i det digitala mötesrummet är även Nils von Heijne, som huserar i Åre. 

Duon blev bekanta när de pluggade på Handelshögskolan i Stockholm för närmare 20 år sedan. Men det var först för bara några år tillbaka som de blev vänner på riktigt.

Nu har Amit Paul och Nils von Heijne, som båda är entreprenörer sedan tidigare, lanserat ny organisationsmodell för syftesdrivet företagande. Modellen kallas för RCO, Regenerative Community Organism.

Syftet: möjliggöra mer hållbart och syftesdrivet företagande.

“RCO har godkänts av Bolagsverket i Sverige som första land i världen. Det känns verkligen jättekul och som att vi är på rätt spår”, säger Amit Paul, som också är medgrundare och vd för Paxymer, och har en tidigare karriär som sångare i popgruppen A-Teens.

Modellen har tagits fram i duons gemensamma bolag Innrwrks (som uttalas “innerworks”), där modellen har applicerats. Mer detaljer om modellen följer i faktarutan längre ned i den här texten. 

“Än så länge är det ett väldigt tidigt skede och vi förfinar fortfarande RCO:n. Bolaget Innrwrks fungerar som ett testlabb”, säger Nils von Heijne, som tidigare bland annat grundat VR-bolaget Svrvive. Han är också en av dem som jobbat med teamet bakom världsstjärnan Avicii.

Enkelt förklarat är kärnan i modellen en syn på företagande som en viktig drivkraft för att förändra samhället till det bättre. Bolag som använder sig av modellen ska också utvecklas bortom ren vinstmaximering, till skillnad från de flesta företag idag, enligt grundaren. 

“Modellen hjälper entreprenörer att juridiskt värna ett långsiktigt syfte och bjuda in människor att delta i det arbetet samtidigt som den kommersiella delen kan växa, frodas, finansieras och generera vinst. RCO-modellen sammankopplar en ideell förening och ett aktiebolag under ett gemensamt syfte”, säger Nils von Heijne. 

Vad innebär det att Bolagsverket har godkänt modellen? 

“RCO-modellen kräver att man gör ändringar i exempelvis bolagsordning och stadgar. Det är det som Bolagsverket godkänt genom att Innrwrks har blivit bolagiserat.” 

“Exempelvis så är bolagets syfte inte enbart vinst vilket är det vanliga antagandet. RCO-modellen innebär också att man skapar en preferensaktie som ger rätt till en fast procentsats, rätt till veto-rätt för två beslut i beslutskatalogen och en aktie som tillsätter 50 procent av styrelsen i bolaget.”

Har ni någon affärsmodell?

“Det handlar om att göra världen bättre. Vi tar ett konsultarvode när vi hjälper bolag som vill ha hjälp att implementera. Men den här verksamheten ska inte bli en unicorn, utan det är snarare en verktygslåda för startups som vill vara syftesdrivna”, säger Nils von Heijne.

“Men vi är inte ensamma. Det pågår, vad som börjar bli en ganska stor rörelse ute i världen, som försöker hitta andra typer av bolagsstrukturer än de vi ser idag.”

 Kan redan etablerade bolag använda sig av RCO-modellen och väva in den i sin verksamhet?

“Teoretiskt sett ja. Men i praktiken är det svårt. RCO:n kräver att alla aktieägare är överens om att det är syftet som bolaget verkar för som är i huvudfokus och inte vinsten. Vinst blir ett medel. Den här modellen handlar inte om att maximera vinsten”, säger Amit Paul. 

Redan etablerade företag, som har siktet inställt på att en dag gå med vinst, är därför inte den främsta målgruppen. Istället har duon riktat in sig på andra spelare. 

“Bolagsgrundare som gjort en exit och ska börja på en ny resa är ett exempel som vi har dialoger med. Vi samtalar också med föreningar”, säger Amit Paul.

Hur ska ni få verksamheter att använda sig av er modell?

“Jag har själv startat omkring 20 olika bolag, men att vara tvungen att välja på de organisationsmodeller som finns, alltså ett aktiebolag, en ideell förening, en ekonomisk förening eller en stiftelse, har känts fel. Ingen av de här modellerna har kunnat möjliggöra det vi vill göra nu”, säger Nils von Heijne. 

Han konstaterar att han inte tycker att det är något fel med att tjäna pengar, men att det finns saker som är viktigare än att maximera vinst.  

“Det är det som är syftet här – att göra skillnad utan att pengar ska vara i huvudfokus. Vi ser att vi inte är de enda entreprenörer som vill bygga bolag utifrån ett sånt här mindset, så vi tror att vi inte kommer att behöva övertyga aktörer om att implementera den här modellen.” 

“Men det är klart att vissa är mer mogna än andra, så det kan ta tid innan vi ser ett bredare genomslag”, säger Nils von Heijne. 

Vilka motargument möter ni när ni pitchar in modellen?

“RCO-strukturen hjälper aktörer att walk the talk. För att det ska vara möjligt behövs transparens. Med den här modellen har alla som på något sätt är involverade i bolaget, alltifrån anställda som investerare, insyn i aktieägaravtalet. Sådana saker märker vi att många företag tycker är utmanande. Det är man inte så van vid”, säger Amit Paul

Men det är inte allt. 

“Många av entreprenörerna vi pratar med säger att det är svårt att värna om ett större syfte över tid. För att strukturen, systemet, kulturen som vi befinner oss i gör att det successivt oftast förflyttas till att pengarna blir syftet.”

Hur har ni finansierat skapandet av RCO? 

“Vi har finansierat det med egna medel, men vi får se vad som sker framöver om det kan bli aktuellt att inleda dialoger med investerare när fler bolag har implementerat modellen för stötta den framväxande rörelsen kring alternativa organisationsmodeller”, säger Amit Paul.

Så fungerar RCO-modellen

Modellen består av 3 komponenter, enligt Amit Paul.

1. Source code eller konstitution. “Det fångar varför vi arbetar, det vill säga vårt syfte i en fråga”, menar Amit Paul. En grundprincip i den regenerativa paradigmen är att “leva frågorna”. Frågor är kraftfulla eftersom vi vet idag vilka frågor som är relevanta, enligt medgrundaren. I source code finns också principer och nyckelprocesser (exempelvis konflikthantering, eventuellt beslutsfattande, vidareutveckling av source code).

2. Kombinerade organisationsformer. Modellen sammankopplar en ideell förening och ett aktiebolag. Ett aktiebolag svarar på en viss fråga på ett sätt man kan göra affärer av. Detta är en så kallad “vanlig startup”. Det som gör bolaget ovanligt är att det har, vad man kan kalla, “anställt en förening”, alltså den andra enheten i RCO:n. Föreningen äger 10 procent (preferensaktier). För sina 10 procent ska den hålla aktiebolaget ansvarigt enligt sitt syfte, den ska tillsätta 50 procent av styrelsen (så att syfte och bolag frodas) och den har ett veto, det vill säga en plikt att undersöka att nya investerare och att eventuella pivots (syftesändringar) är i linje med vad man har utfäst. Föreningen driver parallellt frågan på ideellt sätt, det vill säga med forskning, summits, debattartiklar, opinionsbildning, community.

3. En livscykel. Amit Paul och Nils von Heijne ser bolag som organismer. Företag föds, växer, lär sig, flyttar, dör. RCO:n föreslår en så kallad “capped modell” för avkastning till investerare och grundare. Bolag behöver först växa: i den fasen är investerare och grundare viktigast, det vill säga de får mest ut av värdeökningen. När bolaget vuxit till den storlek som tjänar syftet på bästa sätt går det in i en mognadsfas. Där blir grundare och finansiellt kapital mindre viktiga och bolaget ser över hur det på bästa möjliga sätt riktar resurser för att bidra på bästa sätt till syftet. Bolag behöver även kunna dö. Behovet i det nuvarande ekonomiska systemet av evig tillväxt är en av de största anledningarna till hur världen ser ut idag, enligt Amit Paul och Nils von Heijne. 

Läs mer