Northzone-chefens sex frågor du måste ställa dig när du investerar

Breakit - Northzone-chefens sex frågor du måste ställa dig när du investerar

Pär-Jörgen Pärson, partner på Northzone. Foto: Pressbild

Breakit

Pär-Jörgen Pärson har granskat sina 30 investeringar och kommit fram till sex avgörande ja/nej-frågor.

I fredags rapporterade vi på Breakit om att bitcoingrävaren KNC Miner har begärt sig själv i konkurs. Pär Jörgen Pärson, partner på riskkapitalbolaget Northzone, har samtidigt passat på att analysera sina 30 investeringar och tittat på vilka faktorer som är avgörande för om en investering blir lyckad eller inte.

Här är riskkapitalprofilens analys av vad som gör en bra investering:

Efter 20 år som riskkapitalist har jag haft många chanser att fråga mig själv om vilka underliggande faktorer som gör att jag föredrar en deal framför en annan. Med facit i hand har jag granskat i detalj huruvida mina beslut har varit logiska eller inte och vilka fakta och föreställningar jag har baserat besluten på vid varje tillfälle.

Föga förvånande kan man koka ned det till om man vet vad man sysslar med som riskkapitalist. Men det är omöjligt att kunna allt från materialvetenskap och kemi till e-handel och alla tusentals nyckeltal och rapporter däremellan som landar på riskkapitalisternas skrivbord.

Lösningen är självklart att bli mer fokuserad, men det är inte alltid så lätt i en snabbrörlig miljö med miljoner av nya trender och idéer som dyker upp överallt från San Francisco till Stockholm.

När jag granskat mina egna succér och felste har jag försökat att hitta de underliggande faktorerna som förklarar de faktiska resultaten, likväl som de hypotetiska utfallen om mitt investeringsbeslut hade varit ett annat.

Till min överraskning var det system som korrelerade bäst med investeringsresultatet att svara "ja" eller "nej" på sex enkla frågor gällande specifika erfarenheter.

1. Har jag tidigare investerat i ett bolag som addresserar den här specifika kundkategorin? Konsument till konsument, B2C, Prosumers, små och medelstora företag, storföretag, stater, försvar och dylikt.

2. Har jag tidigare investerat i ett bolag inom samma industriella vertikal? Onlinemedia, adtech, konsumentinriktad fintech, e-handel och IT-säkerhet är exempel på vertikaler som är tillräckligt specifika.

3. Har jag tidigare investerat i ett bolag i det här utvecklingsskedet? Såddrunda, a-runda, b-runda, c-runda, självfinansierade mogna bolag som tar in sin första riskkapitalrunda.

4. Har jag tidigare investerat i det här geografiska området? Titta på städer som Stockholm, Berlin och New York, snarare än Norden, Tyskland och amerikanska östkusten.

5. Har jag tidigare investerat i grundarteamet eller några av grundarteamets medlemmar?

6. Har jag tidigare investerat tillsammans med de andra riskkapitalisterna som deltar i rundan?

Så länge svaret på fyra eller fem av frågorna ovan är ja, visar de faktiska utfallen flera år senare att jag borde ha investerat. Hade jag svarat jag på färre än fyra frågor borde jag inte ha investerat. Än mer värt att notera: Om jag bara hade investerat när svaret var ja på samtliga frågor hade det inte förbättrat utfallet, utan istället sänkt det till strax under vad jag hade genererat utan att ta hänsyn till frågorna överhuvud taget. Men vi återkommer till det senare.

Jag har även tittat på andra frågor som inte visade sig ha någon korrelation med resultatet, som till exempel “har jag investerat i den här affärsmodellen tidigare?” och “är det här en typisk kapitalrunda för oss storleksmässigt?”.

Så hur mycket hade min avkastning förbättrats om jag hade följt den här regeln från början? Den hade ökat med häpnadsväckande 50 procent, från en redan hyfsat bra resultatbas. Utöver det, hade jag också ökat kapaciteten, både genom att kapitalet hade vuxit snabbare och att jag hade haft mer tid åt att göra bra investeringar istället för att ta mig genom förlusterna, vilket i sin tur hade lagts ovanpå den 50 procentiga ökningen.

Vissa av de här faktorerna är säkert mycket viktigare än andra och jag måste dock ta den analysen i en senare artikel. Dessutom är mitt urval bara strax över 30 bolag så jag kan inte säga att jag har har något mer än anekdotiskt bevisning. Men riktigt lyckade investeringar i min portfölj, som Spotify, Avito, Izettle, Widespace och Pricerunner, passar alla in i den här modellen.

Så hur förklarar jag det här?

För det första måste man, när man investerar riskkapital, förstå skillnaden mellan vad man vet, kända okända och okända okända. Det här är ett koncept som de flesta riskkapitalister har hört en miljon gånger innan. Ju mer du följer min ja/nej-regel desto mindre blir sannolikheten för att du utsätter dig för odefinierade risker kopplade till de olika formerna av okända faktorer. Att följa den här regeln innebär att du förmodligen har tillgång till ett relevant nätverk som hjälper dig att fatta rätt beslut.

För det andra, om man bara investerar som man har gjort tidigare riskerar man att nöja sig med en lägre förväntad maxavkastning eftersom risken upplevs som lägre. Jag tror även uppriktigt att kvaliten på prospektflödet blir allt svagare i grunden ju mer fokuserad man är på specifika kriterier. Om man alltid befinner sig innanför boxen, hur kan man verkligen tänka utanför den?

Och slutligen, om du vill ta väldigt höga, strategiska och kalkylerade risker i en dimension – som att bygga din succé på en ny framväxande modell eller distributionsplattform (tänk Google Adsense 2003, Facebook 2005 eller Appstore 2008) – bör man titta på att minimera riskerna i andra dimensioner. Riktigt stor avkastning kommer ofta som en resultat av att man lyckas fånga sådana omvälvande förändringar vid rätt tidpunkt.

Hur är det då med igenkännandet av mönster, “Pattern recognition”, som en utslagsgivande faktor för att genomföra en investering? Jag hade svårt att hitta gemensamma nämnare för succé, annat än entreprenörteamets kvalité och insatsvilja. Alla andra faktorer är, enligt min erfarenhet, specifika för varje enskild investering – men om du lägger till de inåtblickande elementen som finns med i de sex frågorna ovan, borde ett mönster du faktiskt kan agera efter börja synas.

Det är lätt att se hur en nybörjare inom riskkapitalindustrin fnyser åt den här oblandade hyllningen av erfarenhet – men om ditt företag har bra teamprocesser borde du kunna använda er kollektiva styrka och erfarenhet för att svara på de här frågorna.

Du har kanske lagt märke till att jag konsekvent har skrivit “jag” och inte “vi” vilket indikerar att den här regeln förklarar mina resultat väldigt bra men att den inte är en lika tydliga indikator för mina kollegor på Northzone. Det vore intressant att höra mina industrikollegors syn på det här och jag tar gärna emot kommentarer.

Hur kan då entreprenörer som letar kapital använda det här? Ja, en bra idé kan vara att testa frågorna på dina intressenter när du granskar investerare. Det hjälper dig att avgöra hur mottaglig en bra investerare är för att lyssna på din pitch före du ens har börjat. Om han eller hon svarar ja på mindre än fyra frågor, kan du ha hittat en greater fool, vilket är bra för entreprenörer som är i desperat behov av att stänga en runda, men dåligt om du behöver riktiga investerarvärden de närmaste sex till åtta åren.

PÄR-JÖRGEN PÄRSON

Läs orginaltexten på engelska här.

Läs fler artiklar
LÄS MER