Breakit - "Vi älskar Spotify – men rättighetskostnaderna stiger snabbare än intäkterna"
Erik Wisterberg. Foto: Jonas de Lange och Christine Olsson / TT.

"Vi älskar Spotify – men rättighetskostnaderna stiger snabbare än intäkterna"

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
24 maj 2016, kl 11:39

Spotifys kostnader för rättigheter skenar, skriver Breakits Erik Wisterberg som jämför Spotify med jämngamla streamingtjänsten Netflix.

Erik Wisterberg
Erik Wisterberg
24 maj 2016, kl 11:39

”På många sätt var det vårt bästa år någonsin”. Så skriver Spotify i sin rykande färska årsredovisning. 

Det var under måndagskvällen som siffrorna om Sveriges kanske mest hyllade startup någonsin blev kända

Det är lätt att bländas:

  • Intäkterna växer med nästan 80 procent, vilket kan jämföras med blott 45 procents tillväxt året innan. 
  • Spotify drar in 18 miljarder kronor, och förlusten sett till omsatt krona sjunker radikalt vilket borgar för framtida lönsamhet.
  • Nästan 90 miljoner använder tjänsten. 

 

Det svenska techundret levererar. 

Eller?

I själva verket avslöjar de mer finstilta delarna Spotifys stora akilleshäl. I not 7 finns förklaringen till varför Spotify har svårt att nå lönsamhet med nuvarande affärsmodell.

För att förstå backar vi bandet.

Det svåra är inte att komma i på en genial idé. Det svåra är att faktiskt genomföra den. Med den vetskapen i bakhuvudet gav sig Spotify-grundarna ut på jakt. De skulle göra det ingen annan lyckats med.

Skivindustrin var i 00-talets början i djup kris. Napster, Ipods och The Pirate Bay tuggade sönder skivbolagens affärer. 

Här kom Spotify. En svensk startup som påstod sig ha lösningen. En och annan skivbolagsdirektör lär ha ställt sig frågan om Daniel Ek var en frälsare – eller om han kom för att käka upp dem.

De klev ombord. Lockade med royalties och ett mindre delägarskap vann Spotify majorbolagen. Resten är svensk musik- och entreprenörshistoria. Spotifys stjärnglans illustrerades väl av uppmärksamheten kring grundarnas politiska utspel nyligen.

Bolaget är vårt Google, Apple eller Facebook.

Men Spotify, som i år fyller tio år, har dock den viktigaste biten kvar: att visa lönsamhet. De senaste tre åren sammantaget landar förlusten på närmare 4 miljarder kronor.

När Daniel Ek kuskade världen runt för att övertyga skivbolagsbossarna kunde han lägga ett effektivt argument på förhandlingsbordet. 

”Piratsajterna ger er ingenting, vi betalar varje gång någon spelar en låt”, kunde han berätta. 

Storleken, eller litenheten, på den summan har fått artister och låtskrivare att rasa. Men här kommer vi in på not 7 i Spotifys bokslut. Kostnaden för att låta dig och mig spela vår favoritmusik hur mycket vi vill är en jättepost i Spotifys resultaträkning.

Och häng med nu, för här kommer det allra viktigaste: Spotifys utgifter för rättigheter stiger mer än bolagets totala intäkter.

Tillväxten 2015: 79,8 procent.

Ökningen i rättighetskostnader: 85,1 procent. 

Samma sak gäller historiskt:

Tillväxten 2014: 44,8 procent. 

Ökningen i rättighetskostnader: 46,4 procent. 

Det kan liknas vid en flottig pizzabuffe. Du pröjsar 99 spänn för att mumsa hur mycket du vill.

Spotify är inte helt transparent kring de exakta dealarna med skivbolagen. Enligt svenska upphovsrättsorganisationen Stim används det alternativ som är "mest fördelaktigt" för musikskaparna.

Spotify betalar enligt egen uppgift "nära 70 procent" av sina totala intäkter till rättighetsinnehavarna. Ju större intäkter, desto större kostnader.

Det innebär att den skalbarhet som många nätbaserade bolag kan njuta av uteblir. Varje ny betalande användare blir ger automatiskt upphov till nya kostnader. 

Netflix, ett gammalt postorderföretag för DVD:er, har på några år vänt upp och ned på tv-branschen. Streamingtjänsten är i stort sett jämngammal med Spotify – men lönsam.

Netflix hade 81,5 miljoner användare första kvartalet 2016, och en vinstmarginal på 17 procent (USA lyfter siffrorna).

Tv-branschen har alltid, exempelvis via tv-husens "output-deals" med Hollywood, langat upp en klumpsumma för sina rättigheter. Outputdealarna låter dig köpa en katalog med rättigheter, som du sedan kan sända om och om igen utan en ny kostnad (hej Indiana Jones-maraton i Kanal 5). 

När Netflix beställer ett ”House of Cards” tar man kostnaden, enligt uppgift 100 miljoner dollar för två säsonger, och håvar sedan in vinningen beroende på hur många kunder materialet kan locka. Externa rättigheter betalas vanligen genom ett fast pris för en viss tidsperiod.

Ju fler som sedan betalar för tjänsten desto mer pengar kan Netflix kräma ut. Givetvis stiger rättighetskostnaderna när Netflix expanderar geografiskt.

Men rättighetsmodellen där Spotify blir förlorare gör Netflix till en vinnare. Spotify har fortfarande sin viktigaste prövning kvar. Att nå lönsamhet.

Rättelse: I en tidigare version av denna text angavs felaktigt att Spotify ersätter upphovsrättsinnehavarna med en viss summa per ström. Rättighetsutbetalningarna bryts ofta ned till detta mått, men korrekt är att en viss andel av Spotifys totala intäkter fördelas utifrån antalet strömningar samt en rad andra parametrar.

Läs mer om:
Läs fler artiklar
Läs nästa artikel