Svenskarna har precis som varje år sagt sitt om sina internetvanor och svaren har samlats i den stora rapporten Svenskarna och internet 2023 som lanserats på tisdagen. Rapporten innehåller i vanlig ordning mängder av staplar och siffror som visar hus många svenskar som använder internet (typ alla), på vilka plattformar flest möter näthat (Facebook är värst) och hur många som lyssnar på ljudböcker (pappersboken är fortfarande favorit). Om ni vill ta del av hela rapporten på sina över 300 sidor med insikter så hittar ni den här. Vi på Breakit noterar däremot att rapporten i år innehåller flera nyheter för oss som är intresserade av den svenska techbranschen. Bland annat avslöjar svenskarna vilka olika appar de använder sig av mest inom några spännande områden som digitaliseras. Och det visar sig att konkurrensen inte är mördande inom åtminstone två av kategorierna. Det framgår exempelvis att Kivra fullständigt dominerar bland de digitala brevlådorna. Mer än var sjätte person uppger att de har använt Kivra någon gång under de senaste sex månaderna. Det är faktiskt fler som uppger att de inte har använt en digital brevlåda alls (26 procent) än som säger sig använda den statliga och näst största tjänsten Min Myndighetspost (11 procent). I slutet av september la civilminister Erik Slottner fram ett lagförslag som skulle tvinga staten att betala för den post som skickas över tjänster som Kivra och Billo. Kivra har uppskattat att de förlorar omkring 45 miljoner kronor om året i uteblivna intäkter från staten. “Kort sagt så är det här otroligt viktigt och glädjande att regeringen med Erik Slottner i spetsen tar tag i detta. Han gör flera uttalanden som vi kan skriva under på”, sa Kivras kommunikationschef Henrik Höglin till Breakit då. Bland nätläkarna är genomslaget inte lika stort och sju av tio säger att de inte har använt sig av någon vårdapp för digitala läkarbesök med videosamtal under de senaste tolv månaderna. Storsatsande Kry verkar vara störst, enligt de 5 procent som säger sig ha använt tjänsten, före 1177.se som 3 procent säger att de har använt. Samtidigt är det 6 procent som har använt en tjänst utan att veta vad den heter. Av rapporten framgår också att användningen av e-legitimation har ökat något från förra året från 91 till 93 procent. Här är det Mobilt BankID som är överlägset störst på 92 procent jämfört med utmanaren Freja eID på 3 procent. I rapporten Svenskarna och internet konstateras också att privata aktörers e-tjänster är mer populära än de statliga alternativ som finns i undersökningen.
