Sök

De går i bräschen – och slår hål på myten en gång för alla: ”Bara rent snack”

AllbrightJämställdhetBörs

Amanda Lundeteg, vd för Allbright. Foto: Press/Istockphoto

Hanna Åkesson

Hanna Åkesson

Webbredaktör

Förra året blev en ovälkommen kalldusch. Det stagnerade. I år tickar det åter på åt rätt håll – med en högst oväntad grupp i bräschen.

För tolfte året i rad lägger Allbright fram facit för de svenska börsbolagen och ger svar på frågan: Hur står det egentligen till med jämställdheten svart på vitt?

Årets rapport visar bland annat att det är dags att helt och hållet slänga en myt om kvinnor som chefar på historiens skräphög.

”Hög tid att fundera på vem som gynnas av det här snacket”, säger Allbrights vd Amanda Lundeteg.

Förra året var ett bakslag. Men nu går det återigen framåt på jämställdhetsfronten. Det visar stiftelsen Allbrights senaste rapport som nagelfar de svenska börsbolagen. Förra året stannade utvecklingen av tvärt men i årets rapport har chefskvinnorna ökat – från 27 till 28 procent. Den gröna listan, med bolag som är jämställda, har gjort ett ryck. Var fjärde svenskt börsbolag är nu jämställt. Och det är småbolagen som kliver framåt och faktiskt går om storbolagen på den punkten. 

Rapporten visar att kvinnor klättrar i börsbolagen, på 8 av 12 chefspostioner går det framåt. På vissa poster märks en markant skillnad mellan 2022 och 2023. Antalet marknadschefer som är kvinnor har ökat med 23 procentenheter till 62 procent på bara ett år. Den siffran kan jämföras med linjeposterna. Sju av åtta vd:ar är män och andelen kvinnor som är affärsområdeschefer (en klassisk språngbräda mot toppen) går mot botten, skriver Allbright. 

Amanda Lundeteg är vd på Allbright, som grundats av finansmannen Sven Hagströmer. Hon säger att det faktum att marknadschefen allt oftare är en kvinna följer en global trend. Vidare visar Allbrights siffror att klassiskt kvinnodominerade chefsposter, som HR, inte sett någon ökning av män. Det är alltså egentligen inte jämställt. 

Finns det en risk att rollerna cementeras i ledningsgrupperna, vem som gör vad?

”Så är det. Vi har ett väldigt könsuppdelat näringsliv.”

Inom HR är 85 procent av cheferna kvinnor, enligt Allbrights rapport. Kvinnor är även i majoritet inom chefsposter som rör juridik och kommunikation. 

De går i bräschen

Den färska rapporten från Allbright visar att gröna listan växer och att gula och röda, alltså skämslistan med inga chefskvinnor, minskar. Småbolagen går, mycket oväntat enligt Amanda Lundeteg, i bräschen i år och utkonkurrerar de stora jättarna. 

2023 har de mindre bolagen störst andel kvinnor i ledningsgruppen och är allra bäst på att hålla sig kvar på den gröna listan över jämställda bolag. Andelen vd-kvinnor i de små bolagen ligger nu på 18 procent medan de stora och medelstora bolagen landar på mer blygsamma 11 respektive 10 procent. 

Vd-kvinnorna är också bättre på att rekrytera jämställt, enligt Allbrights siffror. 

Av småbolag med kvinnor vid rodret så har en klar majoritet, 56 procent, minst 40 procent kvinnor i ledningsgruppen. 

Det finns en myt om att kvinnor inte hjälper varandra, att det inte hjälper om toppchefen är kvinna. Är det dags att avskriva den nu?

”Det sägs att vi är varandras värsta fiender men det är bara snack. Om man tänker i de banorna är det hög tid att ta sig en funderare på vem som gynnas av det här snacket. Vi har siffrorna och kan punktera den myten.”

Vem är det som tjänar på den myten? 

”Ja, vem tjänar på det? Det är ju män på ledande poster.”

Att kvinnor rekryterar kvinnor i högre grad handlar också om att säkra sin arbetsplats. Allbright-vd:n säger att kvinnor som är i mansdominerade yrken löper högre risk för att bli utsatta för sexuella trakasserier. Detsamma gäller män i kvinnodominerade yrken. Forskning visar också att bolag måste komma upp i en kritisk massa för att den enda eller det fåtal kvinnor som finns inte ska lämna – eller bli ett alibi. 

Fler kvinnor styr alltså småbolagen. Men i de stora bjässarna är det färre. Frågan är om det finns någon möjlighet att avancera från småbolag till storbolag för de chefskvinnorna eller om det är där det egentliga glastaket finns. 

I DI ger finansmannen Sven Hagströmer en känga till börsens mäktigaste ägarfamiljer – Wallenberg, Douglas och Schörling. Till exempel är endast två av 17 börsbolag där familjen Wallenberg står som största ägare jämställda, enligt Allbrights rapport. 

”Det här är familjer som helt och hållet har de här besluten i sin hand och det borde vara motsatsen för de som är i topp”, säger Sven Hagströmer till tidningen. 

Sett till styrelserna är det bättre ställt. Där går de svenska storbolagen i fronten och är en ynka procentenhet för att uppnå jämställdhet – utan kvotering – på 39 procent. Små och mellanstora bolag ligger på 31 respektive 36 procent i styrelserna. 

Totalt sett ökar andelen kvinnliga styrelseordföranden men från låga tal. Andelen är bara nio procent. 

Varför går det bättre för storbolagen att vara jämställda i styrelserna än i ledningsgrupperna?

”Debatt”, säger Amanda Lundeteg. 

”När jag började på Allbright för tio år sedan pratade vi bara om styrelsen. Det var ett sådant fokus.”

Enligt vd:n så är debatten den omvända i Frankrike och Tyskland och därför ökar nu jämställdheten i ledningsgrupperna i en snabbare takt. 

Allbright skriver att styrelserna i storbolagen snuddar på jämställda visar att börsens jättar kan – och på så sätt sätter ribban för andra – bara de bestämmer sig.

Svårsiad framtid

Inflation, höga räntor och krampaktiga tag om kapitalet. Det är onekligen bistrare tider, rent ekonomiskt. Vilken effekten blir för jämställdheten i svenska bolag återstår att se. 

”Det ska bli jätteintressant, Det skulle kunna få fler kvinnor på ledningspositioner”, säger Amanda Lundeteg och hänvisar till att det finns forskning som visar att kvinnliga chefer oftare får svårare uppdrag och sämre förutsättningar. 

”Men samtidigt tenderar bolag att lägga jämställdhetsarbetet på hyllan i kristider. Det är svårsiat men blir väldigt intressant att följa.”

Nytt för i år är att Allbright inte bara tar in kön som parameter för att ta tempen på hur det ligger till i näringslivet. Stiftelsen har även mätt jämlikheten utifrån hudfärg, ett känsligt begrepp i Sverige där den datan inte finns. Stiftelsen kartlägger hur många ”icke-vita” som har olika ledande positioner. I det begreppet, vilket kan likställas med det engelskspråkiga People of Color (POC), ingår personer med ursprung från Afrika, Asien, Mellanöstern och Latinamerika. I den första mätningen har man kommit fram till att endast fem procent i bolagens ledningsgrupper är ”icke-vita” och att det rör sig om två procent i styrelserna. 

”Är det lite? Vi har inte data att jämföra med i Sverige. I andra länder är det inte känsligt att kartlägga men här är det känsligt. Men det är viktigt att vi gör det för att få hårda fakta, att precis som med kön och ålder se vilka problem vi har så att vi kan sätta in rätt åtgärder”, säger Amanda Lundeteg. 

LÄS ÄVEN: Här är Breakits unika lista över 151 proffs och doldisar till din styrelse

Läs mer