En blankning är en försäljning av en aktie som säljaren inte själv äger. Säljaren har lånat aktien (eller om man skall vara väldigt teknisk – tillsett att lånet kan ske) till försäljningstillfället. På detta sätt uppstår det som kallas en kort position i aktien. När säljaren skall lämna tillbaka aktien köper den aktien på marknaden. Förhoppningen är då att aktiens värde minskat mellan lånetillfället och köptillfället och deltat (skillnaden) i pris är vinsten efter lånekostnaden. Risken är att aktien stiger och då uppstår i stället en förlust. Till skillnad från vanliga aktieköp så kan man förlora mer än man satsat från början om ökningen är kraftig.
Blankning i sig är ett slags renhållningssystem för aktier som uppmärksammar misskötta företag och svaga företagsledningar eller annars aktiebubblor. Den är i sig ofta ifrågasatt av företagsledningar, men det finns fördelar med systemet.
På senare år har vi sett ett antal internationella aktörer som skriver långa utredningar om svenska listade företag och presenterar dessa i sociala medier och till medierna med mycket uppmärksamhet som följd och inte sällan kraftiga negativa kursrörelser.
Om vi tar fallet Truecaller så påstod en ledande företrädare från superblankarna på Viceroy på Twitter den 17 maj att Truecaller stod i 60 kronor när Viceroy publicerade sin 29-sidiga blankarrapport.
I dag står aktien i 36,17 kronor. Låter ju som att de är genier på firman, minst sagt. Det är bara ett problem med det påståendet. Det är inte sant. Aktien stod i cirka 40 kronor när firman släppte sin rapport. Viceroy påstod att Truecaller inte betalar skatt i Indien, men hade missförstått hur redovisningsreglerna i Indien fungerar, missat att moderbolaget inte gjorde vinst under perioden och att Truecallers räkenskapsår dessutom skiljer sig från det Viceroy påstod. Viceroy lyfte fram att Truecaller hade samma redovisningsfirma som det tyska skandalbolaget Wirecard.
Det handlade om den ”lilla” redovisningsfirman EY. De påstod att Truecaller var under en utredning för skattefusk, helt utan grund. Nu har det gått nio månader sedan Viceroys rapport och ingenting av det firman påstått har visat sig vara sant hittills.
I veckan gav sig Viceroy på Hexatronic. Vad som är sant och inte i deras rapport vet inte jag, för rapporten var inte offentliggjord när denna krönika skrevs. Viceroy gav en sammanfattning av rapporten till Dagens Industri under embargo som sedan publicerade slutsatserna en minut, alltså verkligen bokstavligen en minut, efter att Viceroy twittrat om det. Samtidigt har Viceroy byggt en egen position och släpper rapporten samma dag som Hexatronic offentliggör ett återköpsprogram – något som verkligen kan skada en blankare då det stärker aktiekursen.
Samma sak gällde i Truecaller, där Viceroys rapport kom i samband med ett återköpsprogram. Det rapporterades felaktigt som att Truecaller lanserade ett återköpsprogram för att försvara sig mot blankarrapporten, men det var alltså tvärtom. 28 september släpptes Viceroys rapport, återköpsprogrammet offentliggjordes den 23 september.
Det betyder inte att de nyhetsmedier som nyttjas för spridning gör någonting fel – publish and be damned – och många nyheter skapas i den typen av symbios med uppgiftslämnaren som DI agerat i en typ av samarbete med. Däremot kan det ifrågasättas om det är lämpligt att informationen hanteras på det sätt som nu ofta görs i samband med egen handel – och om den inte istället skulle offentliggöras. Samtidigt kan man ju inte ta bort möjligheten till aktiespekulation, då dör marknaden, men det torde finnas möjlighet att röra sig mellan olika delar i skalan. Det finns något som skaver i detta.
Det är inte orimligt att så kallade ”blankarrapporter” regleras enligt informationsgivningsregelverke
De haussande analyserna brukar åtminstone bolagsföreträdare sällan beklaga sig över, men kanske desto mer retail som köpt en aktie på 200x EBIT och nu förlorat hus och hem. Eller skall blankarrapporterna bara ses som onödigt brus på marknaden som mest berör finanstwitter? Det finns i vilket fall skäl att se över vad som pågår och för tillsynsmyndigheterna att ha en bestämd uppfattning. Att inte ha en uppfattning är givetvis också en uppfattning.
Om blankarna skall vara systemets kräftdjur kan de inte få agera som ansvarslösa rovdjur.
Mikael Pawlo är fristående krönikör i Breakit och har eller har haft, själv eller genom närstående aktier i Truecaller, Hexatronic och Evolution Gaming som alla varit föremål för blankarrapporter