“The pickleball boom is real”.
Så inleddes en text hos amerikanska CNBC tidigare i år. Över 36 miljoner amerikaner hade, enligt artikeln, under en tolvmånadersperiod spelat det som kan liknas vid en blandning av strandtennis, badminton och pingis – en gigantisk ökning under de senaste åren.
Basketstjärnan LeBron James spelar och satsar pengar i sporten, och är faktiskt även ägare till ett av proffslagen i USA. Skådisen Leonardo DiCaprio är också utövare, likaså flera techprofiler. Investeraren Chris Sacca, vars Lowercase Capital var tidigt inne i bland andra Twitter, och Uber, hyllar sporten i sin bio-text på Instagram och i Silicon Valley sägs vc-investerarna numera välja pickleball framför golf och tennis.
Pickleball, som uppfanns redan 1965, är sammantaget den snabbast växande sporten i USA. Och det som är hett på andra sidan Atlanten har som bekant en tendens att snart även bli hett här. Inte alltid, men ofta. Kommer pickleball slå även i Sverige?
Sporten har faktiskt redan bubblat ett ganska bra tag på våra breddgrader och antalet spelare har ökat från låga nivåer under de senaste åren, enligt vad entreprenörerna bakom plattformen Raqt uppgav för Di Digital för någon månad sedan.
För att verkligen skapa oss en uppfattning om sporten, och dess chanser till brett genomslag, begav sig nyligen fyra Breakit-medarbetare, samtliga ganska racket-erfarna, till en hall i en av Stockholms södra förorter för att testa en match i dubbel.
Testet
“Det ökar väl ungefär så här”, svarar vår instruktör i Enskede Rackethall på frågan om pickleball är populärt och han drar ett nästan helt vågrätt streck i luften.
“Kanske några fler spelare månad för månad. Men inte alls som padeln”, fortsätter han och ritar då en brant stigande kurva upp, och ner, i luften.
Vi står på en plan som normalt används till badminton. Nätet har sänkts ner och vi har har utrustats med rektangulära racket tillverkade i ett material som känns som en blandning av trä och plast. Bollen påminner i hög grad om en sådan som används i innebandy.
På tunnelbanan på väg ut mot rackethallen hade vi snabbgooglat reglerna. Ett game går till 11 och man måste serva för att kunna få poäng. Underhandserven måste genomföras under naveln och bakom baslinjen. Sedan finns det tydligen ett område nära nätet som kallas “köket” – där får man inte stå och slå volley.
Så långt allt glasklart. Men det finns två saker som komplicerar bilden och som gör att vi, ska det visa sig, behöver använda ansenliga mängder av våra totala hjärnkapacitet under motionspasset: poängräkningen och reglerna för när man få ta bollen på volley efter serven.
Det sistnämnda först: från serven måste bollen passera nätet två gånger innan den får tas direkt på volley. Den måste alltså studsa en gång innan returen och en gång innan returen av returen.
Poängställningen “3-5-1” betyder att det servande laget har 3 poäng i det aktuella gamet, att laget som just då tar emot serven har 5 – och att det servande laget använder sin första servare av två (innan bollen förloras och serven går vidare till det andra laget). Egentligen inte så komplicerat, men tillräckligt för att de deltagade ekonomijournalisterna skulle vara tvungna att stanna upp och tänka efter.
Efter några minuters inbollning inleds matchen. Spelet är trevande och båda lagen har vissa problem med när de ska gå på nät och inte. Den tajmingen försvåras av volleyregeln. Intuitivt vill man som spelare rusa fram mot nätet efter serven, men då kommer returen och den måste som sagt studsa. Likadant för det returnerande laget.
Juryns utslag
Men spelet tar sig och det växande engagemanget tar sig i uttryck i skratt, beröm – och svordomar (ibland över den egna prestationen, ibland över det snabba badmintongolvet)
“Det här var ju riktigt roligt”, säger en av deltagarna i laget som kammar hem första set.
“Mmm, ganska”, mumlar Breakits chefredaktör Jon Mauno Pettersson som är i det andra laget.
Den bokade speltimmen är över innan vår ork och lust är det. Totalt hann vi med nästan fem game. Visst är vi lite svettiga kring hårfästena, men någon pingislunga får man inte av pickleball. Ur ett motionsperspektiv passar sporten bättre för lata amerikaner, säger någon.
Samtliga deltagare tyckte att det roligt, alternativt ganska roligt, och alla kan faktiskt tänka sig att spela igen. Någon gång. På pluskontot finns även att det var lätt att komma igång och att det inte krävdes några större investeringar alls. Ingen behövde bygga en helt ny hall.
Samtidigt har Breakits testpatrull väldigt svårt att se att pickleball ska åka på segertåg med stopp i varje svensk avkrok.
I USA stack sportens popularitetskurva rakt norrut i och med pandemin och de tillhörande restriktionerna. I Sverige fylldes det behovet med råge av en annan sport: padeln. Därmed känns det som att kvoten av hajpade, trendiga racketutövningar är fylld för flera år framåt.
Vill du vara först med det senaste? Ladda ner Breakits app här och aktivera pushar – då missar du aldrig en viktig nyhet.