Breakit - Optionsförslaget i 9 steg - allt du behöver veta om stridsfrågan
Illustration gjord med hjälp av: Magic.piktochart.com

Optionsförslaget i 9 steg - allt du behöver veta om stridsfrågan

Johanna Ekström
Johanna Ekström
09 maj 2016, kl 10:11

Utredningen om skatt på optioner har fått riskkapitalister att rasa och Spotify-grundarna att ta enskilda möten med politiker. Men hur nära är egentligen förslaget att bli verklighet? Breakit guidar dig - steg för steg.

Johanna Ekström
Johanna Ekström
09 maj 2016, kl 10:11

På tisdagen ställer Breakit näringsminister Mikael Damberg mot väggen i en utfrågning om bland annat beskattningen av optioner i startups. Innan det ger vi våra läsare en uppdatering i ämnet.

Förslaget om nya skatter för personaloptioner - en av de hetaste frågorna i Startupesverige - är en mångårig historia. Här kommer den.

1. Det behövs förändring!

I mars 2014, alltså ungefär ett halvår innan regeringsskiftet, bestämde regeringskansliet att skatterna kring personaloptioner skulle utredas. Utredningen initierades av Annie Lööf, som då var näringsminister.

I direktiven poängterades att förslagen som läggs fram ska vara “offentligfinansiellt neutrala” vilket innebär att de inte får kosta staten något, vilket är standard i statliga utredningar.

Egentligen skulle den ha varit klar ett och ett halvt år senare, i oktober 2015, men slutdatumet fick skjutas upp till mars 2016.

2. Första utkastet - inte så populärt

I november träffade utredaren Anders Bengtsson branschföreträdare, och redan då sipprade en del information om förslaget ut. Kritik väcktes mot att det i förslaget såg ut som att bolag med fler än 50 anställda, 80 miljoner i omsättning eller som varit verksamma i mer än sju år skulle undantas.

3. Det står klart - alla får inte vara med

Den 15 mars lämnade utredaren Anders Bengtsson det slutgiltiga förslaget till Magdalena Andersson på Finansdepartementet. I det besannades de farhågor som vissa inom branschen hade - att en rad begränsningar gjorts.

Begränsningarna beroedde delvis för att förslaget inte skulle kosta staten för mycket pengar, men också för att minimera riskerna att förslaget skulle stoppas av EU-kommissionen eftersom det skulle kunna ses som otillåtet statsstöd.

Däremot var många positiva till att personaloptioner enligt förslaget inte längre ska beskattas som inkomst av tjänst, vilket är fallet nu, utan som kapital först när de så småningom säljs.

4. Nu får den som vill säga sitt

Just nu är förslaget ute på remiss. Det har skickats till en rad myndigheter, institutioner, fackföreningar och näringslivsorganisationer. Det har också gått ut till startuphuben Sup46, KTH, Handelshögskolan i Stockholm och till en rad inkubatorer.

Men även om du inte råkar ha fått den skickad till dig har du rätt att lämna in remissvar. Senast den 15 augusti ska du ha gjort det.

5. Regeringen bestämmer sig

Först när remissrundan är klar tar regeringen ställning till förslaget. Det kan omarbetas så att det bättre passar ihop med de synpunkter som kommit in i remissrundan, här har regeringen ganska stor frihet.

Till exempel kan man välja att utöka omfattningen så att det även gäller större företag. Om regeringen i stället beslutar att slopa utredningen, vilket en del debattörer föreslagit, får hela proceduren börja om från början med ett nytt direktiv. Då lär det ta många år innan ändrade regler kan komma på plats.

6. Lagligheten kollas upp

När regeringen beslutat om förslaget skrivs ett utkast till en lag (eller så går regeringen på det lagförslag som utredaren lagt fram). Lagrådet granskar att det inte strider mot någon befintlig lag.

7. De andra partierna kommer in i bilden

Regeringen lämnar in sin proposition till riksdagen, där det först går till ett av utskotten, som får lämna synpunkter på det.

8. Det blir omröstning

Riksdagen debatterar förslaget. Om en majoritet sedan röstar för kan den nya lagen utfärdas. Att riksdagen röstar ned en proposition är ovanligt. Oftast har regeringen kollat av under arbetets gång vad som kan accepteras.

Däremot är det ganska vanligt att riksdagen lämnar ett tillkännagivande till regeringen. Det innebär att regeringen bör återkomma med kompletterande uppgifter (detta är dock frivilligt). Om det innebär en ny lagskrivning så kommer det återigen behöva gå på remiss och via Lagrådet.

9. När kommer jag kunna använda mig av de nya reglerna då?

Exakt hur lång tid det tar för en proposition att gå igenom går inte att säga eftersom det beror på allt från hur omfattande den är till hur många ärenden utskotten i riksdagen har på sitt bord under den period då förslaget ska behandlas.

Utredaren har föreslagit att det nya lagförslaget införs i januari 2018. Om utredningen skulle kasseras av regeringen efter remissrundan tar det bra mycket längre tid än så innan nya optionsregler kan vara på plats.

Vill du ställa näringsministern till svars vad gäller optioner och andra frågor som är viktiga för startups? Kom på Breakits utfrågning av Mikael Damberg imorgon, tisdagen 10 maj.

Läs mer om:
Läs fler artiklar
Läs nästa artikel