Blev det EU-minister Jessika Roswall, (M), eftersom det är i Bryssel de nya ramverken nu sätts som ska göra att vårt matsystem går från planetförgörare och ohälsomaskin?
Eller är det Finansminister Elisabeth Svantesson (M) eftersom rätt mat vid rätt tid kan lyfta produktiviteten mer än någon annan åtgärd (och man säger ju i regeringsförklaringen att Sverige släpar efter).
Kan det bli den nya civilministern Erik Slottner (KD), som ju ska hålla i samarbetet med landets kommuner och regioner, där den offentliga maten produceras. Och det är ju varannan måltid utanför hemmet!
Det kanske borde vara Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) eftersom finansieringen av utvecklingen av nästa generations matsystem som idag är skändligen underfinansierat och som verkligen behöver reformer av kapitalmarknaderna så att våra gemensamma besparingar går till något vettigt.
Gunnar Strömmer (M), vår nye Justitieminister, borde få hantera en del av frågorna, inte minst vilka rättigheter djur, natur och framtida medborgare har och hur de idag inskränks av världens matproduktion.
Maria Malmer Stenergard (M) kommer som migrationsminister att få mycket att göra med mat, eller rättare sagt frånvaron av den, när framtida svältkatastrofer driver miljoner på flykt. Vi ser det redan.
Liberalernas ledare Johan Pehrson har integrationsfrågorna på sitt bord och han borde verkligen ha matportföljen! Mat är kanske världens bästa metod för att integrera nyanlända. Snabba, enkla jobb i massor.
Och ingen kan vara sur på en syrier eller somalier efter att ha upplevt deras kulinariska höjder. Själv skulle jag gärna se att vi inte bara integrerade människor bättre, utan att vi också kunde integrera de nyanländas matkulturer och matlagningsförmågor i det svenska samhället.
Tänk så fantastiskt vi skulle kunna äta och tänk så uselt vi hanterar den matskatt vi sitter på tack vare våra invandrare. Johan Pehrson kan gärna ta hjälp av Paulina Brandberg (L), vår nya Jämställdhets- och biträdande Arbetsmarknadsminister.
Japp, det finns jobb i massor att hitta i omställningen av matsystemet. Antagligen mer än i någon annan sektor.
På Klimat- och Näringslivsdepartementet tronar Ebba Busch (KD) – hon som viftade med en falukorv i valrörelsen. Enbart detta borde ge henne matportföljen, men eftersom mat är världens största sektor och världens största klimatpåverkare och att det handlar så vansinnigt mycket om energi borde väl portföljen vara hennes. Eller?
Vi har stort hopp om Romina Pourmokhtari (L) som klimat- och miljöminister. Vi har sagt det förr och säger det igen. Mat och klimat är två sidor av samma mynt! Fick hon matportföljen?
Nej, visst ja, vi måste ju tänka på självförsörjningsförmågan i händelse av krig. Matportföljen går väl därmed till vår nye försvarsminister, Pål Jonson (M)! Han ska givetvis använda all tillgänglig innovationsförmåga för att få självförsörjningsgraden att lyfta från dagens 50%. Eller blir det mest bomber och granater han ska pyssla med?
Nej, han ger självklart frågorna till vår nye minister för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin!
Men Tobias Billström (M), kanske kräver matportföljen i egenskap som ny Utrikesminister? Global matförsörjning är ju ett hyfsat hett tema i den internationella diskursen och något man verkligen kan positionera sig på internationellt.
Eller petar han frågan till bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell (M)? Sveriges livsmedelsstrategi säger ju att vi ska exportera massor av mat i framtiden. Och vad använder man bistånd till om inte till matproduktion?
Socialminister Jakob Forssmed (KD) borde vid närmare eftertanke nog ha matportföljen. Han har ju hand om vård och välfärd. Vi vet ju att vi inte kan bota alla sjukdomar som vårt nuvarande matsystem så generöst bidrar med. Vi måste äta oss till bättre vård av fysisk och psykisk hälsa. Och varför inte inkludera bra mat i socialförsäkringssystemet? Vi får ju redan vård, skola och omsorg via skattsedeln. Som nybliven idrottsminister (ja, det finns ju ingen sådan, men han fick frågorna) förstår givetvis Jakob allt om kostens betydelse för idrottsliga prestationer.
Han lär dock få slåss om matportföljen på Socialdepartementet med Acko Ankarberg Johansson (KD) som säkert kommer att vilja ta äran för att sjukvården blev så mycket bättre när vi integrerade kosten och vården.
Camilla Waltersson Grönwall (M) kommer som ny Socialtjänstminister att jobba med Socialtjänsten. Det kanske är en för begränsad ministerpost för att få ta hela matportföljen, men banne mig att mat blir en stor del av hennes jobb. Vart går man när barnen går hungriga och det är för mycket månad kvar i slutet på lönen?
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) kommer precis som Camilla Waltersson Grönwall att få pyssla mycket med mat, men får knappast hela portföljen. Tänk om man kunde se fram emot god mat på ålderns höst? Det är väl något som kan förgylla dagarna, låta en minnas och dela med sina kompisar. Och göra att man slipper lite mediciner, eftersom den är så god och vällagad!
Mats Persson (L) ny utbildningsminister borde med sitt första penndrag se till att man får lära sig mer om mat i skolan. Eller så har redan Lotta Edholm (L), vår nya skolminister redan fixat det. I så fall kan Mats se till att vi lär oss mer, forskar mer om, lyfter upp kunskap om, etc. Ja, ni vet, mat.
Jag skulle tro att de flesta förväntar sig att vår nye landsbygdsminister Peter Kullgren (KD), ska få matportföljen, för så har det ju alltid varit. Men varför ska han få den? Visst, det tillverkas fortfarande mycket mat på landet, men maten händer ju i städerna och om våra samhällen ska bli sant cirkulära är det ju de urbana restflödena av avfall, gaser, avloppsvatten och annat mysigt som måste läggas till grund för vårt framtida matsystem – som ju är så mycket större än bara primärproduktionen. Eller han kanske borde få den för att engagera hela landet i den omställning av vårt nuvarande matsystem som ofrånkomligen kommer.
Och när polletten väl dimper ner i regeringskvarteren att mat inte handlar om det som ligger på tallriken utan om effekterna av den så kanske matportföljen dimper ner hos infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD), eftersom vi nu på planeten Jorden ungefär ska dubbla vår urbana befolkning under några decennier. Det heter duga! Och när vi bygger den här nya infrastrukturen måste maten vara intänkt. Den ligger ju till grund för snart sagt varje process i ett modernt samhälle. Jag menar, vi vill ju inte lås in oss själva i gårdagens infrastruktur? Väl?
Förresten, borde inte Parisa Liljestrand (M), få matportföljen? Mat är ju kultur! Och hon är ju Kulturminister!
Nej, nu vet jag! Ulf Kristersson är för klurig! Han har behållit den till sig själv och insett att eftersom mat är det viktigaste vi har och eftersom maten berör alla delar av samhället och alla departement och att vi måste ha massiv innovation på området så måste frågan samordnas allra högst upp!
Att vi inte den här gången heller fick en matminister måste ju bero på att insikten plötsligt har slagit ner som en blixt från en klarblå himmel och att Uffe själv tar frågan och springer med den!
Johan Jörgensen, grundare av Sweden Foodtech, som rådger kring nästa generations matsystem.