Sök

KRÖNIKA

MIKAEL PAWLO: Därför är jag fortfarande en fegis när det handlar om krypto

krypto

Mikael Pawlo, Head of growth, Bokio och fristående krönikör. Foto: Press

Breakit

Breakit

Mikael Pawlo om svårigheterna med att ta ställning för eller emot kryptovalutor.

Jag är en fegis.

Jag har lärt mig detta av en läsarreaktion på en tidigare krönika om kryptovalutor. Läsaren, en möjligen för vissa Breakit-läsare bekant finansman, som lystrar till namnet Sven Hagströmer, tyckte att jag undvek att ta ställning för eller emot kryptovalutor. Hagströmer var besviken, men anförde samtidigt i ett brandtal – i den mån man kan brandtala via ett SMS – att ”grunden till krypto finns”.

Skälet till att Hagströmer anser att det finns ett skäl för kryptovalutornas existens är de manipulerade statliga valutorna. Hagströmer anför som exempel vår egen krona som är nästan 20% ner mot euron efter omröstningen. Donald Trump sade i maj 2016, före han blev vald, att USA ”never has to default on debt, because you print the money.” Du kan alltså alltid betala dina skulder om du trycker pengarna. Det framstod som totalt vansinne när han sade det. Men det visar sig nu att han hade rätt. En allmän kritik mot penningpolitiken är det därmed inte så svårt att hålla med om, särskilt efter att USA tryckt 5,2 biljoner (eng: ”trillions”) dollar efter covid. Det kan jämföras med kostnaderna för andra världskriget som för USA:s del var 4,7 biljoner dollar justerat till dagens penningvärde. Det är klart att det kommer få effekter och vi har sett en enorm tillgångsbubbla som nu betalas med en enorm inflation och i värsta fall stagflation. Man behöver nog inte läsa mer än Klas Eklunds Vår Ekonomi för att förstå detta med utbud och efterfrågan för att förstå varför det händer. Ändå gör vi det. Smör och kanoner var det i Klas Eklunds bok, men här är det dollar och aktiekurser.

Michael J Burry, odödliggjord genom filmen The Big Short, skrev på Twitter i juni 2021 (han raderade som vanligt tweeten efter ett par minuter): ”People always ask me what’s going on in the markets. It is simple. Greatest Speculative Bubble of All Time in All Things. By two orders of magnitude.”

Så Hagströmer har rätt så långt.

En del anser att kryptovalutor i sig är en bluff. En sak som man då ofta glömmer är att kryptovalutor inte kräver att någon central enhet ”tror på dem” eller ”ställer ut dem”. Det enda som krävs är att de som handlar med dem betraktar dem som värdefulla. Pengar är ju endast vad vi bestämmer att det är. Kalksten formad som runda skivor med ett hål i mitten utgjorde betalningsmedel på ön Yap i Mikronesien. Kalksten finns inte naturligt på Yap och utgör därför ett värde. Stenarna flyttades inte utan när de bytte ägare informerades man helt enkelt om den nye ägaren och tidigare ägarlängd. Ett slags tidig blockchain-teknik. Vännen Patrik Nilsson som forskat lite mer kring detta med stenpengar berättar att en av stenarna till och med låg på havets botten, men fortsatt fungerade som betalningsmedel.

Men frågan är var man kan fly om man nu tror att valutorna är skakiga och manipulerade. Det går givetvis att äga fast egendom eller framgångsrika bolag, det kommer alltid att fungera som en motvikt mot inflation. Emellertid lärde jag mig under ett besök på Ekonomiska Museet i Stockholm att inte ens det hjälpte under hyperinflationen i Tyskland, då fastighetsskatten skenade lika mycket som inflationen. Man var helt enkelt rökt, hur man än gjorde. Så om man då tänker sig att man vill hitta ett alternativ, är det Bitcoin eller andra kryptovalutor?

Nassim Nicholas Taleb var tidigt inne på detta med Bitcoin som hedge mot inflation, men har sedan ändrat sig då det visat sig att Bitcoins kurs svänger väldigt tydligt tillsammans med marknaden, bara med lite högre frekvens i vardera riktning. Den stora frågan är emellertid vad marknaden tror på långsiktigt och vilken reglering det kan bli av kryptovalutorna. Det första är givetvis helt okänt och det andra ungefär lika okänt, om än man kan räkna med att det kommer vara svårt att hålla fingrarna ur syltburken någon längre tid för våra politiker och tjänstemän.

Ingenjörsvetenskapsakademien arrangerade i december 2021 ett seminarium med titeln ”Kryptovalutor på gott eller ont?”. Deltog i panelen gjorde bland annat Erik Thedéen i rollen som generaldirektör för Finansinspektionen. Thedéen blir som bekant riksbankschef per den 1 januari 2023. Riksbanken har gjort sig känt för att lägga en del kraft på energiåtgången för Bitcoin.  Även Finansinspektionen har tittat på detta under Thedéens ledning, men under seminariet framstod Thedéen ändå som oväntat öppensinnad. Finansmarknadsminister Max Elger har emellertid anfört att det är "häpnadsväckande" hur mycket energi som går åt till att utvinna kryptovalutor och anser att något bör göras åt saken. Motsvarande engagerade uttalanden om energiåtgången för andra tillgångsslag lyser än så länge med sin frånvaro. Någon typ av reglering mot proof of stake, snarare än proof of work kan man nog räkna med.

Ytterligare en seminariedeltagare var kryptoinvesteraren Eric Wall som sammanfattade läget med orden: ”Sverige kommer vara det sista landet i världen som förstår kryptovalutor.”

Därför är jag är fortfarande en fegis. Kanske är det enda som fungerar i en osäker värld att odla sin trädgård. Det har varit ett fungerande råd sedan 1700-talet. Men Sven är så klart redan bekant med detta, inte minst efter att ha bekostat renoveringen av Voltaires säng. Vi ses i spenaten, Sven!

MIKAEL PAWLO
Head of growth, Bokio

MISSA INGET! Ladda ner Breakits app (för ett maxat snabbt flöde)

Läs mer