Det är 2007 och Al Gores film ”En obekväm sanning” har fått enormt genomslag. FN:s klimatpanel IPCC släpper en tung klimatrapport som pekar mot en mörk framtid. I Sverige har en utredning om alla klimatkonsekvenser för vårt land just landat. Elin Röös är föräldraledig. Hon har fått tre barn på fyra år, barn som ska leva sina liv efter hennes.
”Det här stör min idyll. Det är jädra jobbigt att lyssna på”, säger Röös i inledningen av sitt Sommar i P1.
”Det går såklart att stänga av och hitta på miljoner ursäkter i stil med ‘meh, jag kan ju ändå inte göra något åt saken’ eller ‘Sverige är väl ändå bra, det är väl i huvudsak kineserna som är problemet, eller amerikanerna’.”
Men det blir svårare och svårare att skärma sig, säger Elin Röös.
”Det skaver mer och mer”.
Då ramlade poletten ner.
”Vad håller vi människor på med? Vad håller jag på med?”
Elin Röös säger att hon inte ville tillbringa dagarna med att utveckla ”mer eller mindre meningslösa mobilappar.” Där och då byter it-utvecklaren bana. Hon – en teknisk fysiker som faktiskt kan köra traktor – börjar forska på lantbruksuniversitet. I dag är hon lektor på samma universitet och en av Sveriges främsta experter på matens klimat- och miljöpåverkan.
I sitt sommarprat berättar Elin Röös bland annat om vikten av att minska köttätandet. Hon bryter ner den utsläppsbukett som ett kilo griskött faktiskt bidrar till. Det handlar inte bara om metangas från grisen själv eller dieselångor från djurtransporten och traktorn.
En storbov i sammanhanget är lustgasen (ja, du läste rätt) som bildas i samband med att det finns mycket kväve i marken, vilket det gör vid foderodling.
”Åkrarnas lustgasutsläpp bidrar till en stor del av jordbrukets klimatpåverkan.”
Röös manar därför till smartare hushållning med den mat vi faktiskt redan odlar. I dag går en tredjedel av alla grödor till djurfoder globalt. I Sverige är den siffran ännu högre. 60 procent av allt som odlas ska mätta köttdjur.
”Om vi istället skulle använda dessa grödor till mat så skulle ytterligare fyra miljarder människor kunna livnära sig på dem.”
Elin Röös avslutar sitt sommarprat med att mana till politisk förändring. Hon vill se en jordbrukspolitik som styr mot biologisk mångfald och minskad klimatpåverkan, att politikerna skyddar oss från de marknadskrafter som prånglar ut onyttig och ohållbar mat.
I dag går det åt fel riktning med subventioner för både kött och tomma kalorier, säger hon.
”Istället för att klia dig allt för mycket i huvudet över huruvida du ska välja det ekologiska äpplet eller det närodlade – skriv till en politiker!”
Chans att bli världsledande – om politikerna agerar
Hon är inte ensam om att ställa krav på politikerna. I somras pratade Breakit med Sara Berger. Hon är vd för Foodtech-bolaget Sproud som producerar ärtdryck i randig kostym.
Berger anser att Sverige har chans att bli världsledande i den matomställning som måste ske. Men det är om politikerna visar lite jävlar anamma.
”Nu går vi in i en ny tid med stigande räntor och högre inflation, då kapitalet agerar mycket mer försiktigt. Då måste staten komma in och ge stöd att skala upp om vi på allvar ska skapa snabb och stor förändring”, sa Berger.
Sproud är ett av många bolag på en snabbväxande foodtechscen i Sverige. I våras kartlade Breakit de heta bolagen, dess ägare och deras chanser att slå – i allt från nyttiga snacks till innovativa lösningar (nedbrytningsbas plastfilm för gurkor till exempel.
Ta del av den maffiga kartläggningen här, här och här.
Sommar i P1 släpps som podd kl. 07.00 fredag och sänds live i P1 kl. 13.00.