Breakits bevakningsområde är “det nya näringslivet.”
I breda penseldrag omfattar det bolag och entreprenörer som på något vis förändrar såväl samhället som vår vardag samt utmanar traditionella branscher att ta klivet in i framtiden.
Och det går snabbt framåt.
Det är inte sällan vi skriver artiklar om företag där “rekordfart” eller “tillväxtraket” finns med i rubriken. Det är inte heller ovanligt att bolagsledare drar till med “i framkant” för att beskriva verksamheten, eller iallafall delar av den.
Klädbolaget Boozt är ett bra exempel på “det nya näringslivet”. Det riktar in sig på e-handel, har en snabb tillväxt och har blivit en tung aktör som bäddar för ett förändrat konsumentbeteende.
På bara elva år har företaget gått från ingenting till ett av Sveriges högst värderade bolag. Börsnoterat är det sedan fler år tillbaka. Medgrundaren Hermann Haraldsson sitter fortfarande på vd-stolen, vilket han har gjort sedan bolagets begynnelse.
Och affärerna tycks gå som tåget.
Men det finns en baksida bakom framgången.
Breakit har pratat med 19 källor, där samtliga jobbat eller jobbar på Boozt, som alla vittnar om en arbetsmiljö med trakasserier, påhopp från chefer och en stark tystnadskultur. Och det har pågått länge.
Flera av källorna har gråtit i telefonen under våra samtal. En bunt med dokument från Arbetsmiljöverket avslöjar också att det genom åren funnits stora problem på Boozt.
I ett av dokumenten skrev Unionen vi ett tillfälle så här:
“Problemet på denna stora avdelning med drygt 60 anställda är känt av arbetsgivaren sedan flera år och man har valt att inte agera/agerat otillräckligt.”
Enligt vd:n Hermann Haraldsson kan delar av turbulensen förklaras med tillväxtfaser och omorganisationer. Argument som Arbetsmiljöverket avfärdar.
Bolaget själva menar att man tagit tag i problemen. Haraldsson påstår att Boozt har “en väldigt hög personalnöjdhet” och hänvisar till bolagets undersökningar om medarbetarengagemang – som han menar har skjutit i höjden.
Det ställs dock i stark kontrast till den företagskultur som källorna beskriver.
”Man får panik över hur långt bak i utvecklingen det här bolaget är i såna här frågor”, sa en källa till mig när vi pratade om den sociala arbetsmiljön på Boozt.
LÄS MER: Mobbning och trakasserier av anställda – vittnesmål avslöjar baksidan av e-handelssuccén Boozt
Men Boozt är inte ensamt om kritik inifrån.
För ett par år skakades klädbolaget och e-handlaren Na-kd av ett uppror – där flera praktikanter vittnade om diskriminering, mobbning, orimliga arbetstider och obetalt övertidsarbete. Så sent som under våren i år rapporterades det även om mobbning och trakasserier på Gudrun Sjödén, även det en e-handlare inriktad på försäljning av kläder.
Även nätapoteket Apotea skakades om för ett par år sedan när en granskning avslöjade missförhållanden bland de anställda i form av stress, sexuella trakasserier och kameraövervakning.
Digitaliseringen och den tekniska utvecklingen har i grunden förändrat näringslivet, något många bolag ofta väljer att lyfta fram, och använder som grund för uttalanden om att vara “i framkant.”
Det är dock sällan som bolagens egna framgångssagor fokuserar på personalens välmående. I alla fall är det ytterst få som väljer att rikta strålkastarljuset åt just den delen.
Hur ska vi kunna ta näringslivet in i framtiden om det inte läggs mer tid och kraft på bolagens viktigaste resurs – deras anställda.
Vet du mer? Eller känner du till något bolag vi borde granska? Hör gärna av dig till asa@breakit.se eller tips@breakit.se. Självklart går det bra att vara anonym.