Mobbning och trakasserier av anställda – vittnesmål avslöjar baksidan av e-handelssuccén Boozt

BooztUnionen

Åsa Johansson

Åsa Johansson

Reporter

Boozt har blivit en storspelare i klädbranschen. Men bakom kulisserna finns en annan sida av e-handelssuccén.

Nu vittnar närmare 20 nuvarande och tidigare anställda om mobbning och trakasserier inom bolaget. Dessutom har Arbetsmiljöverket vid flera tillfällen riktat kritik mot brister i arbetsmiljön på Boozt – och fackförbund har flaggat för psykosociala problem.

“Chefer leder genom att folk är rädda för dem. Kritiserar du kulturen blir du straffad”, säger en tidigare anställd.

”Det här är för svårt att prata om”. 

Personen snörvlar, drar efter andan mellan tårarna och ber att jag ska ringa upp igen senare. 

Vi lägger på. 

Det är ett av många telefonsamtal med både tidigare och nuvarande anställda på klädbolaget och e-handlaren Boozt. 

De kommande veckorna fortsätter jag ringa. Slutligen har totalt 19 personer berättat om sina erfarenheter på företaget. Samtliga vittnar om mobbning, trakasserier och vad som av flera kallas för en “giftig arbetsmiljö”.

Enligt vittnesmålen är det främst chefer som utsatt medarbetare, både bakom stängda dörrar och inför kollegor. Och det har pågått länge. Enligt källor till Breakit har händelserna inträffat sedan flera år tillbaka och fram till i år. 

Men Boozt menar att bolaget har fått bukt med problemen.

“Vi har tidigare haft några incidenter som strider mot våra etiska riktlinjer och som vi åtgärdade direkt. Generellt sett har vi en väldigt hög personalnöjdhet”, säger vd:n Hermann Haraldsson till Breakit. 

Vi backar bandet.

*** 

Boozt kan beskrivas som en framgångssaga och en e-handelssuccé. Sedan starten 2011 har medgrundaren Hermann Haraldsson varit vd för verksamheten som i dag finns på 12 marknader och har över tre miljoner aktiva kunder. 

2017 noterades företaget på Stockholmsbörsen. Nu, fem år senare, är Boozt en av Sveriges högst värderade e-handlare och värderas till närmare 6 miljarder kronor. 

Under förra året passerades 1000 anställda och i dag jobbar drygt 1200 personer inom bolaget, där genomsnittsåldern är 32 år. Högkvarteret finns i dagsläget i Malmö.

När Boozt visade korten för 2021 redovisades ännu ett år med vind i seglen. Resultatet landade på 195 miljoner kronor, att jämföra med 133 miljoner kronor 2020 och 55 miljoner kronor 2019.

I samma veva som årsredovisningen presenteras publicerades även bolagets hållbarhetsrapport. Där menar man att styrkan i bolaget är mångfald, olika bakgrunder och att det totalt finns 38 nationaliteter i företaget. 

“Boozt tror på och stöttar varje anställds lika rättigheter och är emot all form av diskriminering, trakasserier eller särbehandling”, heter det vidare i rapporten. Det står även att bolaget kontinuerligt genomför undersökningar om medarbetarengagemang, genom metoden Employee Net Promoter Score, eNPS. Under 2021 lyckades bolaget öka dess genomsnittliga eNPS från 36 i 2020 till 50 – ett resultatet som ligger över snittet för branschen”, skriver bolaget. 

“Vi satsar rejält på att se till att vi har en hälsosam arbetsmiljö. Generellt sett tillhör vår personal bland de mest nöjda i Sverige”, säger vd:n Hermann Haraldsson.

Men Boozts resa har inte varit en framgångssaga för alla. 

***

När jag pratar med källor är det främst tre saker som pekas ut som problematiskt. 

Sexuella trakasserier

En källa jobbade på Boozt i flera år, varav de sista åren i en chefsposition med flera anställda under sig. Personen vittnar om flera incidenter.

”Jag har under mina många år på bolaget på varje jul- och sommarfest sett flera högt uppsatta personer tafsa, smeka eller kyssa någon anställd. Jag själv har blivit tafsad på, smekt och fått opassande kommentarer om mitt utseende”, säger personen, som berättar att händelserna i fråga inträffade mellan 2013 och 2020 och att festerna hölls för hela bolaget.

Även flera andra källor som Breakit pratar med har vittnat om liknande händelser på bolagsfester.

Personen berättar även att hen inför rekryteringsprocesser blivit ombedd av sina chefer att se till att anställa någon som är ”ung och sexig”. Något som enligt källan inträffat vid upprepade tillfällen mellan 2016 och 2021.

Samma källa berättar att anmälningar mot högt uppsatta personer inom bolaget inte tas på allvar.

”Som chef förväntas man sopa allt under mattan.”

Påhopp från chefer

“Du borde gå ned i vikt”, har en annan person fått höra av en chef. Den kommentaren, och liknande, uttalades flera gånger mellan 2016 och 2019. Källan berättar att det var en “allmänt elak attityd” på avdelningen hen jobbade på.

“Jag har gått ut från möten med gråten i halsen flera gånger, man har känt sig påhoppad”, säger personen, som beskriver bolagskulturen som “toxic”.

“Man har också fått trösta andra kollegor som kommit ut gråtandes från möten”, fortsätter hen, som berättar att sådana händelser har pågått på flera delar av bolaget, från 2015 till i år.

“Till slut gick jag in i väggen, inte bara av stress men man hade väl fått nog psykiskt. Det var då jag verkligen på allvar kände att jag måste sluta. Jag tog första bästa jobb jag kunde hitta och sa upp mig”, säger hen.

En annan källa berättar att det inte var ovanligt att höra chefer säga saker som ”gör ni inte som jag säger blir ni av med jobben”.

”Det är en väldigt speciell kultur på Boozt. Det är väldigt icke-skandinaviskt, väldigt hierarkiskt”, säger en annan person.

“Chefer leder genom att folk är rädda för dem. Kritiserar du kulturen blir du straffad. Och toppen består av en grupp som håller varandra om ryggen", säger hen.

Källorna berättar om en kultur där det inte är ovanligt att chefer trakasserar, ger elaka och förnedrande kommentarer till medarbetare, både i enrum och framför kollegor.

En av personerna berättar om ett möte där hen satt ensam med en överordnad.

“Fuck you!”

Chefen skrek ut orden från andra sidan bordet.

Det var tydligt att det var utav frustration, berättar källan.

“Jag kände mig väldigt obekväm. Det är verkligen inte ett sätt att prata med anställda på”, säger personen.

Det var varken första eller sista gången det hände. Det blev också en av anledningarna till varför källan till slut valde att lämna bolaget. Enligt källan inträffade incidenterna från 2019 och framåt.

Tystnadskultur

En annan källa jobbade på bolaget mellan 2017 och 2019, och hade en högt uppsatt chefsposition. Mellan de åren växte bolagets nettoomsättning från drygt 2 miljarder kronor till drygt 3,4 miljarder kronor.

Källan rapporterade direkt till en av de högsta cheferna.

”Allt var bra tills jag började säga emot hens sätt att hantera teamet”, säger källan. Hon refererar till hur chefen i fråga agerade när det pratades om att olika chefer behandlat personalen felaktigt. Enligt källan var det ett beteende som accepterades.

”Det var väldigt mycket mobbning, trakasserier, skrikande och svärande. Det var en hemsk omgivning att jobba i”, säger källan.

Vid ett tillfälle mottog vd:n ett anonymt brev inifrån bolaget där det uttrycktes missnöje över att några av cheferna utsatt anställda för kränkningar och elaka beteenden, berättar personen.

Det anonyma brevet nämns av flera av de källor som Breakit har pratat med.

”Det påbörjades en häxjakt om vem som skrivit breven. En av mina chefer skapade falska bevis emot mig och anklagade mig för att ha skrivit breven”, säger källan.

”Allt kändes så bisarrt, som om vi var karaktärerna i en Kafka-novell.”

När Breakit frågar Boozt om vd:n Hermann Haraldsson känner igen uppgifterna om det anonyma brevet skriver bolaget att de inte har några kommentarer i nuläget och att de generellt inte kommenterar anonyma källor.

Snart blev Breakits källa ombedd att lämna bolaget med anledning av att en av cheferna konstaterade att de inte kunde lita på henne, då de menade att det var hon som skrivit brevet, enligt källan.

”Men jag är inte den första som fått sluta under märkliga förhållanden”, säger hon.

Flera källor berättar om en rädsla bland anställda att säga ifrån när mobbning och trakasserier förekommer – det finns en oro över att bli straffad. Konsekvenserna som källorna nämner handlar främst om att bli ignorerad av chefer och exkluderad från möten.

***

Men om det som källorna beskriver har pågått så länge, varför har ingen agerat?

Några av dem jag pratar med nämner att anmälningar gjorts till Arbetsmiljöverket. Jag begär ut handlingar om bolagskoncernen från myndigheten. Några dagar senare landar dokumenten i min inkorg.

Mycket riktigt så har Arbetsmiljöverket informerats om Boozt. Och turerna har varit många. 

***

I september 2018 gjorde Arbetsmiljöverket en föranmäld inspektion hos Boozt. I oktober, några veckor efter besöket, flaggade myndigheten för flera brister inom bolaget.

Arbetsmiljöverket menade bland annat att Boozt vid inspektionen inte kunde visa hur de säkerställer att “chefer och arbetsledande personal har kunskaper om aktuell lagstiftning inom arbetsmiljö”. En annan brist var att bolaget inte kunde visa rutiner över hur det hanterar kränkande särbehandling.

Myndigheten ställde flera krav, däribland på att ovanstående brister skulle åtgärdas.

Några månader senare, i januari 2019, riktade Arbetsmiljöverket en begäran till Boozt: kraven som ställts var inte uppfyllda. Bland punkterna fanns OSA, organisatorisk och social arbetsmiljö, och kränkande särbehandling.

Skärmdump av en del av “Begäran om komplettering” från Arbetsmiljöverket till Boozt, 25 januari 2019.

***

Omkring en månad senare, i februari 2019, skrev Arbetsmiljöverket ett slutbrev: ”Ni bedöms uppfylla ställda krav”. 

Myndigheten gjorde alltså bedömningen att Boozt genom kompletteringar då uppfyllde kraven som ställts. 

Men det tog inte slut där.

***

Omkring ett och ett halvt år senare, under hösten 2020, flaggade fackförbundet Unionen för problem på Boozt. Fackförbundet gjorde då en så kallad begäran om arbetsmiljöåtgärd till Arbetsmiljöverket gällande bolaget. 

Skärmdump på delar av dokumentet med “Begäran till Arbetsmiljöverket enligt 6 kap 6a AML om föreläggande eller förbud” från Unionen 19 oktober 2020.

Bland dokumenten Breakit tagit del av från Arbetsmiljöverket finns även ett mejl från Unionen, daterat 19 oktober 2020, samma dag som fackförbundet flaggade för problemen på Boozt.

I det står det att arbetsgivaren, det vill säga Boozt, fick en “begäran om arbetsmiljöåtgärd” skickad till sig från Unionen två veckor innan Arbetsmiljöverket kontaktades, men att Boozt inte återkommit med svar.           

“Problemet på denna stora avdelning med drygt 60 anställda är känt av arbetsgivaren sedan flera år och man har valt att inte agera/agerat otillräckligt. Arbetsgivaren har valt att inte återkomma med några svar”, står det i mejlet från Unionen.

Bland handlingarna från myndigheten finns också dokumentet – begäran om arbetsmiljöåtgärd – som skickades till Boozt från Unionen. Där framgår det att en av avdelningarna “sedan en längre tid har en ansträngd arbetsmiljö med psykosociala problem.” 

Unionen listar även flera punkter kring brister i ledarskapet på Boozt: 

– Medarbetare upplever kommunikationen från ledarskapet som hotfullt och kränkande

– Talar fördummande och kritiserar öppet inför kollegor vilket upplevs som kränkande

– Otydliga krav och mål  

– Bidrar till en psykosocialt dålig arbetsmiljö och agerar i sin helhet motstridigt både mot god takt och ton och Boozt egen code of conduct

Skärmdump på en av sidorna i “Begäran om arbetsmiljöåtgärder” som Unionen skickade till Boozt den 5 oktober 2020, omkring två veckor innan Unionen sedan kontaktade Arbetsmiljöverket.

***

Det finns ytterligare ett mejl från Unionen bland dokumenten Breakit tagit del av. Det dateras till den 20 oktober 2020, det vill säga dagen efter att Unionen flaggade för problemen för Arbetsmiljöverket.  

Boozt har svarat, skriver Unionen. 

Men fackförbundet är inte nöjda. 

Unionen upplever att arbetsgivaren “inte vill se och ta till sig de beskrivna problemen i arbetsmiljön, utan hänvisar till kulturella skillnader”, heter det i mejlet.

Det står även att avdelningen i fråga hade 27 procent personalomsättning under helåret 2019 och 25 procent för januari till september under 2020. 

“Vi menar att detta visar att det finns problem”, skriver Unionen i mejlet och fortsätter: 

“Utöver coachning för chefer saknas konkreta åtgärder för att åtgärda den beskrivna problematiken. Därför ligger vår begäran om åtgärd kvar”.         

Därefter bifogar Unionen svaret från Boozt, ett brev signerat Hermann Haraldsson. 

Bland annat skriver vd:n att de har tagit del av brister som beskrivits av Unionen och har försökt få en djupare förståelse för den problematik som upp upplevs. Han skriver även att de tror att en anledning till varför “några enskilda medarbetare på mellanchefsnivå kan upplevas som krävande och hårda” kan vara kulturella skillnader.

***

Den 22 oktober 2020, två dagar efter att Unionen meddelat att Boozt kommit med ett svar, finns ett beslut från myndigheten. Ärendet avskrivs till följd av att Unionen tagit tillbaka sin begäran.

Exakt vad som hände här är för Breakit oklart. Men enligt Unionen berodde det på att det behövdes en komplettering, uppgifter som Marcus Borgen, inspektör på Arbetsmiljöverket bekräftar.

Marcus Borgen gjorde en inspektionen hos Boozt i december 2020, omkring två månader efter att Unionen flaggat för problemen. Egentligen skulle han göra en inspektion hos Boozt med anledning av pandemin, men valde att samtidigt inspektera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, berättar han. På grund av pandemirestriktioner genomfördes inspektionen digitalt.

“Innan inspektionen blev jag kontaktad av skyddsombudet på Unionen om att en 6 6a-framställan (begäran om arbetsmiljöåtgärd, Breakits anmärkning) gjorts men dragits tillbaka för att en ny skulle läggas fram. Jag såg även att vi varit där ett par år tidigare och inspekterat gällande den organisatoriska och sociala arbetsmiljön”, säger Marcus Borgen och fortsätter:

”Om det upprepade gånger kommer in 6 6a-framställan och det regionala skyddsombudet pratar om liknande problem, då är det någonting som inte fungerar.”

Efter inspektionen konstaterade han att det fanns flera brister hos bolaget och ställde krav på åtgärder.

“Det var ganska mastiga krav vi ställde”, säger Marcus Borgen.

Bland annat var rutinerna för arbetsmiljöarbetet inte tillräckliga. 

“De hade inte säkerställt att cheferna förstår hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. De hade en hög personalomsättning och flera ärenden där facket har lagt fram 6 6a-framställan, och de hade ändå inte gjort någonting”, säger Marcus Borgen och tillägger:

“Det måste komma uppifrån om man vill komma till rätta med såna här problem. Man måste förflytta sig i bolagskulturen, och det kräver ganska mycket mindset.”

Han säger att bolaget ursäktade sig med att de var på väg in i en omorganisation samt att de befann sig i en tillväxtfas – argument som Marcus Borgen berättar att Arbetsmiljöverket “kraftfullt avfärdade”.

“Vet man om att man ska omorganisera eller att man ska ha en tillväxtperiod så ska man riskbedöma den framtida situationen så att man undviker de risker som det innebär”, säger han.

 

 

Skärmdump av en del av inspektionsmeddelandet efter inspektionen Arbetsmiljöverket gjorde hos Boozt den 10 december 2020, som Breakit tagit del av från Arbetsmiljöverket.

***

Enligt Hermann Haraldsson, grundare av Boozt och vd sedan 2011, har bolaget “tidigare haft några incidenter som strider mot våra etiska riktlinjer”, som åtgärdades direkt.

“Generellt sett har vi en väldigt hög personalnöjdhet. Vi mäter det fortlöpande”, säger Hermann Haraldsson, med hänvisning till eNPS, som nämndes tidigare i texten. 

Han fortsätter:

“Jag tror att vi har en väldigt stark arbets- och företagskultur, men när man växer så här snabbt kommer man att få incidenter där man får problem och jag tycker att vi är extremt bra på att hantera dem snabbt.”

Angående att Arbetsmiljöverket gjort inspektioner hos Boozt 2018-2019 och 2020-2021 kommenterar han:

“De har gjort en stor inspektion baserad på problem som uppstod tidigare, och den gjordes 2018. Under 2021 gjorde de ett uppföljningsmöte på det, vilket är ganska vanligt när de gör sånt här”, säger Hermann Haraldsson.

Uttalandet tycks inte stämma med vad inspektören Marcus Borgen berättade tidigare i den här texten. Jag ringer upp honom igen.

Var inspektionen du gjorde på Boozt 2020-2021 en del av en uppföljning av inspektionen 2018, eller var det ett helt nytt ärende?

“Det var helt nytt. Det som hände 2018 hade inget med saken att göra”, säger Marcus Borgen.

***

Tillbaka till samtalet med Hermann Haraldsson. 

Hur tycker du att arbetsmiljön är på Boozt nu?

”Den är väldigt bra.”

“I grund och botten tolererar vi inga trakasserier i någon form.”

Vad säger uppgifter om mobbning och trakasserier om dig som vd och om Boozt som företag?

“Jag är inte bara vd utan jag är även grundare av det här företaget så det betyder så klart mycket när en sån här diskussion uppstår. Och för att vara tydlig: för mig är mobbning och trakasserier helt oacceptabelt och jag blir ledsen när jag hör sådana här saker”, säger Hermann Haraldsson. 

“Nu har vi vuxit från 0 till 1200 anställda på tio år, och visst kommer man alltid ha några problem men jag tycker att vi är väldigt bra på att hantera dessa frågor. Att ha en bra arbetsmiljö är väldigt viktigt. Och du kommer inte att hitta en enda person som kan berätta att jag har mobbat någon”, säger Hermann Haraldsson.

Hur jobbar ni för att trakasserier och mobbning inte ska förekomma? 

“Vi har undersökningen som vi gör på månadsbasis som ger oss en uppfattning om arbetsmiljön. Sen har vi ett väldigt bra samarbete med representanter från Unionen, som vi träffar på månadsmöten där de kan ta upp om det är någon av cheferna som kanske inte har agerat så moget. Så vi har en reglerad process för att vi till att vi följer den högsta möjliga standarden.”

Han fortsätter med att säga att det har “varit tydligt från början” vad Boozt har för riktlinjer och hur anställda inom bolaget ska behandla varandra. 

“Du är välkommen att besöka oss och jag betalar gärna din flygbiljett till Malmö om du vill komma till kontoret så att du får se att vi har det bra.”

Han understryker att bolaget har anställda som sammanlagt har närmare 40 olika nationaliteter. 

“Vi tror att det är en styrka, men om du har så många nationaliteter så är det också många kulturer, och kulturer kommer alltid att krocka. Och det är mitt jobb att hantera när sådana krockar uppstår”, säger Hermann Haraldsson.

När vi ber Boozt bemöta uppgifterna om sexuella trakasserier på jul- och sommarfesterna, uttalanden inför rekryteringsprocesser samt kommentarer om anställdas vikt, får vi ett samlat svar från bolagets pressavdelning via mejl.

Vi får samtidigt svar på frågor om hur händelserna som källorna berättat om kunnat ske, och återupprepas, under så många år av Hermann Haraldssons ledning samt varför bolaget inte har satt stopp händelserna som källorna berättar om.

”Vi kommenterar generellt inte anonyma källor eller personalfrågor i media utan medgivande från de inblandade parterna. Det bör dock betonas att Boozt ansvarar för att tillhandahålla en säker arbetsmiljö. Det är också varje anställds ansvar att hjälpa till att uppmärksamma potentiella problem, risker eller förbättringar", skriver bolaget och fortsätter:

"Vår visselblåsarkanal tillåter alla anställda att rapportera, med full anonymitet, eventuella brott mot våra anställdas uppförandekod eller andra policyer vi har. Inga fall har någonsin rapporterats till visselblåsarkanalen.”

Boozt skriver också att bolaget under början av 2021 bad en oberoende tredje part att genomföra en undersökning i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, och resultatet visade på en sund arbetsmiljö.

***

I maj 2021, drygt ett halvår efter att Unionen flaggat för problemen på Boozt, stängde Arbetsmiljöverket ärendet.

”Jag avslutade ärendet då eftersom de uppfyllt de krav vi ställt”, säger Marcus Borgen.

Han understryker däremot att inspektionen, och de uppföljande mötena, skedde digitalt på grund av pandemirestriktioner. Han hade därför ingen möjlighet att höra sig för på arbetsplatsen och prata om arbetsmiljön med anställda.

“Jag hade därför ingen möjlighet att få en känsla av omgivningen.”

Hur vet man att arbetsmiljön på bolaget har förbättrats nu?

“Det vet vi ju inte”, säger han.

“När det skickas in en 6 6a-framställan så är det i grunden ofta grova arbetsmiljöproblem det handlar om. Och de problemen försvinner inte över en natt”, säger Marcus Borgen.

 

Läs mer