Egentligen borde jag såklart vara kallt objektiv och neutral. Men jag erkänner direkt – när det gäller vårt initiativ Shift kastar jag (nästan) allt vad journalistisk integritet heter över bord. Jag vill så gärna att så många som möjligt av de fantastiska entreprenörerna som deltar ska få in kapital. Grundidén i Shift är ju att koppla ihop investerare med entreprenörer som saknar en naturlig ingång till kapitalet. Och nu när andra upplagan av Shift går in i slutskedet har jag verkligen nerverna utanpå kroppen. I förmiddags drog vi igång semifinalerna där första anhalt var Malmö och startuphuben Level. Fram tills nu har jag bara kollat in pitcharna och entreprenörerna i skriftlig form – men det blir en helt annan sak att möta dem live, i verkliga livet. Och dessa möten gör mig till ännu mindre journalist och ännu mer påhejare. Som när jag träffar Zahir Tweih, grundare av Nashr Kitab, med visionen att digitalisera all världens arabiska litteratur och smittas av hans entusiasm och storslagna planer. Eller då jag en stund senare hälsar Claudia Orellana välkommen. Under pandemin fick hon höra talas om konceptet “rage room” där man kan släppa alla hämningar och slå sönder massa prylar. Efter knappt ett år sedan har hon över 200 kunder i veckan och skulle kunna ta emot många fler om hon inte jobbade ensam. Dessutom har Claudia identifierat ytterligare ett gäng städer där hon skulle rulla ut konceptet. Nu saknas bara en sak – kapital. Jag håller alla tummar som finns och ber en stilla bön när både hon och Zahir går in i konferensrummet där juryn med ordföranden Deqa Abukar ska avgöra deras öde. Antingen går de vidare till finalen där de får möta Shift-investerarna (som tillsammans är redo att gå in med över 10 miljoner kronor) – eller så blir det tummen ner och entreprenörerna får kämpa vidare på egen hand. Jag är maktlös och kan bara hoppas på att “mina” entreprenörer lyckas övertyga juryn. I det läget börjar jag i det närmaste klättra på väggarna och känner ett starkt sug att dra iväg till Claudia Orellanas anläggning på stört – jag behöver ett break room. Nu! Samtidigt. Innerst inne vet jag ju spelreglerna. Jag har ju tillsammans med min Shift-medgrundare Deqa Abukar och de andra i teamet varit med om att bestämma förutsättningarna. Shift är inte något välgörenhetsprojekt utan handlar om att göra spelplanen för kapitalanskaffning lite rättvisare. Shift kopplar ihop entreprenörerna, som annars kanske inte skulle fått chansen, med några av Sverige vassaste investerare. Nu är spelplanen krattad – och jag kan bara sitta vid sidan av och bita på naglarna. [https://cdn.breakit.se/assets/media/images/a9fa5e837223ef4d95762e9c37c6d456.png]
