Ivar Arpi är en journalist som inte sällan väcker starka reaktioner och skapar debatt i sociala medier. Han var länge ledarskribent på Svenska Dagbladet, men lämnade i slutet på 2020 tidningen för att bli poddredaktör och senare chefredaktör på den floppade mediesatsningen Bulletin, som bland annat har grundats av nationalekonomen Tino Sanandaji och har haft externa investerare som spelmiljardären Fredrik Wester.
Tiden på Bulletin blev kort och stökig. Bara tre månader efter att han gick från sitt prestigefyllda jobb på SvD lämnade Ivar Arpi Bulletin efter att ett storbråk med ägarna blossat upp.
“När jag hade slutat på SvD och Bulletin var jag fortfarande sugen på att testa något nytt. Jag hade testat nåt nytt på Bulletin, men det var inte helt nytt. Fortfarande handlade det om en traditionell tidning. Jag behövde också snabbt hitta ett sätt att försörja mina barn på och bestämde mig då för att testa Substack”, säger Ivar Arpi.
Substack kan beskrivas som en plattform som hjälper skribenter att starta betalda nyhetsbrev. Som läsare väljer du själv vilket eller vilka nyhetsbrev du vill prenumerera på och betalar för att göra det.
Breakit pratade med Ivar Arpi i höstas om den lyckade starten på Substack. Nu har han varit igång i ett år som medieentreprenör, och vi på Breakit hörde av oss för att få en uppföljning på hur det har gått.
Nyhetsbrevet “Rak höger”, som han pumpar ut två till tre gånger i veckan på Substack, har idag vuxit till 13.000 prenumeranter och växer fortfarande stadigt enligt Arpi själv. Podcasten "Rak Höger med Ivar Arpi" ligger också på samma plattform.
“För en enskild skribent har det varit svårt att påverka sin inkomst speciellt mycket. Det man har kunnat göra är att skriva mer texter, moderera fler event och liknande. Det har dock varit svårt att få någon slags kumulativitet i det. Med Substack kan man ju dock få både kumulativitet och skalbarhet. Om folk uppskattar det du gör kan du dra in mer utan att egentligen jobba mer”, konstaterar Ivar Arpi.
Minst tio procent som betalar
Ivar Arpi vill inte ge några någon exakt siffra på hur mycket han har tjänat det första året. Anledning till detta är att han menar att det skulle kunna riskera att minska betalviljan hos konsumenterna om folk visste exakt hur mycket han tjänar.
Till oss på Breakit ger han dock några tydliga indikationer på vilka summor som det rör sig om.
Det är som sagt 13.000 prenumeranter som som idag har signat upp sig på nyhetsbrevet. Ivar Arpi resonerar kring att 1 procent är standardmåttet globalt för konverteringar men att det är betydligt högre i Sverige, cirka tio procent. Han konstaterar att han själv ligger över tio procent i konverteringar, men vill inte säga hur långt över tio procent han ligger.
Ett månadsabonnemang kostar 5 euro, motsvarande cirka 50 kronor, vilket innebär att Ivar Arpi drar in minst 65.000 kronor i månaden på Substack enligt våra beräkningar om tio procent av prenumeranter betalar för sig.
Den siffran är dock som sagt egentligen högre än så, då han alltså har fler än tio procent betalande prenumeranter. Skulle det exempelvis vara 15 procent som betalar för nyhetsbrevet drar Ivar Arpi alltså in 97.500 kronor per månad.
Allt fler svenska skribenter på Substack
När Ivar Arpi började med Substack hämtade han framförallt inspiration från USA, få personer i Sverige var aktiva på Substack och det är oklart om någon medieprofil ens hade det som sin huvudsakliga inkomstkälla.
Den tidigare SVD-reportern verkar dock ha gått i bräschen på området. Idag är det betydligt fler i den svenska mediebranschen. Journalister och debattörer som Jens Ganman, Jenny Maria Nilsson, Carolin Dahlman, Thomas Engström och Margit Richert har idag alla byggt upp en stor följarskara på Substack.
“Många är på Twitter och Facebook och hatar plattformarna, man avskyr att vara där men man är där ändå. Det finns en anledning till att det strömmar in folk till Substack, och det är att det finns ett sug efter samtal”, säger Ivar Arpi.
Med det i åtanke – vad är dina tankar om Musks Twitter-köpet?
“Jag är kluven till Musk som Twitterägare. Att han som vissa säger är högerextrem eller hemsk är trams, men jag har svårt att se att jag kommer gilla Twitter mer med honom som ägare. Jag tror att han kommer ganska snart kommer att inse att om han ska bli operativ att det är ganska mycket skit där, även om han är yttrandefrihetsfundamentalist. Ska han tillåta Islamiska staten att finnas där till exempel? Något behov av moderering kommer inte Musk undan“.
“Betydligt mer självständighet”
Ivar Arpi menar att övergången från att skriva i en tidning till att skriva nyhetsbrev har gjort honom mer oberoende och tror att fler kommer inse fördelarna av det framöver.
“Min erfarenhet är att man är betydligt mer självständig när man är egen än när man arbetar på tidning med redaktörer som har tydliga linjer, som till exempel att det som skrivs ska vara liberalkonservativt”, säger Ivar Arpi.
Han fortsätter:
“Allting mäts dessutom på längden och tvären. Hur länge man läser någons artiklar, vem som konverterar flest med sina texter, och allt det här sätter man upp på ledartavlor som alla kan se. Jag har ju inte den datan så jag kan inte mäta, och jag upplever att man blir mer självständig då och inte alls behöver vara lika polemisk. De som betalar gör det för att de vill att jag ska lägga ut texten om ett ämne och inte begränsa mig till de fåtalet tecken som de etablerade mediehusen menar att läsarna orkar ta in”.
På sätt och vis är också det betalda nyhetsbrev en förlängning på en tidigare nyhetstrend som dog ut – bloggarna.
“Jag är nostalgisk till en tidigare era där man skrev bloggar och hittade sina röster. Där kunde man utforska olika ämnen utan att det fanns en klicklogik. Där kan man prata självständigt om ämnen som inte passar in i tidningar. Jag ser det som att bloggarna var före sin tid, de dog ut för att man inte kunde monetarisera på dem, men nu kan man det med Substack”.
Ändå är Ivar Arpi något tveksam kring om just nyhetsbrev på Substack är den slutliga utvecklingen för mediebranschen.
“Jag kan tänka mig att vi får se en modell där man paketerar flera skribenters texter tillsammans framöver. Ironiskt nog har man då kanske också uppfunnit tidningen på nytt, eller åtminstone något som liknar den gamla tidningen väldigt mycket”.