“Sänder signaler att svenska entreprenörer måste flytta"

Breakit - “Sänder signaler att svenska entreprenörer måste flytta"

Foto: Pressbild

Johanna Ekström

Reporter

Nu ansluter två professorer till kritiken mot regeringens utredning om personaloptioner för startups.

Den 15 mars lämnades utredningen om personaloptioner över till finansminister Magdalena Andersson.

Sedan dess har kritiken inte låtit vänta på sig.

Bland annat har det funnits invändningar mot att bolag som omsätter mer än 80 miljoner kronor om året och har fler än 50 anställda, liksom en del branscher, är uteslutna.

Nu kommer hård kritik mot utredningen från Pontus Braunerhjelm, professor på KTH och Entreprenörsforum, och Magnus Henrekson, professor på Institutet för Näringslivsforskning, som tycker att den borde göras om helt.

I en debattartikel i Dagens Indsutri skriver de bland annat att de anser att den summa som regeringen avsatt för förslaget, 180 miljoner kronor, är alldeles för låg. Om ett personaloptionsprogram ska få någon effekt behöver det satsas miljarder, menar man.

De två professorerna menar också att det kan vara avgörande för unga, teknikdrivna tillväxtföretag - “som kan ha potential att bli Sveriges nya generation av ‘snilleindustrier’” - att kunna erbjuda personaloptioner som beskattas på ungefär samma nivåer som i konkurrentländerna.

Och att utredningen helt missat att svenska startups verkar i en global kontext.

“Förslaget är krångligt och diskriminerar vissa branscher liksom företag med fler än 50 anställda. Det är exempelvis oklart om de framväxande teknikdrivna fintechföretagen, som kan förväntas bidra till ökad konkurrens och effektivitet på finansmarknaderna, är berättigade till personaloptioner”, skriver de.

Just den oklarheten har Breakit dock tidigare rett ut, det kan du läsa mer om här.

Professorerna tror vidare att “med en rimlig beskattning av personaloptioner” så skulle färre svenska bolag köpas upp av techjättar som Google, Apple eller Microsoft - “inte sällan bara för att läggas ned för att minska konkurrensen”.

 

Läs fler artiklar
LÄS MER