På onsdagsmorgonen publicerade Breakit en granskning som visar hur lätt det är att manipulera streams på Spotify. I granskningen laddade vi upp en musiksnutt, en låt, under ett påhittat bandnamn, ”Masas”, och köpte fejkade streams.
Vi betalade 500 kronor och det tog knappt ett par veckor innan antalet lyssningar var uppe i 46 000.
Musikjätten avböjde att kommentera granskningen när Breakit bad om en intervju.
Men nu har Spotify agerat i det tysta.
Under eftermiddagen, samma dag som granskningen publicerades och efter att granskningen fått stort genomslag i en rad olika mediekanaler, plockades låten bort från plattformen.
Den går inte längre att spela upp och bilden på ”Masas” har försvunnit.
Breakit söker Spotify för en kommentar.
Skärmdump från Spotify. Låten "Loopiloop" med artistgruppen "Masas" tycks inte längre vara tillgänglig.
Problem om siffrorna ljuger
Att det är enkelt att dopa sina lyssnarsiffror på Spotify innebär att det potentiellt gör att artister kan fuska sig in på plattformens topplistor – och på så sätt dopa sin karriär. Det leder också till att de får mer i royalty än vad de annars hade fått – på bekostnad av artister som inte fuskar.
Ett annat problem är att annonsörerna betalar för något som delvis inte levereras, det vill säga öronpar som sitter på potentiella kunder, och inte på tusentals bottar i Phoenix.
Om det är som Mark Mulligan, grundare av Midia Research, en firma som gör analyser om streamingmarknaden, säger – att det kan röra sig om tvåsiffriga procenttal som inte är faktiska lyssnare, vad är då en annonsplats på Spotify värd?
Ett annat möjligt problem handlar om penningtvätt. Kriminella skulle kunna använda svarta pengar i form av exempelvis kryptovaluta till att boosta en egen artist – och därefter få vita, tvättade royalty-pengar utbetalda, teorier som framfördes för ett par år sedan.
Den svenska polisen har streamingfusket på sin radar, uppger myndigheten för Breakit.
“Vi känner till fenomenet. Ja, det kan förekomma att musikinspelningar betalas med brottsvinster, att streamingtjänster köps, att konton kapas och i förekommande fall att ett uttag sker genom royalties från streamingtjänsten. Det är i första hand bedrägerier men i förlängningen kan det eventuellt röra sig om penningtvätt”, säger Nicklas Lundh.