46.000 streams för 500 spänn – uppblåsta siffror och köpta streams på Spotify (nu varnar polisen)

SpotifyAcastStreaming

Åsa Johansson Martin Hävner

Reportrar

Streams betyder pengar och makt.

Men går det att lita på Spotifys siffror?

Nu avslöjar Breakit att Spotify inte kommit till rätta med problemen kopplade till fejkade streams – och att den svenska polisen har fått upp ögonen för saken.

Vi startade en ny podd och släppte en låt i det tysta – och dök ner i Spotifys stora trovärdighetsfråga.

"Det kan handla om flera hundra miljoner streams."

”Fuck Er Alla.. trött på snack om köpta streams.”

Det har gått ett par år sedan det började cirkulera rykten om att artister i Sverige betalat för att öka sina lyssnarsiffror på Spotify.

Det började som skvaller, som viskningar i branschen.

Hur kunde en massa nykomlingar plötsligt vara så framgångsrika på Spotify? Fuskade de på något sätt?

Avundsjuka blickar riktades tidigt mot den nya vågen rappare, som allt oftare toppade listorna.

Några bevis fanns däremot inte. Ingen visste med säkerhet om artister och skivbolag faktiskt köpte streams och hur eller varför de isåfall gjorde det.

Ryktena fick till slut artisten Dree Low – som dominerat topplistorna de senaste åren och då, 2019, precis nominerats till en Grammis – att gå ut på Instagram och bemöta "kritiken", som han till synes delvis upplevdes riktats mot honom och kollegorna i hans genre.

Det resulterade i citatet som inleder den här texten.

Där och då var det här ingen stor debatt i offentligheten. Men när artisten Mange Schmidt ett par månader senare, i början av 2020, bestämde sig för att testa köpa streams till sin egen musik – något som fick antalet lyssningar på en av hans låtar på Spotify att rusa – förändrades det.

Det blev storm och stora rubriker.

Spotify svarade då med en kommentar om att artificiell manipulation är ett problem som påverkar hela industrin – och påstod att mindre än 1 procent av alla streams på plattformen kom från bottar. I samma veva sa musikjätten att bolaget har åtgärder och metoder på plats för att övervaka användningen av den här typen av tjänster.

Mediedrevet som uppstod tystnade snabbt.

Nu har det gått två år sedan dess.

Vad har egentligen hänt?

Det här är en historia om Spotifys trovärdighet – om fusk, uppblåsta siffror, streamingfarmer, status, pengatvätt och frågor utan svar.

***

Vi står mitt emot varandra i den trånga studion. På laptopskärmarna framför oss rullar manuset till vår kartläggning av poddmarknaden.

Branschen har milt sagt boomat de senaste åren. En rad aktörer har gett sig in i kampen om lyssnarna och marknaden är på uppgång. Många miljarder har pumpats in.

Kreatörerna blir fler och fler. Spotify – som storsatsar på poddar och har sajnat den kontroversiella Joe Rogan – står i centrum.

Men hur trovärdiga är siffrorna i det här relativt nya landskapet? 

Vi har bestämt oss för att börja med att granska om siffrorna för poddar går att lita på. Den dominerande affärsmodellen på poddmarknaden bygger trots allt på att annonsörer ska nå ut till lyssnare, riktiga lyssnare. Tänk om siffrorna inte stämmer?

Därför står vi här i studion och spelar in en podd, som vi i det tysta ska dopa med hjälp av köpta streams.

Vi döper den till Inside:Podd.

Kort efter inspelningen av det första avsnittet skapar vi ett konto på poddplattformen Acast och laddar upp filen. Därifrån distribueras den till Spotify och Apple Podcast.

Det går snabbt och enkelt (och nedan hör du resultatet).  

Lika snabbt och enkelt är det att hitta leverantörer av fejk-streams. En sökning på Google ger en uppsjö av förslag på tjänster. Vissa ger ett tämligen oseriöst intryck. Andra verkar desto mer pålitliga, i alla fall vid en första anblick.

Men det finns många frågetecken. Var de här aktörerna finns, vilka som ligger bakom dem eller hur det egentligen fungerar framgår inte.

“Start your promotion today! Get real organic plays, followers, saves and monthly listeners!”

Så står det på förstasidan hos en av tjänsterna. Vi riktar in oss på den och en handfull andra.

I stora drag är allt vi behöver göra att fylla i våra uppgifter, klistra in Spotify-länken där vår podd finns, välja hur många streams vi vill ha och betala. Företagskortet vågar vi inte använda, så vi skaffar ett Revolut-kort för att genomföra betalningen av våra fejk-streams. Enligt tjänsterna ska antalet lyssningar synas i vår statistik inom några dagar. 

Vi vet inte om Acast eller Spotify skulle misstänka något om vår podd går från inga lyssningar till tiotusentals på kort tid. Med det i åtanke börjar vi med att köpa relativt få streams och beställer i en första omgång “1000 WorldWide PodCast Downloads” för 28 dollar från en av tjänsterna som vi har hittat. 

Betalningen går igenom och vi får bekräftelsemejl med löftet att siffrorna snart kommer ticka uppåt. 

Nu är det bara att vänta.

***

När Spotifys utvecklingschef Gustav Söderström, i februari för ett år sedan, ställde sig framför kameran på ljudbolagets digitala event Stream On hade han en rad tunga siffror att stoltsera med inför aktiemarknaden.

Över 70 miljoner låtar. 4,5 miljarder spellistor. Två miljoner poddar. Och åtta miljoner kreatörer.

Vi lever i en tid av överflöd av innehåll

”Vi lever i en tid av överflöd av innehåll”, konstaterar han på det pandemianpassade event – och rev därefter av ytterligare några häpnadsväckande siffror.  

Att över 50.000 timmar av innehåll laddas upp på Spotify – varje dygn. 

Och att det skulle ta en person över fem år att lyssna på allt som laddas upp på plattformen på en dag.

Den svenske toppchefen beskriver det som en ”oändlig ström av innehåll”.

”Att koppla ihop nya kreatörer med lyssnare i stor skala är svårt”, förklarar han samtidigt.

Så hur gör man för att nå ut genom bruset?

Enligt Spotify handlar det i dag om en kombination av smarta algoritmer och människor som styr spellistorna. Tillsammans matchar de ihop lyssnaren med vad lyssnaren tros vilja lyssna på, via exempelvis skräddarsydda eller kurerade spellistor. 

Artister uppmanas även att pitcha sin musik till Spotify via bolagets digitala verktyg, så att Spotify kan bedöma musiken och placera ut den på de olika spellistorna.

Men även topplistorna, som fångar upp låtarna som får mest spelningar, bör ses som ett skyltfönster.

I poddvärlden är detta en vedertagen sanning. Alla vill in på de olika topplistorna för att på så sätt nå fler lyssnare.

Mark Mulligan, grundare av Midia Research, en firma som gör analyser om streamingmarknaden, är något av en branschauktoritet och uttalar sig ofta i internationell media i egenskap av expert på Spotify. 

Han tror att det finns skivbolag och marknadsföringsfirmor som köper fejkade streams med det primära målet att få in en låt på just en topp- eller spellista. 

“Det är för de vill få igång något, att göra artisten tillräckligt stor för att väcka uppmärksamhet. Det handlar om att få en kickstart i den här processen”, resonerar Mark Mulligan. 

För lyssnare drar lyssnare, både för musik och podd.

***

Dagarna går. Ett fåtal streams dyker upp i statistiken på vårt Acast-konto, där vi laddat upp vår nya podd. Majoriteten av lyssningarna kommer från Bangladesh. Sverige är på andra plats i antalet streams och enstaka lyssningar kommer från Belgien, Finland, Ryssland, Spanien och USA. 

Men antalet är långt ifrån vad vi betalade för.

Det känns lite som ett antiklimax.

Fler streams tickar långsamt in de närmsta veckorna, men nivån är fortfarande mycket låg med tanke på antalet vi beställde.

Frustrerade famlar vi i blindo. Vi visste från början att det fanns en risk för det här. Kanske har vi blivit blåsta. Det är inte särskilt otroligt, med tanke på vad streamleverantörernas affär bygger på – att fejka. 

Eller så har någon av plattformarna märkt att våra streams är köpta och fejkade och satt stopp? Då syns de sannolikt inte i vår statistik. 

Det är omöjligt att veta, om vi inte kontaktar Acast. Men vi vill i det här läget inte ge dem några ledtrådar om vad det är vi faktiskt håller på med, så det är inget alternativ.

Men kanske är vi på rätt spår ändå, om vi bara ger det lite mer tid och testar några andra tjänster? 

Vi köper mer och återgår till att vänta.

***

“Hello,

Your order will start today.

Kind regards,

Ellie”.

Det är det återkommande svaret från en av tjänsterna i takt med att dagarna blir veckor. Men Ellie, om hon nu finns, levererar inte. Åtminstone inte så att det syns i vår statistik på vårt Acast-konto.

Totalt har vi nu betalat några tusen kronor för att få många tusen streams från en handfull olika leverantörer.  

Vi noterar snart att en av tjänsterna, som till ytan ser seriös ut, har ”gråat” erbjudandet om att köpa podcaststreams på Spotify. Det innebär alltså att vi inte kan köpa streams till vår podd från den här leverantören, utan det går endast att köpa till låtar. 

Spotify har gjort en uppdatering på plattformen, får vi veta när vi mejlar och frågar denna leverantör. Det har gjort det omöjligt att använda samma tekniska lösning som tidigare. 

Men de jobbar hårt för att lösa det.

“We don’t have a solution for podcast plays right now. Even before the update, driving listener accounts to podcasts was harder. It will be available for ordering as soon as we find out an adequate way to do that”, svarar en Russ från den aktuella tjänsten.

Att köpa streams till musik verkar däremot inte vara några problem, enligt bluff-sajterna.

Vi bestämmer oss därför för att gå vidare med musiken. Vi laddar upp vårt intro till podden, en loopad ljudfil som är knappt två minuter lång, som en låt på Spotify. På ett par sekunder hittar på ett bandnamn, Masas, och väljer i all hast och utan större fantasi att kalla låten Loopiloop

Vi köper nya streams genom två av tjänsterna. Totalt spenderar vi 500 kronor. 

Bingo direkt.

Efter bara några dagar är vi uppe i det köpta antalet. Och sedan fortsätter det uppåt. Ytterligare några dagar senare faller lyssningskurvan ganska brant och när ingen lyssnar längre kan vi summera: över 46.000 spelningar på vår “låt” från över 8 000 olika “lyssnare”. 

                                     

Den absolut merparten av strömningarna kommer från USA och tydligen är Loopiloop extra populär i staden Phoenix.

Vi är dessutom “bekräftade” artister på Spotify nu. 

Du vet, en sådan där blå ”bock” vid namnet som i sociala medier brukar indikera att avsändaren bakom kontot är äkta. 

***

“Många av de här streamingfarmarna är mycket sofistikerade. Jag har sett bilder på en i Indien och i ett par rum hade de flera hundra, och åter hundra, telefoner uppkopplade. Alla med ett individuellt konto och från dessa streamar de låtar”, säger Mark Mulligan, experten från Midia Research, som vi citerade tidigare i texten. 

Han fortsätter: 

“Så det är inte så att de gör ett konto och spelar en låt tusen gånger från det, utan de är mycket smartare än så. Varje telefon kanske spelar en låt åtta, tio gånger och det liknar ju ett normalt beteende”, berättar han.

Han bekräftar att Spotify har problem med detta.

Exakt hur stort problemet är vet däremot ingen, menar han. Inte ens han, som jobbar med att analysera bolaget och marknaden.

Det kanske handlar om ett högt ensiffriga procenttal, kanske till och med ett lågt tvåsiffrigt

Men det kan röra sig om betydligt högre siffror än de Spotify själva uppgett tidigare, lite beroende på hur man definierar en fejkad stream.

“Fejkade streams finns helt klart där, och det kan mycket väl vara ganska stort (“sizeable”). Det kan handla om flera hundra miljoner streams globalt, men även om det skulle handla om ett par miljarder så blir det en liten andel om man ställer det mot mer än tre biljoner ljudstreams per år på alla plattformar där ute” säger han och fortsätter: 

“Men om man räknar in de användargenererade, fejkade streamsen, exempelvis från fans till K-popbandet BTS som streamar låtarna medvetet 24 timmar om dygnet, så tror jag att det kanske handlar om ett högt ensiffriga procenttal, kanske till och med ett lågt tvåsiffrigt”. 

En källa till Breakit, som under många år har haft en hög position i musikbranschen, bekräftar att Spotify åtminstone tidigare har haft stora problem med köp av streams. 

”Väldigt många trodde att det försiggick en manipulation av topplistan. Det hände saker som var helt oförklarliga”, säger hen.

Källan berättar att det funnits tillfällen då artister dykt upp högt på listan av mest streamade låtar på Spotify – artister som tidigare inte funnits på sociala medier och därmed inte haft en följarskara innan låten laddades upp på Spotify. 

Branschen hade väldigt många diskussioner med Spotify

Förutom en felaktig topplista blev konsekvenserna sannolikt att ersättning hamnade hos fel personer, det vill säga hos de som köpte streams.

Men det var mer snack om det här för några år sedan, fortsätter hen. 

”Branschen hade väldigt många diskussioner med Spotify. Vi tyckte att de borde kunna göra något åt det här. Det infördes regelverk för topplistor som en konsekvens. Sedan dess upplever jag att det har blivit bättre”, säger källan och fortsätter:

”Det snackas väldigt lite om det här den senaste tiden. Det betyder kanske att man har löst problematiken, iallafall till en viss grad. Man har vidtagit de åtgärder man teknisk kunde göra och fick bukt med det”, säger hen. 

Kan man lita på att lyssnarsiffrorna på Spotify är korrekta?

”Ja."

"Eller, man vet ju egentligen inte helt säkert.”

Även Mark Mulligan tror att Spotify försöker hindra fusket, men att det är så sofistikerat och därför svårt att upptäcka. Han tror inte att bolaget har tillräckligt stora kommersiella skäl att se mellan fingrarna. Så viktig är inte annonsaffären i dagsläget, även om den har växt i betydelse efter bolagets satsning på poddsegmentet, menar Mulligan.

Men samtidigt, rent krasst – ju fler gratis-användare som streamar på Spotify, desto fler spelningar och högre annonsintäkter. Och ju fler användare – äkta eller inte – desto bättre ser det ut i en kvartalsrapport på börsen.

Precis som snatteri alltid kommer att vara en del av dagligvaruhandeln kommer fejkade streams aldrig att försvinna

Mulligan tror att konsekvenserna av fusket är koncentrerat till enskilda låtar och enskilda artister. Någon tar sig upp på någon lista där den kanske inte skulle ha hamnat utan den köpta draghjälpen. Någon artist får mer royalty än vad denne annars skulle få.  

“Precis som snatteri alltid kommer att vara en del av dagligvaruhandeln, kommer fejkade streams aldrig att försvinna. Det kvittar om man ställer vakter vid ingången, eller sätter kameror i butiken – det kommer ändå förekomma snatteri”, säger Mark Mulligan. 

Vi ringer även Peter Lindström, som är marknadschef på upphovsrättsorganisationen Stim som representerar låtskrivarna. Han menar att problemet med köpta streams har minskat. Detta efter att Spotify agerat och infört olika kontrollverktyg. Exempelvis kan deras program upptäcka och identifiera ovanliga användarmönster, varpå konton kan stängas av. 

”Problemet har minskat men det försvinner inte över ett år eller så. Man kommer alltid på nya vägar att lura systemet”, säger Peter Lindström. 

Han fortsätter: 

”Det är Spotifys ansvar att siffrorna ska vara korrekta, och det ansvaret tycker jag att de har tagit när de agerade på problematiken”, säger Peter Lindström. 

Med det sagt konstaterar han att musikjätten verkar på flera geografiska onlinemarknader där tekniken ständigt går snabbt framåt och det är svårt att hänga med i utvecklingen.  

Går det att lita på att siffrorna på Spotify helt och håller är korrekta?

”Den frågan får du ställa till Spotify”, säger Peter Lindström. 

Men enligt dig?

”Det är som vilken verksamhet som helst. Det finns nog alltid risk för att någon försöker lura systemet. Och det handlar om väldig stora mängder data. Det finns säkert luckor här och där”, säger Peter Lindström.

***

Uppenbarligen går det att boosta sina streams för en väldigt billig peng. 

Att vi hade 8000 lyssnare som spelade vår låt nästan 50.000 gånger på en månad, för 500 kronor, vittnar om stora brister. Om vi hade fått in spelningarna en enskild dag, med en leverantör i Sverige, hade det i teorin räckt för att ta oss in den svenska topp-50-listan.

Hade vi varit en riktig artist, med riktiga spelningar i grunden, hade det varit ännu enklare att nå riktigt höga siffror med hjälp av köpta spelningar.

Spotify har inte kommit till rätta med möjligheten att fuska.

Men på vilka sätt är det ett problem? 

En aspekt är att artister, som nämnts ovan, potentiellt kan fuska sig in på topplistor och på så sätt dopa sin karriär. Det leder också till att de får mer i royalty än vad de annars hade fått, på bekostnad av artister som inte fuskar. 

Ett annat problem är att annonsörerna betalar för något som delvis inte levereras, det vill säga öronpar som sitter på potentiella kunder, och inte på tusentals bottar i Phoenix. 

Om det är som Mark Mulliga säger, att det kan röra sig om tvåsiffriga procenttal som inte är faktiska lyssnare – vad är då en annonsplats på Spotify värd? 

Mark Mulligan påminde samtidigt oss om att nästan alla annonskategorier är förknippad med osäkerhet när det gäller räckvidd och effekt. 

“Det fanns en amerikansk affärsman som en gång sa i stil med: jag vet att hälften av min annonsbudget är värdelös, jag vet bara inte vilken hälft”, summerar Mark Mulligan. 

Ett annat möjligt problem handlar om penningtvätt. Kriminella skulle kunna använda svarta pengar i form av exempelvis kryptovaluta till att boosta en egen artist – och därefter få vita, tvättade royalty-pengar utbetalda, teorier som framfördes för ett par år sedan.

Det är i första hand bedrägerier

Den svenska polisen har streamingfusket på sin radar, uppger myndigheten för Breakit.

“Vi känner till fenomenet. Ja, det kan förekomma att musikinspelningar betalas med brottsvinster, att streamingtjänster köps, att konton kapas och i förekommande fall att ett uttag sker genom royalties från streamingtjänsten. Det är i första hand bedrägerier men i förlängningen kan det eventuellt röra sig om penningtvätt”, säger Nicklas Lundh

Han är chef för det som kallas finanspolisen, en enhet som ligger under polismyndighetens nationella operativa avdelning (det som brukar kallas Noa) och som ansvarar för underrättelseverksamhet om penningtvätt och finansiering av terrorism.

Nicklas Lundh säger samtidigt att frågan inte är prioriterad i nuläget och vill inte ge några exempel på brottsutredningar där fejkade streams har förekommit. 

***

Men vad hände då med vårt podd-fusk? 

Till sist berättar vi för Acast att vi har försökt fuska på deras plattform. De tittar i statistiken och på sina servrar och återkommer: 

“Vi ser två tydliga spikar med trafik, den första 6 december och den andra 13 december. Den 6 december hade vi drygt 100.000 requests på ert avsnitt från vad som ser ut som ett bot-nätverk. Vi klassificerade således detta som bot-trafik och räknade ingen av dessa som giltiga lyssningar. Den 13 december hade vi drygt 30.000 requests på samma avsnitt från ett mindre bot-nätverk men klassificerade även denna gång detta som bot-trafik och räknade ingen av dem som giltiga lyssningar”, skriver Jonas Björk, Acasts it-chef, i ett mejl till Breakit. 

Acast stoppade alltså de streams som vi köpte från de olika tjänsterna.        

Betyder detta alltså att poddsiffrorna är fria från fusk? Kanske, kanske inte. 

I vårt arbete med granskningen gjorde vi en poäng av att det skulle var enkelt att lura systemet, alltså utan större ansträngningar. Det finns ju många andra fusk-leverantörer än de handfull vi misslyckades med. Och som “Russ” antydde ovan så jobbar åtminstone en av dessa hårt för att få fram en bra lösning. 

Det går också att konstatera att Acast stoppade fejkförsöken. Det gjorde inte Spotify när det handlade om låt vi laddade upp där. Vad hade hänt om vi hade lagt den tekniska driften, “hostingen”, av podden hos Spotify? Vi kunde inte göra det på grund av att vår podd var baserad i Sverige – men hade vi varit baserade i exempelvis USA eller Kanada hade det fungerat.

Just nu har ingen talesperson möjlighet att ge en intervju

Spotify vill inte ställa upp på någon intervju. Bolaget avböjer flera gånger.

“Just nu har ingen talesperson möjlighet att ge en intervju”, är svaret i mejlkonversationen Breakit har med Spotify. 

Istället erbjuder den börsnoterade techjätten ett par skriftliga kommentarer, som alla säger ungefär samma sak. Bland annat skriver bolaget att de “konstaterar att manipulerade strömningar är ett branschproblem och samtidigt en viktig prioritet för företaget”.

En annan kommentar lyder: 

"Vi ser väldigt allvarligt på artificiell manipulering av streams. Spotify har flera åtgärder på plats för att upptäcka, undersöka och hantera sådan aktivitet. Vi fortsätter att investera kraftigt i att förfina våra processer samt förbättra metoder för upptäcka, ta bort och minska effekten som artificiell manipulering har på legitima musikskapare, rättighetsinnehavare och våra användare".

Precis som Spotify vill inte organisationen Ifpi ställa upp någon intervju. Ifpi är de svenska musikbolagens branschorganisation och den har även ansvar för musikpriset Grammis. 

Vi vill fråga om artister kan ha blivit nominerade till priser baserat på siffror på Spotify som kan ha varit felaktiga. Men den frågan får vi alltså inte ställa och kan därför inte besvara.

Intrycket är att varken Spotify eller Ifpi – två ytterst centrala aktörer på musikmarknaden – helst inte vill se någon rapportering kring detta. 

Frågorna blir hängande kvar i luften.

***

"Question

How many faking they streams? (A lot)

Getting they plays from machines (A lot)

I can see behind the smoke and mirrors”

Textraderna kommer från låten “A lot” av rapparna 21 Savage och J Cole, som är en av världens största artister. 

564 miljoner gånger har den lyssnats på. 

Åtminstone enligt Spotify.

UPPDATERING: Spotify plockade bort Breakits låt efter granskningen – läs mer här!

LÄS OCKSÅ:Hör Breakits reporter om granskningen av fejkstreams: "Kan handla om miljarder"

LÄS OCKSÅ: De slåss om makten i podd-Sverige – bolagen, siffrorna, konkurrenterna (och allt du behöver veta)  

Läs mer