Jag skriver dessa rader i helig vrede på tåget från Jönköping till Stockholm. Jag sitter på plats 42 i vagn 6 för att jag varit och föreläst om banbrytande och är på väg hem.
Till att börja med: Jag kan inte förstå att det ska vara ogörligt att få internet att fungera tåget. Okej, att det inte är toppsurf hela tiden, men att det ska vara omöjligt att beställa och betala en NY tågbiljett mellan Malmö och Stockholm.... Håll med om att det hotar ens förstånd.
Systemet hänger sig. Förra gången jag försökte köpa en biljett på tåget, då mellan Västerås och Stockholm, var mitt misslyckande än större. Väl hemma på Södermalm noterade jag att jag betalat min och barnens biljett tre gånger. Jag var nämligen sjukt nervös när jag skulle knappa in mina siffror. Konduktören hotade mig med böter på 1200 kronor och avkastning i Enköping om jag inte fick fram en biljett omgående. Nu kostade resan 1200 kronor i alla fall så nästa gång kommer jag att vägra... eller jag vet inte.
Kanske börjar jag bara slåss.
Inte nog med att nätet fungerar uselt på tåget. I mobilens gränssnitt framstår SJ och SEB (min usla bank) som något en rysk systemutvecklare byggt på 80-talet. Det är absurt att att enorma företag som har majoriteten av sin verksamhet och försäljning digitalt kan vara så usla i mobilen. Speciellt eftersom 80 procent av svenskarna har en smartmobil och älskar att surfa på den 24/7. Att kunder som vill köpa digitalt inte kan göra detta för att dörren är stängd och skyltfönstret smutsigt är totalt vannsinne. Som tur är har jag möjlighet att släppa ut min frustration i denna spalt. Tack för att ni orkade läsa.
I min söndagskrönika kommer jag att skriva om ed tech och ett av Sveriges coolaste digitala företag. Vilket får ni veta på söndag.