"Som om AIK skulle värva Messi men att övergången skulle stoppas av regeringen"

Breakit - "Som om AIK skulle värva Messi men att övergången skulle stoppas av regeringen"
FOTO: Press. Från vänster: Fyndiq-grundarna Micael Widell, Dinesh Nayar, Fredrik Norberg. Till höger: Truecallers HR-chef Anna Fredixon.
Olle Aronsson
Olle Aronsson
Medgrundare och ansvarig utgivare

Upp till 18 månaders väntetid, handläggare som vägrar svara och en olidligt krångligt ansökningsprocess. Den bilden ger flera tunga svenska techbolag som har försökt rekrytera programmerare från länder utanför EU.

Olle Aronsson
Olle Aronsson
Medgrundare och ansvarig utgivare

När lågprissajten Fyndiqs vd Dinesh Nayar för första gången skulle anställa en utvecklare från Kina var han full av förväntan. Vid den tidpunkten, på hösten 2012, bestod företaget fortfarande till 95 procent av svensktalande personer.

Trots det hade Dinesh Nayar och hans medgrundare bestämt att Fyndiq skulle ha engelska som officiellt språk - allt för att utlänningar skulle känna sig välkomna.

“Första gången var det en utvecklare från Kina som ville börja hos oss. Vi flög hit honom för att se om det var en perfect match. Det var det”, berättar Fyndiq-vd:n.

Efteråt tänkte Dinesh Nayar inte så mycket själva tillståndsfrågan. Han visste att det krävdes ett särskilt arbetstillstånd för att rekrytera en person från ett land utanför EU men utgick från att det förmodligen skulle ta cirka en månad att få ansökan beviljad.

När ungefär så lång tid hade gått hörde han av sig till myndigheten för att höra hur det gick. Han upptäckte då att inga handläggare på Migrationsverket tog emot telefonsamtal.

“De är förmodligen för överbelamrade med jobb för att hinna svara. Vi fick mejla och skriva brev men insåg snabbt att återkopplingen var i princip obefintlig. Det gick inte att få någon bild av hur lång tid det skulle ta”.

När han till slut fick tag på handläggaren blev beskedet att Fyndiq skulle få svar “om två veckor”. Sagt och gjort: Dinesh Nayar hörde av sig till den kinesiske utvecklaren och sa att allt skulle vara klart om fjorton dagar.

Det skulle komma att dröja nästan 18 månader. Under den tiden mejlade Fyndiq-ledningen många gånger med utvecklaren i Kina som förstås undrade när han kunde flytta till Sverige och började jobba. “Om två veckor” blev ett mantra som upprepades.

“Till slut frågade han oss: ‘Vad håller ni på med? Varför håller ni inte vad ni lovar? Jag kan ju få jobb i Spanien om en månad’. Vår trovärdighet var körd i botten. Det slutade med att han skaffade jobb på annat håll”, säger Dinesh Nayar.

I fallet med Fyndiq berodde den utdragna processen bland annat på att Kina är ett så kallat problemland vilket kräver granskning av två oberoende handläggare innan ett arbetstillstånd kan beviljas.

Vi har pratat med flera andra svenska techbolag som ger ungefär följande bild:

Ansökningsprocessen är så krånglig och långsam att den riskerar att stoppa hela rekryteringen eftersom programmerarna (det är oftast den gruppen det handlar om) kan välja att söka sig till andra EU-länder där det går smidigare att få arbetstillstånd.

Anna Fredrixon är HR-chef på Truecaller som ligger bakom världens största digitala telefonkatalog.

Hon beskriver Migrationsverket som “en enorm bromskloss” i arbetet med att rekrytera utvecklare från länder utanför EU.

“Nu kanske jag låter hård men jag upplever ofta att de motarbetar oss som vill anställa talanger globalt. De skapar oerhört mycket frustration och friktion för oss”, säger Anna Fredrixon.

Truecaller har bland annat haft problem med att bolagets teknikchef Umut Alp fått vänta med att få sitt arbetstillstånd förlängt. Det innebar att han inte kunde resa utomlands för att vara med när bolaget skulle förhandla om att ta in riskkapital.

”De kräver information i efterhand och har inkonsekventa arbetsmetoder. I vår teknikchefs fall önskade de en årsredovisning av oss innan bokslutet blivit klart. I januari i år krävde de plötsligt papperskopior på våra annonser på Arbetssförmedlingen som de redan har tillgång till fast i digitalt format", säger Anna Fredrixon.

"Vi vet aldrig vad för ny information de kommer att kräva av oss så vi har ingen möjlighet att förbereda och snabba på processerna”, fortsätter hon.

Orsaken till att Migrationsverket kräver kopior på jobbannonser är att lagen säger att en tjänst måste utlysas i EU innan ett företag får rekrytera en person från ett land utanför unionen. Tanken är att européer ska få chansen att söka jobb innan de går till någon annan.

En person som har mycket erfarenhet av hur det sistnämnda kan påverka ett bolag är Per Hugander, som coachar ledningsgrupper för flera av Stockholms snabbt växande it-bolag.

Han säger att processer kring arbetstillstånd stjäl oproportionerligt mycket tid och energi från techbolagschefer.

“Migrationsverket saknar kompetens för att bedöma varför en utvecklare är bättre än en annan. Ändå ska de bedöma om det är motiverat att någon rekryterar en person från Asien i stället för att ta en svensk. Det är som om AIK skulle värva Messi men att övergången skulle stoppas av regeringen med motiveringen att vi har bra svenska fotbollsspelare”, säger Per Hugander.

Alla svenska techbolag är inte kritiska till Migrationsverket handläggning.

Niklas Agevik, medgrundare till appen Instabridge som har en app som kopplar upp användarna mot wi-fi-nätverk, säger att det snarare är lagen än tillämpningen som är problemet.

“Jag rekryterat två personer från länder utanför EU och det har ändå gått ganska smidigt. Däremot tycker jag att det är fel att svenska staten ska lägga sig i om jag vill anställa en person från Brasilien eller från Sverige. Det borde inte spela någon roll så länge han eller hon har de kunskaper som krävs”, säger han.

LÄS MER: Så svarar Migrationsverket på kritiken

Har du egna upplevelser av att rekrytera personal från länder utanför EU? Mejla gärna till tips@breakit.se

Läs fler artiklar
Läs nästa artikel