Positivt besked för fintech - små bolag får använda nya optionerna

Breakit - Positivt besked för fintech - små bolag får använda nya optionerna
Riskkapitalföreningens vd Elisabeth Thand Ringqvist (till vänster) har varit kritisk mot förslaget. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT och Malin Hoelstad / SvD / TT
Johanna Ekström
Johanna Ekström
Reporter

Upprörda röster har höjts över att alla fintechbolag utesluts i utredningen om personaloptioner. Kritikerna verkar delvis ha förhastat sig. Breakit har gått till botten med vad som egentligen gäller.

Johanna Ekström
Johanna Ekström
Reporter

I utredaren Anders Bengtssons förslag till lagtext står det att de bolag som ska ha rätt att ta del av de mer förmånliga skattereglerna för personaloptioner huvudsakligen ska “bedriva annan verksamhet än bank- eller finansieringsrörelse”.

Det har fått många i branschen att reagera. På Twitter undrade Staffan Helgesson, partner på riskkapitalbolaget Creandum, om innovationer inom fintech ansågs mindre viktiga eftersom de uteslutits. Victor Snellman på Svenskt Näringsliv kallade det på Twitter för “en otrolig miss” att fintech lämnades utanför.

Även Elisabeth Thand Ringqvist på Svenska riskkapitalföreningen var djupt kritisk.

Men drog de förhastade slutsatser?

Den som läser vidare i utredningen ser att det handlar om bolag som “i strikt legal mening är bank- och finansieringsverksamhet”. Samt att den gränsdragningen har gjorts just eftersom utredaren specifikt vill inkludera mindre fintechbolag i de mer förmånliga reglerna  - eftersom “många av de företag som anses mest innovativa har en verksamhet som avser finansiella tjänster i vid bemärkelse, så kallade fintechbolag”.

Utredaren nämner bolag som sysslar med teknikutveckling för betalningstjänster eller “helt alternativa finansieringslösningar” som exempel på verksamheter som bör räknas med.

De företag som utesluts är sådana som sysslar med verksamhet som är tillståndspliktig som bank- och finansieringsverksamhet. Enligt Finansinspektionen innebär det banker och kreditmarknadsbolag - en kategori företag som generellt sett bara innehåller stora företag eftersom mindre bolag sällan klarar av regleringsbördan som det innebär att vara bank.

Betaltjänsten Klarna hamnar på den listan. Och så klart alla storbanker. De företagen hade oavsett diskvalificerats eftersom de har fler än 50 anställda och omsätter över 80 miljoner kronor, vilket är två andra kriterier för att kvala in.  

Fintechbolag som däremot enbart behöver söka tillstånd för betaltjänster, formellt kallade betaltjänstbolag, kan fortfarande få ta del av de förmånligare reglerna.

Hit hör svenska fintechföretag som Trustly, Sparlån, Billhop, Bambora, Betalo, Toborrow och Lendify - även om vissa av dem också är för stora för att få använda de nya mer förmånliga reglerna.

Även företag som sysslar med kryptovalutor ser ut att få grönt ljus eftersom de inte är skyldiga att söka tillstånd som bank- och finansieringsverksamhet.

Orsaken till att fintech överhuvudtaget ska omfattas av specialregler är att utredaren har anpassat sitt förslag till de brittiska reglerna - där just företag inom finansiella tjänster (bland annat) lämnas ute.

Utredaren har hämtat inspiration från Storbritanninen eftersom det brittiska upplägget för optioner redan är godkänt av EU-kommissionen.

Ett svenskt upplägg som liknar en redan godkänd variant har högre sannolikhet att snabbt kunna träda i kraft. Om EU-kommissionen skulle bedöma att det svenska förslaget utgör ett otillåtet statsstöd blir det ingen lagändring alls - eller så fördröjs de nya optionsreglerna med i värsta fall flera år.

Läs fler artiklar
LÄS MER