Kommentar: Jon Mauno Pettersson

Därför var Einár unik – den nya skolans ledare

SpotifyMusik

Nils "Einár" Grönberg. Foto: TT

Jon Mauno Pettersson

Jon Mauno Pettersson

Chefredaktör

En våg av unga rappare tog över och förändrade svensk musikindustri – med Nils ”Einár” Grönberg i spetsen.

Det skriver Breakits chefredaktör Jon Mauno Pettersson i en kommentar.

Sent igår kväll mördades den 19-årige rapparen Nils ”Einár” Grönberg

Ännu en skjutning. Ännu en tonåring. Ännu en familj i spillror.

Det är en tragedi på så många plan och nivåer.

Men till skillnad från alla de andra skjutningarna, som blivit vardag i Sverige och som är lika tragiska, handlar det den här gången om en av Sveriges största artister de senaste åren. 

Inom vissa målgrupper: den största.

Enormt genomslag

Vi på Breakit skriver som bekant inte speciellt ofta om enskilda artister. Men just Einár är en profil som vi vid ett par tillfällen de senaste åren haft anledning att berätta om.

Hans historia och genomslag säger nämligen något om samtiden och en musikindustri i förändring.

Som 16-åring slog Einár igenom med låten ”Katten i trakten”. När han breakade satt han “inlåst” majoriteten av sin tid på ett HVB-hem i Dalarna. Beatsen – alltså musiken som han som han rappade på – köptes in via nätet.

Utan vare sig skivbolag eller traditionell marknadsföring exploderade det. Låten blev en av de mest spelade det året och 2019 var han den mest spelade svenska artisten på Spotify.

Under 2019 hade han 182 miljoner streams på Spotify. Och under 2020 landade siffran på 180 miljoner.

Ur både en global och musikhistorisk kontext är det här tämligen unikt. Vanligtvis är det artister från de stora ”major”-skivbolagen som toppar listorna. Det har krävts ekonomiska muskler för att nå ut och bli störst.

Men i Sverige har det, av olika skäl, sett annorlunda ut. Entreprenöriella rappare – inte bara Einár – har de senare åren tagit över topplistorna. Artister som själva äger rättigheterna till sin musik, sina sociala kanaler och sin kommunikation.

“Det är en kombination av deras impact på sociala medier, att deras lyssnare numera finns på Spotify och en renässans av svensk hiphop”, sade Diego Farias, grundare av det digitala musikbolaget Amuse, när jag tidigare skrev om det här fenomenet.

Han kallade det för en perfect storm.

En storm som även gjorde Einár förmögen.

Baksidan av myntet

Men det finns en annan sida av myntet. Mycket av den rapmusik som de senaste åren fått stort genomslag brukar beskrivas som ”gangster-rap”. Även Einárs musik kan delvis kategoriseras som sådan. 

Det handlar kortfattat om låtar med ofiltrerade texter som handlar om vapen, droger och kriminalitet. 

I vissa fall går det att argumentera för att det bara är konstnärliga uttryck. Att artisterna beskriver sådant de ser runt omkring sig – att de är samhällsbetraktare som berättar berättelser från en verklighet som är avlägsen för många. 

Eller att man överdriver och kryddar för att göra verken mer intressanta.

Men i andra fall går det att lägga olika typer av pussel, där referenser i låttexter kan kopplas till verkliga fall och händelser i pågående kriminella konflikter. I boken ”Tills alla dör”, skriven av journalisten Diamant Salihu, som handlar om konflikten kring Järva-fältet i Stockholm, finns det flera exempel på detta.

Pussel som även sträcker sig till Instagram, Tiktok, Youtube-videos och nätforum.

Skottlossningar, kidnappningar och rån kopplas så gott som dagligen ihop med orden som sägs i låtarna som alla kids lyssnar på.

”Hörde du vad rapparen X sa i sin senaste låt? Kan det ha varit en diss till rapparen Y? Och gänget Z?”

Vad som är sant eller falskt spelar inte alltid någon roll. Tonläget i rapparnas texter och på sociala medier är stundtals extremt hårt. 

Förmodligen bidrar det också till spänningen kring genren och artisterna.

Jag skulle kunna skriva tre sidor om alla rykten och teorier som finns kring orsaken till nattens mord, bara baserat på vad som skrivs och sägs i olika digitala kanaler.

På nätforum och i independent-musiken finns ingen ansvarig utgivare.

Där finns inga filter, bromsar, nyanser – på gott och ont.

Den nya skolans ledare

Spotify-grundaren Daniel Ek brukar prata om att det är Spotifys uppgift att göra det möjligt för 1 miljon artister att leva på sitt arbete, och bolaget lyfter ofta fram framgångshistorier som fått genomslag från ingenting.

Einár är otvivelaktigt en av artisterna som visat att det går att få ett enormt genomslag idag – oavsett vem du är eller var du befinner dig.

Han är inte den enda rapparen som gjort en sådan resa de senaste åren, och inte den första. Men få har fått samma breda erkännande som han fick. Han blev ofrivilligt ansiktet utåt för en ny epok i svensk musikhistoria.

Den framgångssagan hade förtjänat ett helt annat slut.

Läs mer