Förslaget: Nya regler för optioner i startups dröjer till 2018

Breakit - Förslaget: Nya regler för optioner i startups dröjer till 2018

FOTO: Daniella Backlund/SvD/TT

Johanna Ekström

Reporter

Det ska bli lättare för startups att använda sig av personaloptioner - men allt blir inte som branschen har önskat.

Under tisdagen lämnades utredningen om “beskattning av incitamentsprogram” till Magdalena Andersson på finansdepartementet.

Utredaren har följt det huvudspår som Breakit tidigare har avslöjat - att personaloptioner föreslås beskattas först när andelarna säljs, och inte som idag beskattas som lön. Optionerna ska inte heller förmånsbeskattas.

Något som enligt utredaren innebär att skatten blir lägre.

“Syftet med de föreslagna reglerna är att underlätta för små, nystartade företag att rekrytera och behålla anställda som behövs för att utveckla företaget”, skriver utredaren Anders Bengtsson.

Orsaken till att skatten idag är så pass hög, upp till 68 procent, är att optioner beskattas som lön - inte som kapital. 

Att det nya förslaget gäller just små och nystartade företag uppges bero på att de har svårare att skaffa riskkapital och därför har mer "begränsade möjligheter att växa". 

Utredaren föreslår att de nya reglerna ska träda i kraft först den 1 januari 2018.

Som Breakit också berättat tidigare har det gjorts en rad begränsningar över vilka bolag som ska ingå i den nya lagen.

En sådan begränsning är att bolagen som ska ha rätt att utfärda den här typen av så kallade kvalificerade personaloptioner inte får ha fler än 50 personer anställda eller omsätta mer än 80 miljoner kronor. Företaget får heller inte ha bedrivit verksamhet i mer än sju år. Något som diskvalificerar flera stora techbolag som till exempel Spotify, Klarna och Izettle.

Avgränsningarna har redan tidigare kritiserats av en rad startupprofiler i en debattartikel. 

Utredaren har bland annat sneglat på hur brittiska regler är utformade, för att förbättra chansen att få ett godkännande av EU-kommissionen. I Storbritannien är en rad branscher uteslutna, samma sak gäller även det svenska förslaget. Branscher som inte föreslås ingå är:

• Bank- eller finansieringsrörelse

• Försäkringsrörelse

• Stål- eller kolproduktionsföretag

• Handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument

• Uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder

• Tillhandahållande av juridisk rådgivning, skatterådgivning eller tjänster som avser redovisning eller revision.

Ett skäl till begränsningen är att förslaget inte ska vara för kostsamt för staten. Enligt utredaren uppskattas det i nuvarande utformning leda till minskade intäkter till staten på 180 miljoner kronor årligen, ett inkomstbortfall som ska finansieras genom en höjning av schablonintäkten på periodiseringsfonder. 

"Ett bredare förslag, som ska gälla alla, gör prislappen så oändligt mycket större. Då skulle mn få höja skatter i helt andra magnituder", säger Anders Bengtsson. 

Något som skulle kunna vara besvärande för regeringen är att utredaren inte har hittat stöd i forskningen för att den här typen av skattegynnande verkligen har någon samhällseffekt. 

"När det gäller mindre företag kan man se att marknaden inte klarar av att ge dem kapital, då kan finnas skäl för staten att blanda sig i och då kan det vara lämpligt att göra det skattevägen även om vi inte kan visa på forskning för att det här fungerar. Prisförslaget är satt ganska blygsamt, därför kan man testa och se vad som händer", säger Anders Bengtsson.

Läs fler artiklar
LÄS MER