Irriot nobbade drakarnas bud mitt i krisen – på väg att stänga med dubblad värdering

Irrot Hållbarhet Draknästet
Irriot nobbade drakarnas bud mitt i krisen – på väg att stänga med dubblad värdering

Grundarna Alex Palin och Johan Wendt samt trädgårdsmästaren Bosse Rappne (som gjorde den första riktiga installeringen av bolagets bevattningssystem).

Towe Boström

Reporter

“I slutändan är värdet på bolaget det någon är beredd att betala”, säger Johan Wendt, medgrundare till Irriot.

Som pressad entreprenör kan det vara rejält svårt att tacka nej när investerarna viftar med en påse pengar – speciellt när ditt bolag har det tufft. Men det var precis vad gänget bakom startupen Irriot, som satsar på smarta bevattningssystem, valde att göra när de fick pitcha framför investerarna i SVT:s program Draknästet. 

Shervin Razan la ett bud på 1 miljon kronor i utbyte mot 7 procent av bolaget till en värdering på runt 14 miljoner kronor. Det sköts dock ned av grundarna som ville ha en högre värdering.  

”Vi var där för att få stålar och vi tog det på stort allvar eftersom vi verkligen hade kniven mot strupen. Men vi har tagit in lite pengar innan och gjort det till högre värdering än så”, förklarar Irriots medgrundare Johan Wendt.

Det var ett svårt val – som på sikt skulle visa sig vara rätt. 

Smarta system ska spara vatten 

Johan Wendt har grundat Irriot tillsammans med Mikhail Yurievich, som arbetat över 20 år med att utveckla professionella kommunikationsnätverk på Ericsson, samt Alexander Palin som drivit ett antal bolag. Själv har Johan Wendt en bred bakgrund från ideellt arbete och har bland annat grundat Mattecentrum och Kodcentrum. 

Med sitt Irriot vill de skapa framtidens bevattningssystem genom en trådlös och automatiserad lösning som sparar in både vatten och arbetstimmar. Genom smarta sensorer, data och mätteknik räknar systemet ut och sköter bevattningen. 

”Jordbruket står för 70 procent av all vattenförbrukning och det finns mycket besparingspotential där. Det vi gör är att koppla på en hjärna på bevattningssystemet”, förklarar Johan Wendt.

Volymerna är ännu små och bolaget räknar med att omsätta runt 1,5 miljoner kronor i år men har förbeställningar värda närmare 5 miljoner kronor. När Draknästet spelades in i början av året gick Irriot på knäna efter ett helt år av motgångar i pandemin. 

”Kina stängde ned alla fabriker och hårdvaran blev försenad till sommaren när odlarna redan var mitt uppe i säsongen. Och tänk att ringa en 60-årig man som är expert på sitt yrke och försöka sälja över telefonen. De vill se och känna på lösningen för det här är en kontroversiell bransch”, säger Johan Wendt.

Fått stöd och laddar för kapitalrunda 

Nu har vinden vänt för bolaget – affärerna börjar lossna igen och de har landat nya viktiga avtal. 

Irriot har fått fem miljoner kronor i stöd från EU och är i full gång med att stänga en ny kapitalrunda – som ligger på betydligt högre värdering än den i Draknästet. 

”Vi diskuterar en värdering på 40 miljoner kronor med ett gäng änglar och VCs nu vilket är rimligt när vi tittar på tillväxtkurvan, och vi har fått fint stöd”, säger Johan Wendt.

I slutändan är värdet på bolaget det någon är beredd att betala

Irriot har tagit in kapital tidigare, bland annat från Mikael Ahlström som är grundare av Procuritas. 

”Vi har tagit in mindre summor där senaste värderingen var 30 miljoner kronor, att sänka den fanns inte på kartan. Men som jag säger i programmet, i slutändan är värdet på bolaget det någon är beredd att betala”. 

Fokus på att skala upp 

Kunderna kan leasa systemet eller välja att köpa allting själv och prenumerera på mjukvaran. 

Bland de nya avtalen finns bland annat en uppgörelse om att installera Irriots lösning i Egypten, närmare bestämt Saharaöknen. Johan Wendt ser goda möjligheter att skala upp bolag såväl utomlands som inom Sverige och menar att jordbruket nu är redo för en digitalisering. 

”I Sverige har vi förhållandevis gott om vatten men det som kostar pengar här är arbetskraften, vilket vi sparar in mycket pengar på, och i Egypten är arbetskraften billigare men vattnet bristvara”.

Läs fler artiklar
LÄS MER