Sök

Männen bakom Syd brinner för mens – så varför är jag tveksam till deras budskap?

Norr CompanyThe syd companye-handel

Breakits reporter Johanna Ekström. Illustration Annika Bäckström.

Johanna Ekström

Johanna Ekström

Reporter

De vill erbjuda den “bästa (möjliga) mensupplevelsen” och skänker pengar till välgörenhet.

Men går det att kämpa för kvinnors rättigheter och samtidigt bara ge kvinnorna i bolaget en bråkdel av ägandet, skriver Breakits Johanna Ekström.

Den 9 mars i år lanserades en ny svensk tjänst, Syd, som vill göra inköpet av mensprodukter lite roligare. De skapades för att erbjuda ”den bästa (möjliga) mensupplevelsen”. 

De vill bryta tabun kring mens, jobba för jämställdhet och har ett samarbete med Rädda barnen. 

Syd erbjuder en prenumerationstjänst där du får hem ekologiska mensprodukter till dörren. 

Med sig vid lanseringen hade de kändisar som Alexandra Rapaport, Peg Parnevik och artisten Sherihan ”Cherrie” Hersi.

Bolaget ska, enligt hemsidan och reklamkampanjer i Stockholms tunnelbana, ge mensen “some (much needed) thought”. 

Vid lanseringen presenterades Therese Cappelen som bolagets grundare.

“Är det inte rätt tröttsamt att se hur det är vanligare med djurprint och blommor på förpackningarna till mensskydd än en stilren design som inte försöker dölja det faktiska innehållet. Det är bara mens, inget mer och inget mindre så varför försöka dölja det konstant?”, frågade hon sig i ett pressmeddelande.

Frågan är om det inte är mer tröttsamt när företag som säljer produkter till kvinnor med budskap om jämställdhet inte själva är helt tydliga med vilka som ligger bakom?

Lyfta femwashing

I slutet av maj publicerade Breakit en uppmärksammad artikel om män som säljer produkter till kvinnor med hjälp av feminism och peppiga kvinnostärkande budskap.

Tanken med artikeln var att lyfta fenomenet femwashing. Spelar det någon roll om ett bolag har 90 procent kvinnliga anställda, kvinnor i styrelse och ledning samt ett feministiskt budskap – så länge kvinnor inte äger något alls, eller väldigt lite, av bolaget?

I fallet med rakhyvelbolaget Estrid blev vikten av ägande extremt tydlig. Bolaget har tre grundare. Den kvinnliga medgrundaren, som ofta varit den som frontat bolaget utåt i media och som är den som citeras på hemsidan, äger bara en bråkdel av vad männen gör. 

Bolaget har en miljardvärdering idag som innebär att hennes aktier är värda 50 miljoner kronor. De två manliga grundarnas andelar är värda runt 250 miljoner kronor vardera. 

Samtidigt slänger sig Estrid med uttryck som "Fuck patriarkatet" på sitt Instagram-konto. 

Ett bolag som har tagit det här extra långt är Malmö-bolaget Protein.se. De säljer proteinpulver och kosttillskott via sin egen e-handel och riktar sig specifikt mot kvinnor.

Förra året sålde de för närmare 100 miljoner kronor. På hemsidan uppger de att de ägs av Hanna, Lisbeth, Jasmin AJ och Zelda Holding. Det visade sig vid en närmare granskning vara holdingbolag, som i sin tur ägs till 100 procent av män (det kan du läsa mer om i den här artikeln). Bolaget har efter Breakits granskning ändrat på hemsidan. 

Män äger en majoritet

Mensföretaget Syd, eller The syd company som bolaget heter i sin helhet, är grundat av samma gäng som ligger bakom dryckesföretaget The norr company (vilket också framgick vid lanseringen). 

Bolaget har kändisinvesterare som musikproducenten Shellback och fotbollsspelaren Martin Dahlin. 

Men huvudägare i Syd, enligt dokument från Bolagsverket, är de tre grundarna Adriano Sannelli, Christian Nordenborg och Oscar Salén. Tillsammans med ett utländskt riskkapitalbolag kontrollerar de 60 procent av bolaget. 

Bolagets vd Adriano Sannelli skriver i ett mejl till Breakit att idén till bolaget föddes efter en diskussion med Rädda Barnen. 

"Med insikten att 62 miljoner flickor runt om i världen inte kan gå till skolan på grund av mens valde vi att starta Syd”, skriver han. 

Syd grundades i höstas av män och då var även samtliga styrelseledamöter män. Under våren har bolaget utökat styrelsen med tre kvinnor. Två av dem har fått köpa in sig i bolaget och äger drygt 1 procent vardera.

Kvinnor äger 8 procent

Therese Cappelen då som presenteras som grundare i bolagets kommunikation utåt? Hon äger 1,73 procent direkt i bolaget och sedan ytterligare några procent via bolaget Stella AS, som i sin tur totalt har 4,32 procent i bolaget (det är ett familjeföretag med Fredrik Cappelen som största ägare).

Ägandet i bolaget, som alltså säger sig vilja erbjuda “den bästa (möjIiga) mensupplevelsen”, ser enligt dokument från Bolagsverket från i våras ut enligt följande:

  • Män: 67 procent.
  • Kvinnor: 8 procent.
  • Okänd könsfördelning: 4,41 procent.
  • Riskkapitalbolag (som oftast ägs av män): 20 procent.

Med tanke på att bolaget skänker pengar till ett projekt som gör att flickor i Elfenbenskusten kan gå kvar i skolan när de får mens kan det här låta cyniskt. 

Men går det att kämpa för kvinnors rättigheter och samtidigt bara ge kvinnorna i bolaget en bråkdel av ägandet?

Adriano Sannelli skriver till Breakit att de jobbar för ökad transparens. Han skriver vidare att Therese Cappelen anslöt till företaget när idén redan fanns, och då hade möjlighet att köpa in sig.

Alla ägarandelar är enligt honom direkta avspeglingar av hur stor del respektive part valt att satsa i bolaget. Han skriver också att bolaget i framtiden kommer presentera alla ägare på ett tydligare sätt.

Det är nog ett smart drag. Ägandet är en fråga som lyfts allt mer. I takt med att även konsumenter börjar ställa krav på mer transparens är det inte säkert att bolag som Syd i längden lika enkelt kommer undan med att lyfta fram kvinnor medan männen är de som tjänar alla pengar. 

Läs mer