Politiken är nedströms från kulturen. Vilken kultur ett lands befolkning konsumerar till vardags påverkar vilka politiska frågor de värderar högst. Det är förmodligen ingen slump att det nu går inflation i svenska polis- och krimserier som Tunna Blå Linjen och Snabba Cash – samtidigt som gängvåldet eskalerar utanför våra sovrumsfönster.
Gängvåldets verklighet (som ganska få människor berörs direkt av) har i kombination med de många kulturskildringarna av våldet (som många fler tar del av, i form av film, serier, musik och nyheter) gjort att Sverige idag har en större folkopinion för hårdare tag mot gängen än på länge.
När Fredrik Reinfeldt kämpade om statsministerposten 2006 sägs det att hans kommunikationschef Per Schlingmann inledde varje vecka med att sitta på kontoret och lusläsa veckans TV-tablå. Genom att veta vilka program som skulle gå på TV skulle man kunna förutse vilken sinnesstämning svenska folket skulle vara i, var tanken.
Idag, femton år senare, har spelandet sprungit om TV-tablån och blivit den kulturform som folk spenderar sin medietid om kvällarna med. Redan 2012 växte spelbranschen om filmbranschen i intäkter, och under pandemiåret 2020 blev spelbranschens övertag bara större. Spelbranschens intäkter växte med hela 20 procent, medan filmbranschen backade – trots att stora delar av världens befolkning satt hemma utan att något att göra.
Idag spelar 2.8 miljarder människor regelbundet på mobilen, datorn eller spelkonsolen – av totalt 7,8 miljarder människor på planeten. Spelandet är alltså en enorm kultur.
Klimatkrisen blir nästa slagfält
I torsdags presenterades Battlefield 2042, ett skjutspel från svenska spelstudion Dice som släpps i november och väntas bli nästa års stora actionspel. Det blir det tolfte i den extremt populära Battlefield-serien, som lockat miljontals spelare. Som jämförelse har den största konkurrenten just nu, Call Of Duty: Warzone, fått över 100 miljoner spelare på bara ett år. Fortnite, ett annat skjutspel som är lite äldre, har nu 350 miljoner spelare. De här spelen lockar alltså väldigt många.
Battlefield 2042 utspelar sig i en nära framtid, där klimatkrisen skapat kaos på planeten. Stigande havsnivåer, extremväder och utslagna skördar har skapat miljarder av globala klimatflyktingar utan nationsflagg. Ekonomier har kollapsat, och EU har upplösts efter att Tyskland gått i konkurs.
Den idag teoretiska Kesslereffekten har inträffat, vilket innebär att satelliterna runt jorden blivit så många att de börjat krocka med varandra och det resulterande rymdsplittret har slagit ut ännu fler satelliter vilket gör att alla kommunikationer brutits. Rymdskrotssplittret som nu graviterar runt jorden i hög hastighet gör det omöjligt att lämna planeten utan att skadas.
Att satelliterna slagit ut varandra leder till en global blackout. Flygplan kraschar, kommunikationssystemen slutar fungera och den globala försörjningskedjan stannar upp. Priserna på olja, spannmål och kol stiger exponentiellt. Hundratusentals liv förloras. Utan satelliter försvinner internet, navigation, underrättelsesystem och väderövervakning.
Blackouten ökar snabbt de geopolitiska spänningarna. När ingen kan spionera på varandra, kan ingen lita på varandra. I spelet leder detta till att Ryssland och USA går i krig med varandra. Klimatflyktingarna, arga över att nationsstaterna inte hjälpt dem under klimatkrisen, blir en tredje aktör i form av en global gerillarörelse som sprider anarki.
Det är i den här fiktiva miljön som över hundra miljoner av spelare globalt, och många svenskar, sannolikt kommer att spendera sin fritid under nästa år.
Gamerkillarna får en crash course i klimatfrågan
Battlefield 2042 är det första stora spelet som tar sin utgångspunkt i klimatkrisen. Det är inte bara i storytellingen, som beskrivits här tidigare. Även i själva spelet kommer klimatförändringarna att vara högst påtagliga. En funktion i spelet är att spelaren under matchernas gång kommer påverkas av ”dynamiska händelser”, så som klimatrelaterat extremväder i form av tornados, sandstormar och annat. Matcherna utspelar sig bland smältande isar i Antarktis, på nya öknar och i övergivna containerfartyg som flutit i land vid Indiens kust när havsnivåerna steg.
Vad kommer hända med opinionen för klimatet när miljontals ungdomar, främst killar, spenderar timmar varje dag i en spelvärld plågad av klimatkrisens effekter?
Det är svårt att se att att deras intresse för klimatfrågan inte skulle öka.
Idag är miljöintresset i Sverige lägre bland unga killar än hos unga tjejer. När Ungdomsbarometern tidigare i år mätte hur unga tjejer och killar mellan 16-25 år helst identifierar sig själva kom miljö inte ens på topp fem hos killarna – men låg högt på listan hos tjejerna. Killarnas vanligaste identitet var istället “gamer”. På tredje plats kom “datanörd”.
Med Battlefield 2042 kan skillnaden i klimatintresse mellan killar och tjejer jämnas ut.
Om killarna börjar värdera klimatfrågan högre kan det i sin tur sätta stora avtryck både i techbolagens årsredovisningar och i politiken. Produkter som relaterar till aktuella samhällsfrågor tenderar att väcka större intresse, och kan därmed nå en bredare kundbas. När miljontals spelare (med rösträtt) över världen plötsligt får ett snabbt ökande intresse för klimatfrågan, behöver också politikerna visa upp lösningar i lika snabb takt för att hålla sig relevanta och bli omvalda.
Ett spel kan på så vis bli startskottet för en ny kulturell våg av klimatintresse.
Jag håller tummarna.
TOM SAMUELSSON
Kommunikationsstrateg och skribent