Under samlingsnamnet A European Green Deal fortsätter EU:s initiativ för att göra Europa till ett klimatneutralt, rättvist och välmående samhälle. Ett exempel på detta är Taxonomiförordningen som antogs i juni 2020, ett regelverk skapat för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som ska anses vara miljömässigt hållbara och hur hållbarhetsrapportering ska utformas framöver.
”Kortfattat kan en säga att det är ett regelverk skapat för att styra kapital mot miljömässigt hållbara investeringar ”, säger Mikaela Reinhammar, advokat på Harvest Advokatbyrå. Tillsammans med sina kollegor hjälper hon bolag att analysera hur de påverkas av de nya regler som kommer inom hållbarhetsområdet.
Hållbarhet attraherar kapital
Kapitalförvaltare har redan i dag krav enligt lag att redovisa hållbarhetskriterier och enligt en ny rapport från PwC anger 77 procent av de drygt 300 tillfrågade större institutionella investerarna att de helt kommer att sluta investera i icke hållbara produkter och fonder inom de kommande 24 månaderna. Jakten på hållbara investeringar har alltså ökat.
”På EU-nivå läggs ett pussel där varje nytt regelverk samverkar med varandra: Stora och noterade bolag ska redovisa sin verksamhet utifrån särskilda hållbarhetskriterier där omsättning, kapitalutgifter och driftsutgifter som är hänförliga till miljömässigt hållbara verksamheter enligt taxonomin ska redovisas. Den informationen tar kapitalförvaltarna till sig för att kunna uppfylla sina transparenskrav och redovisar i sitt led dessa för att själva attrahera kapital från institutionella investerare och konsumenter”, säger Mikaela Reinhammar.
Nya regler
Redan den 1 januari 2022 träder de nya redovisningsreglerna för stora noterade bolag i kraft och om förslaget till det nya Corporate Sustainability Reporting Directive antas kommer även mindre noterade bolag att omfattas av skyldigheten att lämna hållbarhetsrelaterad information enligt Taxonomiförordningen.
”Aktiebolagen har ett omfattande arbete framför sig. Ta till exempel ett industribolag som bedriver verksamhet inom flera olika sektorer, där tillverkning av produkter, tillhandahållande av transporter och investeringar utgör olika verksamhetsgrenar. Enligt de nya reglerna måste de olika delarna identifieras och bedömas individuellt. Det är ett stort arbete, inte minst för ett bolag som har verksamhet i flera länder. Vi hjälper våra klienter att kartlägga verksamheter och att pussla in rätt del på rätt plats i taxonomimodellen”, säger Marcus Arvidsson på Harvest Advokatbyrå.
Experthjälp för att möta kraven
I och med de nya kraven har många bolag redan börjat analysera sin verksamhet, men det är heller inte för sent för de som ännu inte har börjat.
”Det första en bör göra är att sätta sig ner och se över verksamheten, för att ta reda på vilka verksamheter som faller inom eller utanför taxonomiförordningen. Det är en analys som även kommer att hjälpa bolagen att fatta viktiga strategiska val för framtiden, om hur bolaget kan vara med och bidra till klimatomställningen”, säger Marcus, och Mikaela tillägger:
”Tack vare våra klienter som är verksamma kapitalförvaltare har vi på Harvest Advokatbyrå även deras perspektiv på den information som efterfrågas. Det kan vi använda när vi hjälper bolag att göra sin analys av sin verksamhet för att se hur regelverken kan användas på bästa sätt, exempelvis genom att emittera gröna obligationer. Genom att vara med i omställningen kan bolagen hitta nya investerare och det är hög tid att sätta i gång arbetet.”
Behöver du rådgivning kring de nya reglerna? Kontakta experterna på Harvest Advokatbyrå direkt!
Marcus Arvidsson
Associate
marcus.arvidsson@harvestadvokat.se
+46 76 130 18 00
Mikaela Reinhammar
Advokat / Senior Associate
mikaela.reinhammar@harvestadvokat.se
+46 70 975 29 86