Hemligheterna bakom Snabba Cash på Netflix – skvallret, missarna och techprofilerna

Netflix Snabba Cash
Hemligheterna bakom Snabba Cash på Netflix – skvallret, missarna och techprofilerna

Foto: Netflix/SF Studios/Press

Breakit

Just nu pratar alla om den nya Snabba Cash-serien, som delvis handlar om startupvärlden i Stockholm.
Vi har också tittat – här är våra spaningar och tankar (och lite skvaller).

Snabba Cash är tillbaka, den här gången i form av en tv-serie på Netflix. Och mycket har förändrats sedan Jens Lapidus släppte sina böcker som tog Sverige med storm.

Karaktären “JW” är exempelvis borta och har istället ersatts av den ensamstående mamman Leya, spelad av Evin Ahmad.

Hon är, som ett tecken i tiden, en techentreprenör som vill bygga en “unicorn” och bli rik.

Tittarna får under seriens gång bland annat höra mycket prat om ”IPO”, kapital, AI, andelar och andra ord och inblickar från startupvärlden. 

Men det är också stökigt, i sann “Snabba cash”-anda. Det är en fartfylld historia som handlar om kriminalitet, gängvåld, droger och två olika världar som möts.

Men hur verklighetstrogen är serien egentligen? Vi på Breakit är inte experter på den undre världen, men techbranschen har vi ändå rätt bra koll på.

Här är vad vi på Breakit hört, sett, tror och tycker.

1. Researchen

Huvudrollsinnehavaren Evin Ahmad hade noll koll på finansvärlden innan hon fick rollen, men har efter det gjort ett riktigt seriöst jobb för att lära sig koderna. Riskkapitalbolaget Inventures Tatiana Shalalvand och affärsängeln Gunilla von Platen har anlitats som guider in i startup-världen. Dessutom har Evin Ahmad läst en Stanford-kurs med titeln "How to start a startup" samt hängt på Handelshögskolan för att göra research. Ambitiöst!

2. Miss i grundstoryn

Det är lite nördigt att direkt gnälla på detaljer, men att själva grundpremissen till storyn är felaktig känns onödigt slarvigt. Serien inleds med att Leyas investerare Marcus försöker blåsa henne. Men upplägget som beskrivs i filmen med en konvertibel innebär i praktiken att både Leya och Marcus kommer att förlora sina pengar.

En smart (och samvetslös) investerare hade istället väntat ut Leya tills kassan var tom och sedan gått in med pengar i en nyemission.

Då skulle Leyas aktier späs ut till max och Marcus få full kontroll över bolaget. 

3. Tomas Storm

Den gränslöse miljardären och investeraren i Snabba Cash – vem är den spårade karaktären baserad på? Att prata affärer på padelbanan eller att åka på tyst retreat känns som något techmiljardärer kan ägna sig åt. Men vem i tech-Sverige skulle skicka en helikopter till orten för att hämta upp en person till ett typ 45 sekunder långt möte? Enligt Olle Sarri, som spelar huvudrollen, så har han hämtat inspiration från nära vänner som jobbar med “business”, vissa av dem förmögna.  

”De har aldrig sagt att det är överdrivet när jag dragit exempel från serien”, säger han i Malou efter tio i TV4. 

Snarare har vännerna kontrat med än värre historier. 

Men nej, vi är ändå inte helt övertygade om trovärdigheten i karaktären Tomas Storm (även om det spekuleras på vår redaktion kring några namn som potentiellt skulle kunna vara "inspirationskällor"...).

4. Ost-bolaget

I öppningsscenen så försöker Leya övetyga sin investerare om att gå in med mer pengar genom att peka ut andra entreprenörer som fått in en massa miljoner. Ett av bolagen som Leya lyfter fram är den veganska osttillverkaren Meady.

Förlagan till Meady är, enligt Breakits källor, serieentreprenören Sorosh Tavakolis nya startup Stockeld. 

5. Pitchen

Leya får höra på radion att superinvesteraren Tomas Storm har “open pitch” i Stockholm dagen därpå. Leya lyckas deala till sig en plats och får pitcha sin startup Target Coach. Men vad Target Coach verkligen gör blir till stor del höljt i dunkel. Leyas pitch består mest av olika buzzwords. Det handlar om att använda AI för att hjälpa företag att förstå sina användare bättre, genom att “testa deras reaktioner i realtid”.

Tomas Storm sågar alla som pitchat och menar att de saknar kreativitet. Så ingen vinner.

Men Leya springer efter och menar att hennes företag hade kunnat spara hans bolag Macking de 100 miljoner kronor (!) som Macking tappade i en deal med Telia.

Hur? Det får vi aldrig veta.

Evin Ahmad säger dock till Aftonbladet att det finns en tanke med det något otydliga startupbolaget.

“Vi tänkte ganska mycket på det och är medvetet lite halvluddiga. Det viktiga är att man ska fatta att hon är ute efter att tjäna pengar. Hade vi presenterat en tydlig idé, hade säkert redan någon kommit på den”, förklarar hon.

6. Arbetstimmarna

Exakt vad Leya gör på jobbet är också en gåta. Varför jobbar hon aldrig med sitt företag?

Vi vet, det är en film, men lite provocerande ändå att hon i princip aldrig under hela serien ses lägga ner någon tid på företaget som hela historien bygger på? Att dra igång ett företag och få det att lyckas kräver extremt många arbetstimmar, så att Leya verkar lägga mer tid på att jobba på restaurang, styra upp gängbråk och hänga med flirten Salim känns orealistiskt.

Men visst, hur kul hade det varit för oss tittare att se henne sitta och knappa på en dator genom hela serien...

7. Statisterna

Vi har hört att Netflix-teamet använt sig av både statister och rådgivare från de två världarna som skildras. I ett mejl till en tech-entreprenör som vi har tagit del av, som skickades ut i samband med inspelningarna, skrev produktionen att de sökte efter personer som “har erfarenhet av att driva start-up företag” och som kan delta som “avancerade statister”.

Vi har dessvärre inte lyckats noterat några bekanta ansikten bland statisterna.

8. Det dolda stjärnskottet

Flera av skådespelarna briljerar i serien! Men mest imponerade är vi av skådespelaren som spelar gängmedlemmen Nala. Bästa scenen är när hon beskriver hur hon som ung “guss” tog sig fram i den kriminella världen. En scen som hade kunnat vara hämtad ur en intervju med en topp-vd techvärlden – fast i en annan miljö...

Men vem är hon? Lite googling visar att hon heter Ayaan Ahmed, men i övrigt är informationen knapphändig. Efter publicering av denna text fick vi dock tips om hennes instagram.

Ayaan Ahmed som Nala i Snabba Cash.

9. Orten och Stureplan

I serien skryter investeraren Tomas Storm om hur Leya kommer från “orten”. Till henne säger han dock att det är “pittoreskt” – men inget som funkar i praktiken. Leya får istället nycklarna till en lägenhet i innerstan.

Även om vi aldrig träffat på investerare som pratar så om förortens entreprenörer finns nog en viss sanning i att investerare gärna stoltserar med entreprenörer härifrån, på gott och ont. Det är förstås bra att lyfta fram ortens entreprenörer, samtidigt som det lätt kan bli en exotifiering av entreprenörerna, vilket inte gynnar någon.

Serien lyckas på något sätt sätta fingret på just detta, på ett inte så smickrande sätt. Eller vad sägs om att Tomas Storm efter att kontraktet med Leya är klart skriker "Bra, då har vi två inkvoterade". 

10. Blåsningarna och hemligheterna 

En sak som vi däremot tycker är realistiskt är att det finns en del fulspel i den verkliga startup- och investerarvärlden. Möjligen inte på samma nivå som i Snabba cash, men ändå. I serien lovar till exempel Leya delägarskap i sin startup till sin kompis, vilket hon sen efter påpressning av Tomas Storm drar tillbaka. Hon snor också stjärnprogrammeraren Vlad från samma kompis.

Liknande historier florerar i startup-världen och på riskkapitalföretagen – det är kort sagt inte bara i den kriminella världen det existerar fulspel.

11. Tech-jargongen

En annan sak som känns verklighetstrogen, om än något överdrivet, är jargongen i techvärlden. Ord som “skala”, “IPO” och “rundor” slängs hit och dit. Borta är tiden då man sa att man “driver ett företag” – nu “driver man en startup som håller på att ta in en runda”. Och att växa med sitt företag är helt ute att säga – nu är det “skala” som gäller. Lite töntigt faktiskt, om vi ska rannsaka oss själva.

LÄS OCKSÅ: Det skulle bli en krönika om Snabba Cash – men miljardärens sista ord förändrade allt: "Det KAN inte sluta bra"

Läs fler artiklar
LÄS MER