Snart ska vi äta insekter – men först måste vi lösa de här problemen

Dalarna Science Park Klimathotet mat
Snart ska vi äta insekter – men först måste vi lösa de här problemen

Pernilla Löfling, projektledare för Klipp. Foto: Istockphotos.com / Press

Tobias Blixt

Reporter

Om vi skulle ersätta kött med protein från insekter skulle vi minska vår påverkan på klimatet radikalt. Men hur ska det gå till?
Nu tror forskare att bland annat rester från ölbryggning kan bli en nyckel.

Att äta insekter är någonting som svenskarna snart ska få vänja sig vid. Det är åtminstone vad en del entreprenörer hoppas på ska hända i samband med att insekter nyligen blev godkända att säljas som mat (även om det är lite krångligt än så länge). 

Men för att vi ska kunna äta syrsor, mjölmaskar och annat krälande så krävs det att de i sin tur har något annat äta.

Men vad?

Det är någonting som Dalarna Science Park och Høgskolen Innlandet i Norge undersöker i ett projekt. Pernilla Löfling är projektledare för Klipp – projektet för klimatsmart protein-produktion.

“Det finns inga naturliga aktörer eller någon som sett sig som potentiell aktör för att serva den här branschen. Vår undersökning ska bidra till att skapa förutsättningar för den här helt nya industrin”, säger Pernilla Löfling.

Det är flera saker som måste lösas för att produktionen av insekter ska kunna skalas upp och frodas i Dalarna, som är fokusområdet för undersökningen (där finns även insektsuppfödaren Tebrito).

De har tagits ner till tre frågor som måste få ett svar om det ska gå att få fart på insektsodlingen. Vi tar dem steg för steg.

Vilken mat är bäst för insekterna?

För att ta reda på vad de små krypen egentligen vill mumsa på har Dalarna Science Park bland annat beställt 100 kilo korn för analys. Lokala knäckebrödsfabriker och ett bryggeri har också skickat prover som ska testas.

Men insekterna skulle även kunna äta saker som morötter, potatis och andra restprodukter. 

“Restprodukter är spännande. Det är mycket som inte tas om hand om idag eller så använder man det för att elda med. Jordbruksverket har också uppmärksammat att det finns en dålig uppföljning kring matsvinn och det finns inte heller någon mellanhand som koordinerar hur det skulle användas”, säger Pernilla Löfling.

Varifrån ska maten komma?

Det krävs 15.000 ton foder per år för att det ska gå att skala upp produktionen. Kartläggningen visar att de mindre bryggerierna i Dalarna inte kan producera tillräckligt mycket.

Men det största bryggeriet i regionen producerar cirka 40.000 ton drav (biprodukt vid ölframställning) vilket skulle vara tillräckligt”, säger Pernilla Löfling.

Hur mycket matsvinn det finns i regionen är oklart, det finns som sagt ingen bra uppföljning på det. 

Hur ska maten komma till insekterna?

Och just bristen på samordning gör att det tredje steget faktiskt kan bli den svåraste nöten att knäcka. 

Det skulle behövas en aktör som arbetar med restprodukter – ett slags "Matsmart för djurfoder".  Men det är fortfarande en lång väg kvar innan man når den delen i nötkorgen. Just nu försöker projektet lista ut vilken mat som insekterna ska mumsa på. 

“Det är något som vi hoppas ska vara klart över sommaren”, säger Pernilla Löfling.

Projektet sträcker sig till 2022 och har en total budget på närmare 9 miljoner kronor.

Läs fler artiklar
LÄS MER