Sök

Investerarna om varför riskkapitalet inte når orten: "Lika barn leka bäst"

EQT VenturesCreandumriskkapital

Stefan Lundell / Towe Boström Johanna Ekström

Stefan Lundell / Towe Boström Johanna Ekström

Vi frågade tre tunga investerare om varför nästan inget riskkapital hamnar i orten eller landsorten.
Här är deras förklaringar.

I veckan publicerade vi en stor granskning som visar att större delen av riskkapitalet hamnar i Stockholms innerstad – och bara en bråkdel i förorten och mindre städer. Det här är något vi på Breakit vill förändra och här kan du läsa mer om vår plan för att göra just det. 

Som del i granskningen har vi frågat 90 entreprenörer, som backas av Sveriges tyngsta VC-bolag, om deras bakgrund och hur det gick till när de tog in kapital för första gången. Svaren visar bland annat att nästan alla vuxit upp i Sverige, pluggat på högskola eller universitet och att 70 procent av dem beskriver sina ekonomiska uppväxtförhållanden som medel eller goda.  Deras samlade svar kan du läsa här.

Men vad säger de som sitter på makten och håller i pengarna då, riskkapitalisterna? Vi frågade tre tunga investerare om hur de ser på dagens fördelning av det svenska riskkapitalet. 

Staffan Helgesson, Partner, Creandum (Med i kartläggningen) 

Riskkapitalbolaget Creandum investerar globalt och har bland annat satsat tungt i svenska bolag som Kry och Voi. Större delen av de svenska bolagen som tagit emot kapital från Creandum under de senaste åren har haft kontor i Stockholms innerstad. 

Staffan Helgesson, partner på Creandum, menar att det här är ett resultat av att entreprenörer tenderar att samlas centralt i starka ekosystem och han lyfter fram Stockholm, Berlin och Silicon Valley som exempel. 

”Om du tittar på Stockholm finns det en tydlig nätverkseffekt som gör att entreprenörer ofta placerar sina kontor i centrum då det gör det lättare att rekrytera folk”. 

Staffan Helgesson understryker att Creandum inte tittar på var entreprenörerna kommer ifrån eller vad de har för bakgrund när de investerar i bolag.  

”Daniel Ek kommer från Rågsved. Jag tror inte att kapitalet gör någon skillnad där, utan man vill bara backa de entreprenörer och bolag som har den största potentialen, sedan spelar det absolut ingen roll var de kommer ifrån”, säger Staffan Helgesson. 

Finns det inga bra bolag i orten eller utanför stan, då investeringarna ser ut såhär?

”Det tror jag absolut, men om du frågar Daniel (Ek reds anm.) fanns det en anledning till att de placerade Spotify centralt inne i stan, för att kunna rekrytera talang”

”Man måste tänka på att det finns en attraktionskraft i de här startup-hubbarna som gör att man gärna lägger sitt bolag där, för att det går att rekrytera kompetens. Inget ont om Kramfors men ska du ha en duktig performance marketing person i Kramfors får du leta länge”. 

Skulle ni på Creandum kunna göra mer för att nå de entreprenörer som inte har de här nätverken? 

”Absolut och jag tror att vi alla kan göra det, men vi lägger otroligt mycket energi på att vara tillgängliga för alla så att man ska kunna kontakta oss oavsett bakgrund. Creandum investerar väldigt ofta i folk vi inte känner sedan tidigare och under Corona allt mer i entreprenörer vi aldrig ens träffat”, säger Staffan Helgesson. 

Vi tar frågan om mångfald inom tech och entreprenörskap på högsta allvar. Men det är inte något som löses över natten.

Han håller dock med om att det finns en hel del kvar att göra för att öka mångfalden. 

”Vi, och även många av våra branschkollegor, tar frågan om mångfald inom tech och entreprenörskap på högsta allvar. Men det är inte något som löses över natten, det är lite av en oljetanker som tar tid att vända”, säger Staffan Helgesson. 

”Med internet, globala distributionsplattformar och därigenom möjligheten att befinna sig var som helst går vi ändå i rätt riktning. Om du visar att du bygger något bra kan du sitta i till exempel Ukraina”. 

Nora Bavey, partner på Unconventional Ventures (Ej med i kartläggningen)

Techentreprenören Nora Bavey står bakom bolaget Unitech, som vill öka mångfalden inom tech. Hon har själv tidigare berättat om sina erfarenheter av att söka riskkapital. 

“Jag sökte kapital som gravid kvinna med utländsk bakgrund och det var det tuffaste jag har gjort. Frågorna jag fick kring min affärsidé var så otroligt mycket mer knutna till deras fördomar om vem jag är än till affärsmodellen”, har hon berättat för Breakit. 

I somras sadlade Nora Bavey själv om till riskkapitalist när hon gick in som partner i riskkapitalbolaget Unconventional Ventures, där hennes Unitech nu ska fungera som ett verktyg för att accelerera inkludering i techbranschen.

Breakits granskning av det svenska riskkapitalet visar bland annat att en stor del av pengarna hamnar hos grundare i Stockholms innerstad, och endast ett fragment i de större städerna och i förorten. 

Lika barn leka bäst i den här industrin.

”Det spelar ingen roll hur mycket forskning vi har om hur mycket mångfald betyder för innovation och ökad omsättning. Lika barn leka bäst i den här industrin just nu, tyvärr”, kommenterar Nora Bavey. 

Hon understryker att vi måste bygga nya strukturer från grunden för att på riktigt kunna påverka de nuvarande problemen och ojämlikheten i fördelningen av riskkapital. Först då kan vi förändra och göra bättre ifrån oss. 

”Det finns en korrelation mellan den som investerar och den som får kapitalet och i dag blir många tidigare entreprenörer riskkapitalister eller investerare. Vi måste hitta en lösning för att göra hela industrin mer inkluderande från topp till botten”.

Nora Baveys Unconventional Ventures lanserade nyligen en digital accelerator för underrepresenterade grundare i Norden, vilket innebär kvinnor, POC och LGTBQ+ med fokus på impact tech-företag.

Nora Bavey menar att innovationen kommit att sakta ned till följd av att riskkapitalet går till liknande typer av entreprenörer.

”Om du inte anställer folk från förorten vet du inte vad som finns där."

”Det är mycket nya produkter och tjänster, men det sker inte så mycket innovation. Vi missar individer med personliga erfarenheter av de problem de försöker lösa, problem som kanske sträcker sig bortom det ytliga”. 

Hon betonar vikten av representation för att förändra mönstret och uppmanar startups att anställa fler personer från förorten. 

”Om du inte anställer folk från förorten vet du inte vad som finns där, och vet du inte det kan du hävda att det inte finns tillräckligt med entreprenörer eller skalbarhet där”, säger hon och fortsätter; 

”De få som lyckas måste lyftas ännu mer för det ger hopp och det ger potential. Det ger också ett signalvärde, inte bara till entreprenörer utan även till investerare”. 

Nora Bavey uppmanar investerare att våga investera i och anställa utanför sin normala målgrupp för att inte begränsa sig, och betonar att det krävs arbete. 

”Du måste ta en titt på själva exkluderingen, det är den som är problemet, inte bara börja fokusera på en annan grupp. Även om du börjar investera i kvinnor så är de flesta kvinnor från samma bostadsområde, nätverk, skolor och har en liknande socioekonomisk bakgrund. Den ökade representationen man då eftersträvar blir extremt enkelriktad, utan intersektionalitet förändrar vi inte delar av de strukturer som bidrar till de enorma ojämlikheter som existerar”. 


Lars Jörnow, Partner, EQT Ventures (Med i kartläggningen) 

Riskkapitalbolaget EQT Ventures har investerat i flera bolag med centrala adresser i storstäderna under de senaste åren. De betonar dock själva att det inte investerar i “kluster från Handelshögskolan i Stockholm”, men att de är medvetna om hur flödet av riskkapital ser ut. 

“Det är en korrekt bedömning att en stor del av riskkapitalet går till bolag i Stockholmsområdet, om man ser till Sverige. Dock finns det ofta talang och företag i storstadsregioner som är relevanta för riskkapitalbolag, med varierande bakgrund”, säger Lars Jörnow, partner på EQT Ventures, och fortsätter; 

“Vi tittar mycket på marknaden, produkten och teamet, men även framtida tillgång till talanger, och där har ju ofta större städer en fördel gentemot mindre. Men vi väger också in en rad andra faktorer”. 

EQT Ventures har utvecklat ett AI-baserat verktyg, Motherbrain, som ska hitta bolag som flyger under radarn. Det rör sig om en databas med över 10 miljoner bolag som uppdateras i realtid. Något Lars Jörnow menar hjälper riskkapitalbolaget att nå utanför storstädernas “uppstarts-kluster” och hitta intressanta grundare och bolag.    

Mycket kapital hamnar hos grundare med en liknande bakgrund/nätverk, hur ser ni på det? 

“Vi arbetar hela tiden i och utanför befintliga nätverk för att hitta talangerna med de stora idéerna. Motherbrain är ett viktigt steg i det för oss, genom maskininlärning ser vi tydligt vilka bolag som är relevanta att ta kontakt med, oavsett var grundarna befinner sig”. 

Man ska inte behöva ha tillgång till ett nätverk där någon känner någon inom riskkapital för att tillgå finansiering.

​Varför når inte pengarna förorten? 

“Att skapa förutsättningar för många fler och bana väg för företagande, entreprenörskap och innovation kommer gynna, inte bara bolagen och oss, utan Sverige som helhet. Man ska inte behöva ha tillgång till ett nätverk där någon känner någon inom riskkapital för att tillgå finansiering. Om ett bolag presterar vill vi att Motherbrain ska hitta det”. 

”Givetvis är det så att de som växer upp under goda ekonomiska förhållanden har ökad möjlighet att ta risk. Att starta ett eget bolag är riskfyllt eftersom man ofta inte har någon inkomst alls första tiden. De bolagen vi ser på har kommit en bit på vägen, ofta med omsättning och ett team på plats, så vid den faktiska uppstarten är vi inte involverade. Här krävs att det skapas förutsättningar för många flera att få möjlighet att satsa på den banan”. 

Här kan ni ta del av granskningens olika delar: 

Cashen hamnar i city – ortens entreprenörer får bara 0,81% (men vi har en plan)

Vi frågade 90 entreprenörer om deras bakgrund, utbildning och nätverk – det här kom vi fram till

Handelsutbildning och ett nätverk öppnar dörrar – men det är inte omöjligt utan

Läs mer