När corona-pandemin slog till under våren och lamslog ekonomier över hela världen agerade den svenska regeringen.
Korttidsarbete infördes och gjorde det möjligt för företag att minska anställdas arbetstid utan att de anställda behövde gå ner alltför mycket i lön. Mellanskillnaden stod staten för, mer om hur det funkar kan du läsa här.
Enligt Tillväxtverket, som har hand om utbetalningarna, kommer kostnaden att landa på strax över 40 miljarder kronor.
Men alla som har sökt och fått stöd har inte rätt till det och det har höjts röster mot att det förekommer mycket fusk.
Nu agerar Tillväxtverket och i veckan kommer flera bolag som har hög prioritet att få kravbrev. När ansökningarna skickades in var de baserade på antagande om hur många anställda som skulle beröras. Tre månader senare ska bolagen komma in med en uppföljning där de berättar hur det blev. (Här kan du se hur vi på Breakit har gjort)
Görs inte det kan Tillväxtverket kräva stödet till.
"De vi tycker är hög risk agerar vi direkt emot", säger Tim Brooks, avdelningschef på Tillväxtverket till Dagens Nyheter.
"Det är ärenden där det är ganska klart för oss att företaget inte lämnat in uppgifter för avstämningen utan att ha något giltigt skäl för det. Då anser vi att vi snabbt ska göra ett återkrav på pengarna", säger han.
Ett antal har också polisanmält.