Gratis pengar till alla – vet vi om det egentligen funkar?

Kapitalet
Gratis pengar till alla – vet vi om det egentligen funkar?

Breakit

Idén om universell basinkomst är över 500 år gammal. Hur kommer det sig att vi fortfarande inte vet om det funkar eller inte?

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

År 1516 skrev den brittiska socialfilosofen, författaren och advokaten Thomas More en bok med titeln Utopia. En av karaktärerna i boken säger att han tycker att det är orimligt att man hänger så många tjuvar. Dels för att han tycker att straffet inte motsvarar brottet, dels för att det inte verkar ha den avskräckande effekt som det är tänkt, eftersom människor fortsätter att stjäla. Som lösning föreslår han att staten ska ge befolkningen tillräckligt mycket pengar så att de klarar livhanken utan att behöva stjäla. 

I dag skulle vi kalla det som karaktären i Thomas Mores bok föreslår för universell basinkomst. En typ av bidrag som människor får utan att avkrävas någon motprestation. Sannolikt var Thomas More inte den första att tänka i de här banorna. Men trots idéns månghundraåriga historia har universell basinkomst aldrig prövats fullt ut i sin rätta bemärkelse. Det närmsta man har kommit är sannolikt i Iran, där subventionerade priser på bröd och bensin under ett antal år ersattes med ett kontantbidrag till hela befolkningen. 

Idén med basinkomst har experimenterats med på många olika håll i världen, med olika syften och resultat. Bland annat i Finland. I två års tid fick 2000 slumpvis utvalda arbetslösa finländare ta emot 560 euro skattefritt i månaden från staten. Syftet var att undersöka om det ökade sysselsättningen. 

"I Finland såg man inte några försämrade sysselsättningsutfall, utan även de som hade större frihet sysselsatte sig i lika stor utsträckning som de som hade lite mer krav på sig", säger Andreas Bergh som är välfärdsforskare vid Lunds universitet och Institutet för näringslivsforskning i Stockholm.  

Experimentet kunde efter det första året inte visa några försämringar eller förbättringar i sysselsättningen, däremot framkom det att de som hade tagit emot bidraget mådde lite bättre och kände sig mindre stressade. Den slutgiltiga utvärderingen av studien ska publiceras under 2020. 

I Kenya pågår just nu ett annat experiment. 20 000 kenyaner i ett stort antal byar får just nu gratis pengar, utan motkrav. En del av dem kommer att få utbetalningar varje månad i tolv år, en del bara i två år och en del får en klumpsumma vi ett tillfälle. Projektet har initierats av välgörenhetsorganisationen Give Directly. Den huvudsakliga frågan som studien vill besvara är vad fattiga människor väljer att använda en begränsad summa pengar till, om de får den helt förbehållslöst. Enligt tidiga, preliminära resultat används pengarna i stor utsträckning till saker som utbildning, utökat jordbruk, köp av boskap och förbättringar i hemmet. 

"Det kan vara så att det bästa sättet att hjälpa fattiga människor är att helt enkelt ge dem pengar", säger Andreas Bergh. 

Betyder de här två experimenten att det är bevisat att basinkomst fungerar? Det har inga negativa effekter på sysselsättningen i Finland och fattiga bybor i Kenya använder pengarna för att förbättra sin levnadsstandard. Nja, den slutsatsen är svår att dra. I båda exemplen vet deltagarna att experimentet är begränsat. Skulle de agera annorlunda om det inte var ett experiment, utan för alltid? Det vet vi inte. Skulle resultaten bli annorlunda om det inte bara var mindre grupper som fick bidraget, utan hela befolkningen? Det vet vi inte. Kommer vi någonsin att veta om vi inte går ett steg längre och inför basinkomst, i ett helt land, för överskådlig framtid? Och om det är så, varför har inget land vågat ta det steget? Andreas Bergh tror att det främst beror på två saker.  

"En är egentligen att de som har förespråkat den här idén har förespråkat väldigt höga nivåer, ekonomisk orealistiska nivåer, och kanske också haft yviga idéer om hur många problem som det här kan lösa. Ska man vara cynisk kan man säga att de har varit dårfinkar och inte tagits på allvar i den politiska debatten", säger han och fortsätter:  

"Det andra problemet är att människor som betalar skatt till välfärdsstaten inte nödvändigtvis vill ge mottagarna av välfärdsstatens bidrag och förmåner fullständig frihet, för det sticker lite i ögonen att man ska kunna gå och surfa och samtidigt ha rätt till bidrag. Man vill gärna kunna ställa krav på att man går upp tidigt på morgonen, går till en söka-jobb-kurs, söker ett antal jobb, kanske deltar i enkelt trädgårdsarbete som motprestation för att få till exempel socialbidrag. "

Att även de som inte vill att andra ska få bidraget också skulle vara mottagare spelar ingen roll, enligt Andreas Bergh. 

"Man har i regel mycket högre tankar om sig själv än om andra, så även om jag såklart skulle klara av att få ett antal tusenlappar utan att förslappas eller försvinna in i haschdimmorna så är jag inte så säker på att du skulle klara det, så därför vill jag nog gärna ställa lite krav innan jag ger dig pengar sådär villkorslöst."

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Läs fler artiklar
LÄS MER