Sök

Ska verkligen staten hjälpa företagen i krisen – eller bara släppa dem vind för våg?

KapitaletCorona

Breakit

Breakit

Svenska företag går på knäna i coronans spår. Men hur kan man rädda dem? Vi sonderar den politiska terrängen i jakt på vad man bör göra – och inte göra.


"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Det har väl knappast undgått någon att corona-epedemin har slagit hårt mot världsekonomin. Eftersom Sverige – unik strategi till trots – är en del av världen, så har även de svenska företagen drabbats. Konkurser väntar, krispaket lanseras och en allt mer desperat ton omgärdar de flitiga uttalandena från Svenskt näringsliv. Så vad ska vi egentligen göra? Vi har tagit tempen i tre politiska läger.

Sandro Scocco, chefsekonom på vänstertankesmedjan Arena idé anser att det generellt daltas lite väl mycket med företagen.

"I en marknadsekonomi är det rimligt att företag ska ha ett reservkapital. Att driva företag är en riskverksamhet. Det är det som gör att man får en högre avkastning på aktiemarknaden än på en statsobligation – det finns risker."

Scocco säger att man i första hand nu ska gå till aktieägarna, som tagit ut vinster ur de nu krisande företagen, och tömt dem på kapital. De ska nu återföra kapitalet. 

"Men i en sån här situation kan det säkert hända att det inte finns tillräckligt med kapital. Då kan man behöva hjälp. Men då ska staten behandlas som vilken marknadsaktör som helst och få ägande mot det kapital man skjuter till."

Med andra ord: staten ska inte ge gratis pengar till företagen, utan köpa nyemitterade aktier. Sandro Scocco menar att aktierna ska kunna köpas tillbaka av företagen när de kommit på fötterna igen, och att staten på så sätt ska kunna få en uppsida av att rädda företagen, inte bara ta nedsidan.

Jacob Lundberg, chefsekonom på den marknadsliberala tankesmedjan Timbro, är benägen att hålla med Scocco om att staten bör se en uppsida om man skjuter till pengar till näringslivet, men att det bör ske under speciella former.

"Det finns stora varningstecken när staten ska ta över stora delar av ekonomin. Vi vill ha ett pluralistiskt näringsliv, och staten inte är en så bra företagsägare på längre sikt", säger Jacob Lundberg.

"I så fall tycker jag att man ska arbeta med preferensaktier, som är ett mellanting mellan vanliga aktier och skulder, som har begränsad, eller ingen, rösträtt i företagen."

Lundberg ser en risk i att man skulle kunna styra bolagen politiskt, men har principiellt inget emot att skattebetalarna ska få en del av belöningen om de också tar riskerna. Däremot är han inte säker på att det kommer behövas, och ser hellre andra lösningar först. På kort sikt, sänkta arbetsgivaravgifter för att få in likviditet i företagen.

"På längre sikt ser jag jobbskatteavdrag som en bra efterfrågestimulans, med mer pengar i plånboken. Och sedan göra strukturreformer för att få ekonomin att fungera bättre. Ett jobbskatteavdrag skulle höja sysselsättningen. Även andra typen av stimulanser, som lägre bolagsskatt, skulle göra det mer lönsamt att investera."

Klaus Bernpaintner, ledamot i den liberterianska tankesmedjan Ludwig von Mises-institutet, menar att det inte finns någon anledning för staten att lägga sig i företagens verksamhet överhuvudtaget, och att man inte borde ge några pengar till näringslivet.

"Det finns procedurer för sånt här, som är beprövat sedan flera hundra år. Man går till aktieägarna och ber om tillskott, man förhandlar om ett lån med en bank, eller så går man i konkurs. Man ska låta företagen vara vuxna och sköta det här.

Han menar att man om man låter marknaden ha sin gång, så skulle en potentiell lågkonjunktur bli kortare, och resurser och personal skulle omallokeras på ett mer optimalt sätt. 

"Vi skapar en väldigt osund kultur på det här sättet, när staten hela tiden finns i bakgrunden och tar förlusten. Det gör att företagen aldrig lär sig att hantera risk på ett klokt sätt, utan man kan alltid ta mer risk än man borde, för att staten kommer lösa ut en. Företagen förstår att man inte behöver skapa buffertar själva. Men de företag som vill överleva en global pandemi bör ha en kassa för att överleva en global pandemi. Vissa kanske inte tycker att det är värt det, de kanske föredrar att gå i konkurs, fine. Andra kommer tycka att det är värt att till varje pris överleva.".

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Läs mer