"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.
Vill man förstå hur corona kommer påverka bostadsräntorna, så måste man förstå något annat: marknaden för säkerställda obligationer. Tar du ett lån från banken, så är det ju inte pengar som banken har liggandes i ett valv. Det är snarare pengar som banken i sin tur har lånat av någon annan, med din bostad som säkerhet. De här lånen som bankerna tar kallas för säkerställda obligationer. Priset på obligationerna, i sin tur, är en viktig del i den ränta som du betalar på lånet. I vanliga fall rör sig de här priserna inte mer än marginellt. Våren 2020, å andra sidan, är läget ett annat. Vi kommer till det snart.
Tala om för en amerikan att du har tre månaders bindningstid på ditt bolån, och du blir betraktad som en dåre. I USA lånar man inte sällan på 15 år eller mer, allt medan genomsnittsbidningen i Sverige ligger på runt fem till sex månader. Detta är ett problem för bankerna. När de ger ut säkerställda obligationer för att låna pengar till din bostad, så gör de ofta det med löptider på fem år.
"Det där glappet gillar man inte, för då har man en ränterisk där tremånadersräntor och 5-årsräntor kan röra sig på olika sätt", säger Pär Magnusson, räntestrateg på Swedbank.
Alltså: om den rörliga räntan som du betalar på ett bostadslån plötsligt blir lägre än den ränta som banken i sin tur betalar för att låna, så förlorar banken pengar. För att skydda sig mot detta måste banken göra en swap: banken byter ränta med en annan bank. Det här låter naturligtvis helt obegripligt, men i en jämförelse kan man säga att det fungerar ungefär så här: en person har bundit sitt bolån på fem år, en annan person har valt tremånadersränta. Den som har bundit på fem år ångrar sig och vill ha rörligt, den som har rörligt vill hellre binda upp sig på fem år. I stället för att de här två personerna lägger om sina lån, vilket kanske inte ens är möjligt, gör de en deal att betala varandras räntor. Bankerna gör samma sak sinsemellan.
Och nu kommer vi till saken. Det du betalar för ditt bolån, beror på priset på säkerställda obligationer, priset som banken betalar eller får i ersättning för swap-affären, och den korta tremånadersräntan som bankerna kallar för Stibor (vi behöver inte gå in närmare på den). I takt med att centralbankerna har gött ekonomin med låga räntor och stimulanser, har alla de här variablerna utvecklats i en gynnsam riktning. Det har helt enkelt blivit väldigt billigt för bankerna att låna pengar, och billigt för dig att låna till din bostad. I början av 2020 var det till och med rekordbilligt.
"Man kan säga att det var nedpressat till ungefär så låga nivåer som man har sett historiskt", säger Pär Magnusson.
När coronapandemin slog till med full kraft drabbade det inte bara världens börser, utan även obligationsmarknaden. Plötsligt steg räntorna på säkerställda obligationer, samtidigt som Stibor-räntan gick upp och swappriserna steg. Totalt ökade bankernas lånekostnader med upp till en halv procentenhet på ett ögonblick. Det låter lite, men var iögonfallande dramatiskt enligt finansmarknadens referensramar.
Att bankernas lånekostnader stiger innebär i vanliga fall att även bostadsräntorna höjs – annars förlorar bankerna pengar. Den här gången har det inte hänt, vilket möjligen beror på det potentiellt dåliga signalvärdet. Men ingenting talar heller för att bostadsräntorna kommer att stiga, enligt Pär Magnusson.
"I det här läget vill ju centralbanker göra allt de kan för att stimulera ekonomin. De vill ju att hushållen ska få sänkta bolånekostnader så att de har mer pengar att röra sig med, inte mindre", säger Pär Magnusson.
Han menar att bolåneräntorna därmed sannolikt kommer att gå ner, helt enkelt för att det är vad Riksbanken vill.
"Vi kommer att ha lägre bostadsräntor av den anledningen att Riksbanken vill det, för till syvende och sist kan en centralbank få igenom det den vill. Det är bara fantasin som kan avgöra vad en centralbank kan göra."
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.