Det är svårt, men inte omöjligt, att kunna förutse vilka effekter coronakrisen kommer att skapa i samhället efter dessa första veckor av osäkerhet.
Det menar Charlotte Mattfolk, mångårig managementkonsult och expert på så kallad scenarioplanering.
Här är sju trender hon och hennes kollegor tagit fram utifrån läget just nu.
1. Nätverkseffekten – är det nu vi börjar ställa om?
De senaste veckorna har det blivit uppenbart hur nära sammanflätade vi människor är över världen och hur beroende vi är av varandra på olika sätt. Dels möter vi varandra med en sådan frekvens att vi kan sprida en smitta på några veckor till i princip alla världsdelar, dels har vi påverkats globalt av den oro och rapportering som präglat senaste veckorna. Att ”social distancing” blivit ett begrepp i corona-tider beror på att vi vanligtvis är så socialt och fysiskt sammanflätade.
Om vi tidigare inte reflekterat över de både positiva och negativa effekter som det medför så kommer vi att göra det framåt. Vi har en hel månad som vi kallar ”vabruari” när vi kanske istället borde minska kontakter i samband med att vårt immunsystem är som sämst – för att öka vår produktivitet.
Nu när alla fått ställa om till online-möten och distansarbeten (det var inte så svårt!) kommer vi att fortsätta med det.
2. It’s a numbers game – vi har börjat räkna
Corona handlar om antal smittade och antal döda. Aldrig har vi följt så noggrant varje skördat offer i denna jakt på förståelse kring hur många som ska få corona innan det är över, iallafall för denna gång. Frågan är dock vad det hjälper oss med exakta jämförelser när underlaget brister totalt eftersom vi inte längre testar alla.
Nästa följetong i siffror kommer förmodligen vara ökningen av andelen arbetslösa och antalet konkurser under kommande månader. Förhoppningsvis kan vi också få följa andelen permitterade som kommer tillbaka i tjänst, hur snabbt företag kan komma tillbaka till en sund affär och nya jobb som skapas i de sektorer som faktiskt har en ökad efterfrågan.
3. Mindre sårbara (och mer hållbara) samhällen
Vi har plötsligt blivit oerhört medvetna om hur sårbara vi är. Vi ser en bunkring som sätter hela systemet ur balans och där vi på sikt riskerar att vissa varor globalt sett tar slut, både livsnödvändiga hjälpmedel till sjukvården och vanliga konsumtionsvanor.
1900-talets stora affärsidé, där varor flygs över hela världen och där de sant globala bolagen tillverkar olika komponenter i alla världsdelar som sedan möter en global masskonsumtion, har länge kritiserats av hållbarhetsexperterna. De har nu får en oväntad glöd i elden när vi upptäcker att det inte bara är dåligt för planeten utan även gör oss mer sårbara som samhällen.
4. Konkursexplosion – för att minska risken
På några veckor har vi gått från en stabil högkonjunktur till den djupaste vågdal de flesta av oss någonsin genomlevt. Likviditetsanalyser som visar vilken kort livstid de flesta företag har utan intäkter, max några månader, har lett till kraftfulla åtgärder, exempelvis omfattande permitteringar – som i sig skapar följdeffekter i alla led.
Osäkerheten är den farligaste faktorn som finns då det tenderar att leda till att man planerar för ett ”worst case-scenario”, som sedan leder till att man hamnar just där. Många företag känner sig inte trygga med de åtgärder som presenterats och väljer hellre en konkurs nu än att inse att de inte omfattades av reglerna senare.
5. Perfekt läge att testa nya idéer
Nu får innovatörerna på våra bolag äntligen kliva fram och testa idéer de oftast burit på länge men inte fått igenom i goda tider. Även idéer som baseras på solidaritet och en vilja att hjälpa till kan nu testas.
Hotell öppnar pop up-restauranter eller hyr ut rum för arbete eller boende, restauranter erbjuder hemkörning av mat, privatpersoner tillverkar skyddsvisir till sjukvården, byggbranschen lämnar över sina lager av munskydd till lokala närakutmottagningar, flygpersonal omskolas till vårdpersonal, tomma mässhallar nyttjas för sjukvård och sprittillverkare tillverkar handsprit.
Listan kan redan göras lång och mycket mer kommer att komma!
6. Vinner ledaren eller experten?
Sverige har valt sin egen väg och vi möter stark kritik från andra nationer som inte tycker att vi inser konsekvenserna av vårt ”slappa” agerande där vi valt att undvika förbud generellt och även låta barnen gå till skolan. Här finns ingen ledare som pekar med hela handen utan vi lyssnar på experterna och många låter sig övertygas. Andra inte.
Vissa tror att vi kan bli bannlysta från övriga världen om det visar sig att vi inte lyckas stoppa smittan här på samma sätt som i övriga världen. Samtidigt kanske vi genom det får en fördel in i nästa vågens corona-smitta till hösten då grundskyddet i svenska befolkningen är lite starkare.
Många svenskar är också väldigt stolta över att vi vågar lita på våra egna experter, hålla emot trycket från omvärlden och lita på att folk gör vad som behövs utan straff.
7. Allt fler kommer prioritera om
När vi drar i nödbromsen och väldigt många plötsligt stannar hemma, inte börjar varje dag i rusningstrafik i en fullmatad kollektivtrafik, lär sig använda online-möten, träffar bara de närmaste, avbokar sina resor och slutar drömma om nästa äventyr så uppskattar vi också mer det vi har på nära håll. Många har fått mycket mer tid för familjen och känner en tacksamhet för det vanliga livet.
Det finns samtidigt en stark oro för framtiden, inkomster, sjukdomar och en värld präglad av en våg av kommande kriser. Om vi tidigare pratat om, men inte upplevt vad en förändrad livsstil innebär så gör vi det nu.
Många kommer att ta med sig detta efter corona och välja nya arbetssätt och prioriteringar.
Om skribenten: Charlotte Mattfolk har 20 års erfarenhet som managementkonsult och var tidigare vd på Cartina.