Sök

Stödet för kortidspermitteringar kan frysa inne – oklara regler hotar 1000-tals entreprenörer

EntreprenörKorttidspermitteringKorttidsarbete

Stefan Lundell

Stefan Lundell

Medgrundare och reporter

Breakits granskning blottlägger en rad oklarheter i regeringens förslag.

Idag – på torsdagen – fattar riksdagen beslut om nya regler för korttidsarbete (eller korttidspermittering som det också har kallats).

Redan på tisdag i nästa vecka öppnar sedan ansökan hos Tillväxtverket – men fortfarande är flera viktiga frågor obesvarade.

Breakit har fingranskat regeringens proposition och finansutskottets betänkande och i vår genomgång har vi hittat en rad frågetecken kring hur gallringen av sökande företag i praktiken ska gå till. Risken är uppenbar att 1.000-tals av de entreprenörer som söker stödet kommer att få avslag. Här är fallgroparna du måste undvika:

Har du sparat tillräckligt?

I regeringens förslag står ordagrant att arbetsgivaren, innan stödet kan utbetalas, ska “ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnader”. 

Det innebär i klartext att du måste göra dig av med konsulter, inhyrd personal och tillfälligt anställd personal. Det är den här rätt snäva skrivningen som fått jättar som Volvo att säga upp 1.000-tals konsulter och så sent som i måndags meddelade elscooter-bolaget Voi att de avslutar majoriteten av sina konsultkontrakt.

I regeringens förslag finns visserligen en öppning – du får behålla konsulter och tillfällig personal om dessa är “verksamhetskritiska”. Men vad det innebär i praktiken ges väldigt lite vägledning om. I princip kommer det bli upp till dig som arbetsgivare att argumentera för din sak inför den ansvarige tjänstemannen på Tillväxtverket. 

Kristdemokraternas ledamot i finansutskottet, Jakob Forssmed slår också larm om detta i ett särskilt yttrande till finansutskottets betänkande. Han uppger att han talat med “ledande företrädare för myndigheten (Tillväxtverket)” som uppgett att de kommer få svårt att tolka vad som menas med “verksamhetskritisk”.  

Är din verksamhet ekonomiskt hållbar?

I propositionen som ligger till grund för den nya lagen slår regeringen fast att permitteringsstöd “endast beviljas arbetsgivare som är långsiktigt konkurrenskraftiga”. Flera remissinstanser invände mot denna något luddiga formulering – hur ska myndigheterna avgöra om företaget är “långsiktigt konkurrenskraftigt”? 

Trots att lagen nu ska röstas igenom är det fortfarande oklart vad som mer specifikt kommer krävas av Sveriges entreprenörer för att leva upp till detta krav. Regeringen vill bland annat att man som arbetsgivare ska ta fram ekonomisk data på hur lönsamheten, skuldsättningsgraden, orderingången och försäljningen har utvecklats över tid.

Men regeringen ger inte klart besked vad för resultat- eller omsättningsutveckling som krävs för att vara berättigad till permitteringsstödet. Regeringen hänvisar istället till de föreskrifter som man ska ge Tillväxtverket efter att lagen är klubbad. Återstår att se om det klarnar efter det.

Kan olönsamma bolag få stödet?

För startups kommer utmaningen att kvala in på regeringens definition av ett “långsiktigt konkurrenskraftigt” bolag bli extra stor. Här finns ju ofta inte någon längre historik av ekonomiska nyckeltal och verksamheten går nästan alltid med förlust i uppstartsskedet.

Regeringen konstaterar också i sin proposition att “utgångsläget är svårare för en relativt nystartad verksamhet att påvisa att de ekonomiska svårigheterna endast är tillfälliga”.

För att ändå påvisa att man driver ett bolag som förtjänar stöd så uppmanar regeringen det sökande företaget att komma in med prognoser hur verksamheten skulle ha utvecklats om inte corona-utbrottet kommit. Men dessa antagande måste så långt det går underbyggas med "stöd av underlag", skriver regeringen i sin proposition.

Det är uppenbart att startups som ännu inte visar vinst har en mycket tuffare match att gå mot Tillväxtverkets tjänstemän jämfört med till exempel traditionella industribolag.

Kan du göra aktieutdelning och samtidigt ta emot stödet?

Det korta svaret är nej på den här frågan. Men det finns fortfarande osäkerhet kopplad till det förhållandevis tydliga budskapet som både regeringen och finansutskottet gett kring utdelningar.

Under vilken tidsperiod ska utdelningsförbudet till exempel gälla? Och vad händer med de företag som redan hunnit dela ut pengar – ska de pengarna på något sätt betalas tillbaka av aktieägarna. 

De flesta kan säkert tycka det är rimligt att en jätte som Volvo inte gör miljardutdelning samtidigt som de får permitteringsstöd av staten. Men många små familjeföretagare plockar normalt ut en del av sin lön i form av utdelning och påverkas också av reglerna.

Läs mer