"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.
Kriser blottar Homosapiens sanna natur, vilket våren 2020 resulterade i att människor världen över länsade butikerna på toalettpapper. Så även i Sverige, som ju råkar vara en av världens ledande producenter.
"Vi har full produktion och har till och med kunnat skruva upp produktionen för att öka efterfrågan", säger Henrik Sjöström, kommunikatör på papperstillverkaren Essity.
Möjligen är det samma psykologi i spel som i USA 1973. Då liksom nu led världen av svåra ekonomiska problem, och från Japan kom rapporter om en gryende brist på toalettpapper. Detta blev starten på en sällsynt händelsekedja.
Vid den här tiden noterade kongressledamoten Harold Froelich att den amerikanska myndigheten Government Printing Office hade ont om papper. Froelich menade att detta berodde på prisregleringar, som i sin tur resulterade i att pappersmassefabrikerna hellre exporterade än sålde lokalt.
Froechlin skickade ut ett pressmeddelande med informationen han hade. Ett pressmeddelande som inte fick någon vidare uppmärksamhet. Då noterar Froelich att statens inköpscentral inte hade köpt så mycket toapapper som de brukar, och då fick han en idé.
Harold Froelich skrev ett nytt pressmeddelande där han påstod att det nu fanns en risk att USA skulle stå utan toalettpapper. Kort därefter basuneras denna nyhet ut av Johnny Carson i The Tonight Show. Ett program som på den här tiden hade runt 20 miljoner tittare varje kväll, vilket betyder ett enormt genomslag. Dagen efter att det programmet har sänts sätter hamstringen igång.
Toapapper säljs som aldrig förr, hyllorna ekar snart tomma, köer bildas utanför butikerna och på vissa håll införs snart ransoneringsbegränsningar. Men precis som i Sverige våren 2020, så råder det ingen egentlig brist på toapapper i USA 1973. Så varför är vi så snabba med att börja hamstra?
"Vi är generellt ganska dåliga på att bedöma risker i alla lägen", säger Kata Nylén, en av grundarna bakom Klimatpsykologerna.
"När vi är oroade är det som att vår kropp har identifierat ett hot som vi måste skydda oss mot, och då får många ett behov av kontroll."
Ett sätt att få kontroll är att köpa saker. Exempelvis toalettpapper, även om förnuftet säger oss att det inte kommer att ta slut. Att vi går emot vårt förnuft säger också något om vilka sidor som kommer fram i krissituationer.
"Bland annat så kan vi bli mer irrationella, vi agerar snabbare, och det som blir tydligt nu, i och med corona, är att vi inte är så förberedda på hur vi ska agera i kris. Och vet vi inte det så går vi lite mer på känsla och kanske på hur andra gör, för vi människor är ju väldigt sociala djur, vi är flockdjur, så vi tittar på hur andra beter sig och gör som dem", säger Kata Nylén.
I en krissituation blir det också tydligt att vi inte är tränade i att tänka kollektivt idag, menar Kata Nylén.
"Vi är väldigt tränade i att vara individualister i det samhället vi lever i idag och då försöker vi klara det utifrån ett individualistiskt sätt att lösa situationer, alltså att se till att man själv har det man behöver, att man själv klarar sig. Men det vi behöver egentligen, som coronasmittan påminner oss om, och kanske förhoppningsvis hjälper oss till, är att vi behöver bli bättre på att agera tillsammans, hjälpas åt, ha nätverk i vårt närområde och söka stöd och ge stöd snarare än att agera på det här individualistiska sättet", säger Kata Nylén.
"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.