Indiskas vd Karin Lindahl: ”Det måste göras för att undvika katastrofläge”

Indiska handel Coronaviruset
Indiskas vd Karin Lindahl: ”Det måste göras för att undvika katastrofläge”

Karin Lindahl. Foto: Lars Pehrson/SvD/TT.

Breakit

"Nu är det bråttom. Nuvarande krisåtgärder måste snabbare igenom till företagen och mer stöd behövs", skriver Karin Lindahl, vd på Indiska.

Det här är en text som ursprungligen publicerats på Linkedin av Indiskas vd Karin Lindahl. Här delar hon sina tankar om den pågående krisen och vad hon anser behöver göras för att undvika ett katastrofläge. Breakit har fått tillåtelse att dela texten. 

Som bekant är Indiska inne i en stor omställningsprocess, vars syfte är att göra Indiska till ett lönsamt företag. Fram till för ungefär en vecka sedan följde Indiska sin försäljningsbudget för 2020, vilket innebar en ökning av försäljningen med cirka 20 procent. Dessutom med en något högre bruttomarginal än väntat. Den nya, starkt förbättrade e-handelsplattformen, lanserades i början av februari och samarbetet med Zalando fortsatte på tio europeiska marknader. Hela organisationen har glatt sig över gröna siffror och har jobbat med stor entusiasm i flera olika spännande projekt med en känsla av att vi en gång för alla var på god väg att vända runt Indiska.

När corona-viruset spred sig alltmer i Sverige fick det som konsekvens en mycket betydande avmattning av antalet besökare till de fysiska butikerna liksom en avmattning av inköp över nätet. Det är ännu alltför tidigt att göra prognoser över hur trafiken till butiker och e-handel kommer att utvecklas över tid, men många med oss vittnar om besökstapp mellan 50-80 procent sedan torsdagen den 12 mars.

Så hanterar vi på Indiska krisen 

En sak vi har vana av på Indiska är att hantera kriser. Den tidigare rekonstruktionen känns dock som en västanvind jämfört med det viruset som nu drabbar världen och därigenom både människor och ekonomin. De senaste dagarna har jag och mitt fantastiska team tagit bland annat följande åtgärder:  

  • Vi har minimibemanning i butikerna och permitterat medarbetare.
  • Ansökt om retroaktiv återbetalning av skatten enligt regeringens förslag.
  • Personliga samtal med hyresvärdar och leverantörer hur kostnader ska hanteras.
  • Minskade leveranser och logistikkostnader till butik fram tills det att besökarna återvänder.
  • Pausat en massa projekt och kostnader som helt stoppas eller flyttas fram i tiden
  • Växlat över försäljningsfokuset till e-handeln med förhoppning att ta igen en del av tappet där.
  • Kundinformation kring den uppkomna situationen och generösa erbjudanden för att försöka bidra med någon typ av glädje i vardagen.

Detta kommer dock inte att räcka. Väldigt få bolag, Indiska inräknat, har en beredskap att klara av att 60-70 procent av intäkterna i stort sett försvinner från en dag till en annan. Vi är bara dagar från en konkursvåg och där många bolag kastar in handduken. Människors livsverk går i kras och arbetslösheten riskerar att skjuta i höjden.

Vi är bara dagar från en konkursvåg och där många bolag kastar in handduken. 

Nu är det bråttom. Det handlar mindre om att ”sätta sig ner och prata” och mer om att agera nu och få de insatserna som är gjorda att faktiskt komma ut i systemet. Här kommer mina tankar på vad som just nu (läs igår) behöver inträffa för att vi inte ska gå mot ett katastrofläge.

1. Skattereduktionen måste träda i kraft betydligt snabbare

Lagen om möjlighet till skattereduktion är ännu inte antagen. Datum är satt till den 7 april 2020 och enligt de direktiv som Skatteverket har idag kan anståndsbeslut enligt den lagen börja fattas först efter den 7 april.

Det är svårt att sia om handläggningstid. Många har redan skickat in en ansökan och Skatteverket tror att antal anståndsansökningar kommer att öka drastiskt. Skatteverket riggar för att sätta in personal som normalt inte arbetar med anstånd för att handläggningstiden ska bli så kort som möjligt. Skatter och avgifter som förfaller i väntan på beslut ska betalas som vanligt. Sedan kan man få anstånd retroaktivt och vid beviljat anstånd återbetalas beloppet till skattekontot.

Kommande dagar/veckor så ska företag betala in både moms (26 mars) och skatt/sociala avgifter (12 april) vilket är en stor utgiftspost för många bolag. Därefter kan man få tillbaka den några veckor efter den 7 april, det vill säga pengar ska slussas fram och tillbaka mellan Skatteverket och bolagens konto. Förutom att detta verkar administrativt kluddigt så är det för sent. Inte bara för Indiska utan för en rad olika bolag inom handeln och många andra egenföretagare. I grunden är detta en bra idé av regeringen, men insatsen implementeras så långsamt att företagen inte kommer hinna nyttja den innan det är för sent. För att detta ska få effekt så måste takten snabbas på. Vidare, för att företag ska våga ansöka om skatten måste det personliga betalningsansvaret tas bort. Ingen vet hur länge detta undantagstillstånd ska fortsätta.

2. Riksbankens ”krislån” om 500 miljarder måste hitta en annan väg till företagen

De 500 miljarderna från Riksbanken som via bankerna skulle nå företagen når inte företagen. Bankerna är skyldiga enligt banklagen att säkerställa att företag som lånar i bank har återbetalningsförmåga. Bankerna har ju i normalfallet svårt att göra denna prognos för många företag, inte minst inom handeln, och nu när läget är totalt ovisst kan inte detta göras. Jag tror inte det finns någon bankman/kvinna som i det dokumenterade beslutsunderlag som banklagen kräver vill skriva under på att man känner sig säker på återbetalningsförmågan när läget ser ut som det gör. Det är lönlöst. 

En annan väg att gå är en akutmottagning hos Riksbanken, något liknande gjordes i början på 90-talet, där företagen kan låna direkt. Ett ytterligare alternativ är insättning i till exempel direktlånefonder där de faktiskt kommer företag tillgodo. Dessa 500 miljarder skulle kunna göra ALL skillnad, men just nu sitter de fast i systemet. Även här måste det finnas en väg att lätta det personliga betalningsansvaret för att företag ska våga ta lån.

3. Paus av stora kostnadsposter måste möjliggöras

För handeln, som Indiska representerar, så innebär detta ett paus i hyresbetalningarna. Hyra ska förstås betalas, men just nu används ju inte lokalerna på det sättet som de vanligtvis görs och som är hela idén med hyresförhållandet. Fastighetsbolagen är betydligt färre än alla företag inom handeln, besöksnäring och hotell och restaurang. Med det sagt så borde det administrativt vara enklare för fastighetsbolagen att få statligt stöd för uteblivna intäkter under detta extremläge, än att alla små och medelstora företag ska få stöd. Detta handlar alltså inte om någon hyresförhandling utan om en paus i hyresbetalningarna i en extremsituation. Fastigheterna som sådana behåller ändå den större delen av sitt avkastningsvärde, eftersom värdering av fastigheter tar hänsyn till fastighetens avkastnings under evig tid; då spelar en kort period utan hyror mindre roll.

4. Våga tala om det moraliska dilemmat

Våga tala om det moraliska dilemmat nu: Avvägningen mellan isolering för att minska smittspridningen och därigenom antalet dödsfall och kostnaden för massarbetslöshet och depression.

Tredje AP-fondens vd Kerstin Hessius gjorde ett sällsynt bra inspel i debatten under torsdagens Aktuellt. Isolering för att begränsa spridningen är bra, men kan inte fortsätta till vilket pris som helst. Den efterfrågechock som nu drabbar samhället riskerar att sätta hundratusentals jobb ur spel och leda till massarbetslöshet och depression. Vi måste se över hur viruset kan begränsas till minsta möjliga kostnad. Det handlar inte om ekonomi– det handlar om människors framtid och samhällets överlevnad.

Och inte bara läkare kommer att stå inför moraliska dilemman när de måste välja vilka som ska ha tillgång till intensivvårdsplats; en ung, ganska frisk person eller en äldre, kanske redan multisjuk. Det politiska ställningstagandet ser likadant ut. I ena vågskålen ligger massarbetslöshet och depression, i den andra mer omfattande smittspridning. Alla vet att detta är innehållet i vågskålarna, men vi måste börja tala om det.

Politiska besvärjelser ger inget som helst lugn för oss som är ute i verkligheten.

Politik handlar inte om att göra alla glada, det handlar i lägen som dessa också om att hitta bästa lösning till minsta möjliga kostnad. Den kostnaden som nu är på väg att uppstå i form av arbetslöshet och konkurser kommer få långtgående konsekvenser för samhället. Politiska besvärjelser av typen ”Tillsammans klarar vi det här” eller ”Sverige står starkt inför krisen” ger inget som helst lugn för oss som är ute i verkligheten.

"Står inför vår största utmaning någonsin" 

Jag har de senaste åren vigt nästan hela mitt vakna liv åt Indiska och få detta snart 120-åriga bolag på fötter. Jag kan rakryggad säga att våra butiker, hemsida, personal och sortiment aldrig har varit så bra som nu. Vi har 500 anställda och till detta sysselsätter vi indirekt via våra leverantörer nästan 5000 personer i Indien. Vi har mycket spännande på gång och runt omkring på kontoret hänger produkter som förväntas komma ut under våren och sommaren. Krisvana till trots så står Indiska och jag personligen inför vår största utmaning någonsin.

Stort tack till alla er som stöttar oss genom pepp eller genom att fortsätta orka besöka oss i butik eller online. Oavsett vad som händer i framtiden kommer jag vara er evigt tacksam. Styrka och kärlek till alla egenföretagare, handlare, restaurang- och hotellägare and andra aktörer som drabbats därute. 

 Karin Lindahl, vd på Indiska

 

Läs fler artiklar
LÄS MER