Statens stödpaket till entreprenörer – allt du behöver veta

Entreprenör Korttidspermittering
Statens stödpaket till entreprenörer – allt du behöver veta

Foto: Istock

Breakit

Regeringen har lanserat ett massivt stödpaket för att hjälpa företag som drabbas av corona-utbrottet. Här är listan på åtgärder och hur du använda dem – Breakit uppdaterar löpande när ny information tillkommer.

Regeringen har de senaste veckorna presenterat en rad nya åtgärder för att hålla igång Sveriges ekonomi.

Den här artikeln uppdateras kontinuerligt, allt eftersom nya besked kommer. 

1. Anstånd med att betala in skatt

Företag kan vänta med att betala in skatt till staten. I praktiken blir det ett slags lån från staten till bolagen.

Vad innebär förslaget om anstånd med att betala in skatt?
Företag betalar vanligtvis in preliminärskatt (vanlig löneskatt) och arbetsgivaravgifter för de anställda, i samband med att de anställda får lön.

Nu blir det möjligt för företag att vänta med att betala in denna löneskatt och arbetsgivaravgifter, samt i viss fall även moms. Företagen får avvakta med tre månaders inbetalningar – och staten ger anstånd i maximalt 12 månader. Man kan välja vilka tre månader man vill mellan januari och september 2020.

Men efter 12 månader måste man alltså betala in det man fått anstånd med. Om du till exempel får anstånd för aprils arbetsgivaravgifter 2020 så ska dessa betala in i april 2021, och så vidare.

Vad gäller moms är det möjligt att skjuta upp inbetalningar både om man redovisar momsen månadsvis, kvartalsvis eller årsvis (vilket var ett nytt besked från regeringen 25 mars).

Vem får använda det?
Regeringens budskap är att alla företag som behöver det ska få anstånd, så länge de inte har stora skatteskulder redan eller missköter sin ekonomi.

Men du ska kunna motivera varför du behöver få anstånd, och det ska bero på en tillfällig ekonomisk nedgång till följd av corona-viruset. Regeringen skriver också i sitt förslag anstånd inte ska ges till företag där risken för konkurs redan är hög i närtid. Vid en konkurs riskerar staten – precis som andra låntagare – att förlora pengarna, och det vill regeringen undvika.

När börjar det gälla?
Förslaget kommer att börja gälla den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari i år. Företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto i  januari-mars kan alltså få skatten återbetald från Skatteverket. Planen är att det ska gälla fram till september 2020, men det kan förlängas om situationen kräver det.

Kostar det något?
Ja. Under tiden som företaget har anståndet så måste man betala en anståndsränta. Den ligger på 1,25 procent på årsbasis i nuläget. Därtill tillkommer en avgift på 0,3 procent som bolaget ska betala för varje månad som man har anstånd. I praktiken blir det som ett lån med 6,6 procents ränta på årsbasis. Dock vill riksdagens finansutskott att räntan sänks betydligt. Läs mer om det här.

Hur ansöker jag?
Via en blankett som du hittar på Skatteverkets sajt. Här är Skatteverkets senaste information med länk till själva ansökningssidan. 

Företag som har betalat in skatt i januari-mars kan alltså få skatten återbetald 

2. Kraftigt sänkta arbetsgivaravgifter

Regeringen sänker tillfälligt arbetsgivaravgifterna kraftigt i och med corona-krisen. 

Förslaget innebär konkret:

  • Ditt företag kan få sänkta arbetsgivaravgifter med upp till 5.300 kronor per månad och anställd. Det gäller löner upp till 25 000 kronor (se exempel nedan).

  • Förslaget gäller för upp till 30 anställda. Bolag med fler anställda kan nyttja åtgärderna också, men lättnaden gäller alltså för max 30 anställda inom bolaget.

  • Lättnaderna ska gälla under fyra månader, under perioden 1 mars till 30 juni 2020.

  • Arbetsgivaravgifterna sänks alltså kraftigt under den perioden men tas inte bort helt – företagen ska fortfarande betala ålderspensionsavgiften.

  • En motsvarande sänkning av egenavgifterna föreslås för enskilda näringsidkare.

Så här kan det då se ut i ett exempel:

Bolaget X har tre anställda: 

  • Person 1 har en lön på 30 000 kr

  • Person 2 har en lön på 25 000 kr

  • Person 3 har en lön på 20 000 kr

Arbetsgivaravgiften är 31,42 procent men eftersom ålderspensionsavgiften på 10,21 procent inte tas bort blir sänkningen i praktiken 21,21 procent. Förslaget gäller för löner upp till 25 000 kronor.

Då ser det ut så här:

  • Person 1 (30 000 kr i lön) – arbetsgivaravgiften sänks med 5 300 kronor

  • Person 2 (25 000 kr i lön) – arbetsgivaravgiften sänks med 5 300 kronor

  • Person 3 (20 000 kr i lön) – arbetsgivaravgiften sänks med 4 242 kronor

Totalt sparar företaget 59 368 kronor under dessa fyra månader.

Beskedet är att arbetsgivaren inte behöver betala in avgiften, utan registrerar att den inte ska betalas in. I det här fallet handlar det exempelvis alltså inte om att betala in hela avgiften för att sedan få tillbaka lättnaderna retroaktivt.

3. Nya regler för korttidspermittering

UPPDATERING: Under tisdagen den 14 april presenterade regeringen förändringar i reglerna för korttidspermittering. Det handlar om att staten öppnar för att ta en ännu större del av arbetsgivarens kostnader genom att öka permitteringsgraden från 60 till 80 procent. Här kan du läsa om ändringarna i reglerna för korttidspermitteringar.

Regeringen inför ett nytt system för korttidspermittering – ett sätt för företag att minska sina personalkostnader utan att säga upp anställda.

Vill du veta mer om just detta i detalj, läs vår guide som bara handlar om korttidspermittering.

Vad innebär det?

  • En anställd kan gå ner till som mest 40 procents arbetstid – men ändå behålla cirka 90 procent av lönen. 

  • Samtidigt kan företaget minska sin lönekostnad för medarbetaren med ungefär hälften.

  • Staten kliver in och betalar tre fjärdedelar av kostnaden för att personalen går ner i tid.

Hur mycket kan jag spara?
Här är ett exempel som regeringen använder på sin sajt:

Förslaget innebär att en arbetstagare med en månadslön på 32 700 kronor som minskar sin arbetstid till 40 procent kommer få behålla 92,5 procent av sin lön, det vill säga 30 200 kronor. Samtidigt minskar arbetsgivarens kostnader för arbetstagaren till 47,5 procent, från 43 000 för lön och arbetsgivaravgifter till 20 425 kronor. Staten står för resterande del av kostnaden, det vill säga 19 350 kronor som motsvarar 75 procent av den totala kostnaden för arbetstidsminskningen.

Vad krävs för att få utnyttja det?
Oavsett vad måste du som företagare kunna motivera att de medarbetare som du vill ska gå ner i tid faktiskt är drabbade av en tillfällig nedgång, som beror på corona-krisen. Det kan till exempel handla om att säljarna inte har något att göra just nu, eftersom de inte kan springa på möten.

Du måste dessutom först göra andra nedskärningar, till exempel säga upp konsulter eller andra som inte är tillsvidareanställda – så länge inte konsulterna är verksamhetskritiska. Det finns inget formellt krav om att man måste säga upp konsulter, men om man har kvar dem ska man på goda grunder kunna förklara orsaken.

Dessutom ska företaget kunna visa att svackan är just tillfällig. Det kan sätta stopp för till exempel nystartade företag som aldrig har gått med vinst, och därmed inte kan visa upp bokslut som visar att ekonomin var bra före corona-krisen.

Det är dock inget krav att företaget ska ha varit vinstdrivande, utan poängen är att du ska kunna visa att verksamhetens negativa trend inte inleddes redan innan corona-utbrottet.

Här berättar Tim Brooks, avdelningschef på Tillväxtverket, hur myndigheten kommer att göra sina bedömningar. 

"Kan du med hjälp av stödet klara att driva bolaget vidare under några månader utan att upprätta kontrollbalansräkning så lever du upp till definitionen av ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag”, säger Tim Brooks till Breakit.

Med kollektivavtal
Om företaget har tecknat kollektivavtal krävs det först att arbetsgivarorganisationen har ett centralt avtal på plats med sin fackliga motpart om de nya reglerna för korttidspermittering.

I nästa steg måste du som företagare träffa ett lokalt avtal med den lokala fackklubben, om det finns en sådan, om korttidsarbete. 

Om du och facket kommer överens om vilka personer som ska gå ner i tid, och hur mycket, så kan du ansöka om ersättning från Tillväxtverket för att staten ska ta tre fjärdedelar av kostnaden.

Utan kollektivavtal
Om företaget inte har kollektivavtal har arbetsgivaren inte lika mycket flexibilitet vad gäller vilka personer som permitteras och i hur hög grad. Då gäller i stället att företaget måste få med sig 70 procent av de anställda.

Minst 70 procent av arbetstagarna måste också gå ner i tid under den period då företaget får statligt stöd. Detta är en skillnad mot företag som har kollektivavtal, som kan välja mer fritt hur många som ska delta i korttidsarbetet, förutsatt att facket går med på det.

När börjar det gälla?
Den 7 april träder reglerna i kraft, men de tillämpas redan från 16 mars.

Hur ansöker jag om det?
Tillväxtverket ansvarar för att ta emot och bedöma ansökningarna. Möjligheten kommer att öppnas upp den 7 april, och då kommer företag kunna ansöka retroaktivt från och med den 16 mars.

Hur får jag pengarna från staten?
Om Tillväxtverket godkänner din ansökan betalas pengarna – den del som staten står för – in på ditt Skattekonto retroaktivt.

Läs vår mer omfattande guide om korttidspermittering här.

4. Staten tar över sjuklöneansvaret

Regeringen låter företag slippa betala sjuklön under våren.

Vad innebär det?
Enligt regeringens förslag ska staten ta hela kostnaden för sjuklön under april och maj månad 2020, så att företagen slipper det. Sjuklön för de första 14 sjukdagarna betalas alltså av staten, inte av företagen. Som bekant är karensdagen redan slopad, därav att dag 1 också räknas in.

Gäller det även för mig som företagare?
Om du driver ditt företag som aktiebolag omfattas du precis som andra anställda i bolaget, om du blir sjuk. Om du driver en enskild firma gäller delvis andra regler som du kan läsa om här.

Hur mycket kan jag spara?
Du sparar hela kostnaden för sjuklön.

När börjar det gälla?
Det gäller under april och maj 2020.

5. Almi får extra pengar för brygglån

Almi har fått 3 miljarder i extra kapital från regeringen så att de kan utöka sina lån till små och medelstora företag. Företag som drabbats av krisen kan därför ansöka om ett särskilt brygglån.

Vem kan ansöka om lånet?

Brygglånet riktar sig mot små- och medelstora företag som fått ett finansieringsbehov på grund av corona-krisen. Definitionen är max 250 anställda.

Det handlar om företag som innan krisen var "bärkraftiga" och som bedöms kunna ha en bärkraftighet även efter att krisen är över.

Men, även startups kan få brygglån. Almis definition av startups i det här fallet är bolag som ännu inte har någon omsättning att tala om, men där Almi kan se att det finns tillväxtpotential. 

Brygglånen vänder sig både till dig som redan har ett Almi-lån och till dig som inte har ett lån via Almi sedan tidigare. 

Vilka villkor gäller?

Hur stort lånet blir avgörs individuellt. Även räntan sätts individuellt, men är som högst 4,95 procent. Det är lägre än på Almis vanliga lån. Det tillkommer ingen uppläggningsavgift. 

Det finns möjlighet att direkt ansöka om uppskov med räntor och amorteringar i upp till 12 månader. Efter 12 månader finns möjlighet att lägga om lånet till ett nytt lån med ordinarie villkor. 

Almi gör individuella kreditprövningar allt eftersom ansökningarna kommer in. Kreditprövningen är i princip likadan som tidigare. Almis rådgivare går bland annat igenom vilka säkerheter som finns i bolaget. Normalt handlar säkerheterna om att ta ut företagsinteckningar och ägarborgen på 10-20 procent. 

Hur mycket kan jag låna?

Det finns inget tak för lånen. Bedömningen görs individuellt. Men ett snittlån på Almi brukar ligga på runt 1-2 miljoner kronor. Startups (se definition ovan) kan låna upp till en halv miljon kronor. 

Hur ansöker jag om Brygglånet?

Almi har satt upp ett särskilt digitalt formulär för brygglånen, som du hittar här.  Du loggar in genom att använda ditt BankID. Till ansökan behöver du bland annat ta fram ditt senaste bokslut, oavsett om det är reviderat eller inte. Om bokslutet är äldre än fyra månader behöver du ha aktuella delårssiffror tillgängliga. 

När kan jag få pengarna?

I nuläget har Almi svårt att svara på hur lång tid varje låneansökan kommer att ta. Det beror på hur stort trycket blir. Men bolagets presschef Lars Mårdbrandt uppger att man har tagit fram en förenklad hantering och gjort allt för att snabba upp hanteringen så mycket som möjligt. 

Statliga Svensk Exportkredits låneram utökas också från 125 miljarder till 200 miljarder för lån till exportföretagen. Läs mer om det paketet här.

6. Statlig företagsakut 

För att göra det lättare för företagen att finansiera sig inför regeringen en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen. 

Ansökan görs hos respektive bank. 

7. Ändrade regler för periodiseringsfonder

Ett kommande förslag är att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet får sänkt skatt. De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster

8. Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher

För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen ett stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror.

Hur mycket av hyran betalar staten?

Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran. Som högst kommer stödet alltså att täcka 25 procent av den ursprungliga fasta hyran.

Vem ska ansöka om stöd för hyressänkningar?

Stödet kommer att gälla hyressänkningar från 1 april till 30 juni och det är hyresvärden som i efterhand ska ansöka om kompensation via länsstyrelserna.

När finns stödet på plats?

Förslaget från regeringen, Centerpartiet och Liberalerna måste först godkännas av EU, detta eftersom att det rör sig om ett statsstöd. I samband med att stödet presenterades den 25 mars så meddelade också regeringen att de då arbetade på att ta fram ett regelverk "för att det så snart som möjligt ska finnas på plats."

Totalt avsätter regeringen 5 miljarder kronor för stödet i den extra ändringsbudgeten.

9. Omsättningsstöd för drabbade företag

Företag som har fått en kraftigt minskad omsättning kan få direktstöd från staten. Totalt räknar regeringen med att åtgärden kommer att kosta 39 miljarder kronor och taket för varje företag ligger på 150 miljoner kronor. Hur det fungerar förklarar vi här

Läs fler artiklar
LÄS MER