Den här artikeln är inte längre aktuell. För uppdaterad information i ämnet, läs den här guiden.
Korttidsarbete är ett verktyg i lagen som gör det möjligt för bolag att tillfälligt minska de anställdas arbetstid – istället för att de sägs upp.
Reglerna infördes ursprungligen 2014 för att användas vid svåra lågkonjunkturer. Stödet har dock inte ansetts vara tillräckligt. 2018 meddelade regeringen att arbetet påbörjats för bredare regler som kunde användas vid fler tillfällen.
När oron för coronaviruset nu har börjat sprida sig valde regeringen i början av mars att lämna förslag på ändringar i lagen. Förhoppningen är att den nya lagen ska börja gälla relativt snart.
Under en presskonferens idag, den 11 mars, meddelade regeringen att lagen ska börja gälla redan 1 maj, som en följd av det förvärrade läget efter coronavirusets spridning.
Här nedan går Breakit igenom viktiga delar ur lagförslaget.
Vilka företag kan få statligt stöd för korttidsarbete?
Regeringen har varit tydlig med att stödet ska kunna gälla alla branscher och företag av alla storlekar. Det finns dock en del övriga villkor (se nedan).
Kollektivavtal är inget krav, men för arbetsgivare utan kollektivavtal finns krav på ett särskilt skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna.
Hur mycket kan arbetstiden minskas – och vem betalar?
Lönen minskar med som mest 20 procent, samtidigt som arbetstiden minskar med som mest 60 procent. Det kan också röra sig om en minskning i lön på 16 procent eller 12 procent, i samband med en minskning i arbetstid på 40 procent eller 20 procent.
Kostnaden ska delas mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och staten. Här är detaljerna inte helt fastställda.
Vad finns det mer för krav?
Det finns, enligt förslaget som har lämnats in till lagrådet, ett antal förutsättningar som måste uppfyllas för att företagen ska kunna ta del av stödet. De är framförallt kopplade till varför företaget har drabbats av ekonomiska svårigheter.
1. Problemen ska inte vara självförvållade
“Godkännande för stöd får bara lämnas om arbetsgivarens ekonomiska svårigheter är tillfälliga och allvarliga, har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll och inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas", står det i förslaget.
Här är det viktigt att tänka på att företagets ekonomiska problem inte ska kunna bedömas bero på någonting som skett internt eller som har sin grund i strategiska beslut från ledningen. Helt enkelt: Problemen ska faktiskt bero på corona-viruset eller en oväntad finanskrasch – inte på att du som företagare drivit bolaget på ett osmart sätt.
De gånger då det skulle kunna röra sig om en kombination av intern och utomstående påverkan så vill regeringen att det ska göras en bedömning av vad som är den huvudsakliga orsaken till problemet.
Förslaget visar däremot att ett internt beslut som “först vid inträffandet av en oväntad omvärldshändelse får negativa konsekvenser” inte ska leda till att bolaget nekas stöd.
Något som är viktigt att tänka på är att det inte heller ska ha gått att förutse händelsen. Ett konkret exempel är att bolag med cyklisk säsongsbetonad verksamhet inte ska förvänta sig att helt plötsligt få stöd för vanliga nedgångar.
2. Du måste först säga upp konsulterna
"Arbetsgivaren ska också ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnaderna", skriver regeringen.
Här har regeringen lyft fram att alla medarbetare inte är skyddade av stödet. En arbetsgivare ska enligt förslaget ha uttömt tillgängliga åtgärder, vilket innefattar “uppsägning av personal som inte är tillsvidareanställd och som inte bedöms vara verksamhetskritisk, t.ex. konsulter, inhyrd personal eller tillfälligt anställd personal.”
3. Du får inte redan vara på väg in i konkurs
“Stöd får inte lämnas till arbetsgivare som vid tidpunkten för ansökan är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd", står det i förslaget.
Den som redan när man ansöker om stöd är konkursmässig har inte "tillfälliga problem", menar regeringen.
Hur länge kan företag få stöd?
Stödperioden löper normalt i sex kalendermånader, där den första stödmånaden ska infalla senast 45 dagar efter godkännande om stöd. Efter den första perioden finns det även möjligheter att förlänga stödet i ytterligare tre månader, den ansökan måste ha kommit in inom de första fyra månaderna med stöd.
Stödet får inte heller överstiga 24 kalendermånader under en 36-månadersperiod.
Vilken myndighet ansvarar för stödet?
Regeringen föreslår att Tillväxtverket ska pröva om förutsättningarna för stöd är uppfyllda. Enligt utredningen inför lagförslaget har det även funnits förslag på att Skatteverket ska kopplas in i processen, något som inte finns med i regeringens förslag.