Män äger fortfarande dubbelt så mycket som kvinnor – det här beror det på

Ownershift Jämställdhet Karriär
Män äger fortfarande dubbelt så mycket som kvinnor – det här beror det på

Elin Helander, Emma Heikensten & Evelina Bonnier. Foto: Johannes Helje

Johanna Ekström

Reporter

En ny rapport från Ownershift visar varför kvinnor bara äger hälften så mycket som män.
"Ägande är den ultimata makten, det är den slutliga nivån i hela jämställdhetsdebatten".

I mars förra året släppte den då relativt nybildade tankesmedjan Ownershift sin första rapport “Vem äger Sverige”.

I den sammanställde de data om vem det är som äger bland annat mark, skog, patent, aktier och fastigheter. Slutsaten: Män äger ungefär dubbelt så mycket som kvinnor i Sverige.

Rapporten fick stor uppmärksamhet i flera medier. 

Tanken från början var att rapporten skulle följas upp nu ett år senare. Men förändringarna jämfört med förra året var för små.

“Alla de siffror som har uppdaterats sedan förra året visade att det i princip stått stilla. Det är klart att vi hade hoppats på större förändring, men även om Ownershift lyckades få upp ägande som en del av jämställdhetsdebatten förra året så tar en förändring av själva kapitalflödet längre tid”, säger Emma Heikensten, forskningschef på Ownershift och strategisk analytiker på SEB, med en doktorsexamen i nationalekonomi från Handelshögskolan.

Löneskillnader och ekonomiskt självförtroende

Nu har Ownershift istället tittat på varför det ser ut som det gör. Och kommit fram till en rad hinder för kvinnor. Rapporten har tagits fram av Emma Heikensten tillsammans med Evelina Bonnier, forskare och projektledare på Totalförsvarets forskningsinstitut samt Elin Helander, forskningschef på Dreams som har gett ut boken “Lura hjärnan att spara”.

“I den här rapporten blir det ännu tydligare att ägande är den ultimata makten. Ägandet är den slutgiltiga nivån på  jämställdhetsdebatten. Många av de hinder som kvinnor möter på väg till ett mer jämställt ägande återfinns också som enskilda hinder i andra områden i debatten i stort”, säger Emma Heikensten.

Det handlar alltså om saker som skillnaden i löner, jämställdheten på hemmaplan, vad det finns för förebilder, vad man har för sociala nätverk och vad man har för ekonomiskt självförtroende. 

“Idag har vi ett lönegap på 11 procent, tidigare var det ännu större. Började man investera sina extra kronor för 30 år sen på aktiemarknaden har de i genomsnitt ökat med 1000 procent fram tills idag” säger Emma Heikensten och fortsätter:

“Normer gör att man tar mer föräldraledighet eller vabbar. Normer är en anledningen till arbetsmarknadssegregering. Normer gör att en kvinna kan uppfattas som 'ung och oerfaren' när en man uppfattas som 'ung och lovande', trots att ålder och erfarenhet är detsamma”.

Rapporten talar också om ett moment 22. När kvinnor istället försöker bete sig mer som män för att ta sig fram i näringslivet så straffar det sig. 

“Eftersom vi har olika förväntningar på män och kvinnor så kan en kvinna som till exempel visar gott självförtroende möta motreaktioner, hon kan till exempel uppfattas som aggressiv. Det har också visat sig att kvinnor vet när det lönar sig och när det inte lönar sig att gå in i en förhandlingssituation. Tvingas man till att förhandla kan man till och med få ut mindre pengar eftersom beteendet går emot stereotypen av en kvinna”.  

Privatekonomi i skolan viktigt

Som författarna konstaterar i rapporten: Hur hon än vänder sig har hon rumpan bak. 

Något som skulle kunna skapa en stor förändring i ägandet är enligt Emma Heikensten om alla kvinnor gick ut och köpte en aktie. 

En annan sak som är viktig är förebilder. 

“Det är relevant i alla typer av positioner och i alla branscher. Alla måste inse att man inte behöver vara en man för att vara en bra chef”.

Vad krävs för att förändringen ska gå snabbare?

“Med den här rapporten visar vi på hindren, nu vill vi bjuda in till en dialog kring olika lösningsförslag. Planen är att göra en uppföljning senare i år där vi sammanställer  olika lösningar. Men vi har redan nu börjat titta på åtgärder. När man lägger ut jobbannonser, eller är ett riskkapitalbolag som letar bolag, så måste man rama in annonsen på ett sätt som gör att de som ska söka jobb eller kapital känner sig inbjudna att göra det. Det är en fråga om språkbruk. Sedan kan man se till att urvalsprocessen i sin helhet är baserad på standardiserade och anonymiserade metoder".

"Jag tror också att privatekonomi i skolan är jätteviktigt, inte bara för att minska könsskillnader i ägande utan även för samhället i stort”, säger Emma Heikensten.

Läs fler artiklar
LÄS MER