Sök

Därför är den svenska kronan så svag – och det skulle du (kanske) kunna göra åt det

Kapitalet

Breakit

Breakit

Valutakurser kan tyckas vara naturkrafter, där ingenting kan stoppa ett fall eller en stigning. Men det finns såklart omständigheter som förändrar värdet på en valuta.
Vi undersöker tre sätt att stärka den svenska kronan.

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Svenska kronan har länge varit svag. I augusti förra året var den svagare än på nästan två decennier, och många semesterfirare kikar nog en extra gång på kontot innan de växlar valuta.

Men finns det något vi som individer kan göra för att stärka den svenska kronan?

Här är tre inte särskit genomförbara saker:

Köpa riktigt mycket pengar

I grunden styrs värdet på en valuta av marknaden. Behöver många köpa kronor, så kommer priset på kronor så småningom öka – givet att inte antalet kronor ökar. Utbud och efterfrågan, med andra ord.

För att öka värdet på den svenska kronan skulle man alltså kunna köpa en massa kronor.

Kruxet? Det krävs astronomiska summor. Valutamarknaden omsätter – varning för ogreppbar siffra – mellan fem och sex tusen miljarder dollar om dagen. Kronan är såklart inte inblandad i alla de affärerna, men det är ändå ungefär en svensk statsbudget som snurrar på marknaden för kronor varje dag.

Med andra ord skulle man behöva köpa kronor för en betydande summa för att ens ha en chans att stärka kronan.

“Skulle man exekvera ett flöde på flera miljarder dollar så skulle det hända något”, säger Carl Hammer, valutachef på SEB, om att påverka kursen mellan dollar och kronor.

Han är dock noggrann med att understyrka att förändringen bara skulle bli högst tillfällig. Att påverka en valutakurs på lång sikt anses i princip vara omöjligt – så svårt att det knappt finns några internationella regler för den som vill försöka.

“Man har ansett att marknaden är för stor och likvid. Det är ingen som har antagits kunna ha en påverkan på en valutakurs”, säger Carl Hammer.

Stärk svensk industri

Att grundligt förklara vad som styr en valutakurs är en utmaning.

“Det är det som gör mitt jobb så intressant, det är nästan omöjligt att förklara”, säger Carl Hammer.

Men en vanlig liknelse kring vad som styr kronkursen är att det är “som aktiekursen för ett land”. Carl Bildt slängde sig ofta med liknelsen, som egentligen är kopplad till utbud och efterfrågan.

Om företag och människor i andra länder vill ha svenska varor så ökar efterfrågan på svenska kronor. Då bör kronkursen stiga. Kan du som individ gå in och göra en avgörande insats för svensk industri så kan du mycket väl påverka kronkursen.

Kronans värde i förhållande till andra valutor bestäms också av inflationstakten i de olika länderna. Är inflationen hög i Sverige, får man mindre och mindre för pengarna, oavsett vilka pengar de är.

“Inflationen och valutakursen är korrelerade på inversen”, säger Carl Hammer.

Det krävs mer med utländska pengar för att köpa något, och då måste det kompenseras på något sätt. Paradoxalt nog är det bra för svensk konkurrenskraft om kronan är svag.

Undvik att ställa till med något

Kronan är inte bara svag, den är rejält rörlig också.

“Kronan har fortfarande status som en skvalpvaluta, vare sig vi vill eller inte”, säger Carl Hammer.

Sverige är exponerat mot global handel och beroende mot export, vilket gör att marknadens ryggmärgsreaktion om något dåligt händer alltid är att sänka värdet på kronan.

“Så fort det blir lite kärvt sitter alla med fingret på ‘sälj’-knappen”, säger Carl Hammer.

När Corona-viruset bröt ut i Kina i februari föll kronan 16 öre mot euron. Bland det mest produktiva man kan göra om man är mån om en stark kronkurs kan alltså vara att inte göra någonting.

Orsaka inga regionsomspännande strömavbrott i Tyskland.

Stäng inte ner järnvägstrafiken i Kina.

Dra inte på dig Coronaviruset.

"Det här är en text som publiceras i samarbete med podcasten Kapitalet. Kapitalet kommer ut varje vecka med reportage om ekonomi, finans och samhälle. Hela podden hör du här.

Läs mer